Samtalsmetoder, elevinflytande och demokratisk kompetens i skolan
En analys av samtalsmetoder i allmänhet och deliberativa samtalsmetoder i synnerhet
En del av skolans uppdrag är att lära ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att låta eleverna utöva inflytande som gäller även undervisningen. Problemet är att dagens skola mest använder sig av klass och elevråd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet på att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang.Syftet med uppsattsen är därför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan påverka elevers möjligheter för inflytande inom skolan. För att ta reda på detta har jag analyserat några avhandlingar som innehåller empiriska undersökningar där samtal i allmänhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min läsning och analys av dessa avhandlingar har jag använt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod.Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnå elevinflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhäver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv när det gäller att ge elever mer inflytande. Mycket tyder på att samtal som inte styrs av pedagogen kan skapa möjligheter för en mer demokratisk undervisning och utöka elevinflytandet eftersom förhållandet mellan elever och pedagoger blir mer jämställt.Resultat från flera undersökningar visar att deliberativa samtal i hög grad kan bidra till elevinflytandet inom skolan på grund av att denna metod ställer höga krav på att alla skall delta i diskussionen, att argument måste vara rationella, att klassrumsklimatet skall vara gott och att koncensus måste nås för att ett beslut skall kunna tas. Dock visar resultaten också att dessa höga krav kan innebära problem som förhindrar att deliberativa samtal skapar ett så stort elevinflytande som de potentiellt sett skulle kunna göra. Flera avhandlingar visar att de krav deliberativa samtal ställer är svåra att uppfylla i en normal skolklass.Ytterligare ett problem med de deliberativa samtalen är hur pedagogens roll skall se ut. Det är svårt att fastställa hur mycket pedagogen bör eller får styra samtalen och det visar sig att åsikterna går isär på denna punkt. Samtidigt visar en undersökning att pedagoger systematiskt motarbetar elevinflytande över undervisningen. Detta kan innebära att alla metoder för elevinflytande, inklusive deliberativa samtal har en inbyggd begränsning när det gäller att skapa elevinflytande eftersom det är pedagogen själv som ansvarar för att avstå från makt så att eleverna kan få mer inflytande.