Sök:

Sökresultat:

55 Uppsatser om Grön Flagg - Sida 2 av 4

LÀrande för hÄllbar utveckling : Behövs det en certifiering?

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hÄllbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hÄllbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna pÄ sig sjÀlva som förebilder? Dessa frÄgor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrÄn lÀrande för hÄllbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrÄn ett nytt forskningsomrÄde kallad epigenetik med fokus pÄ ett av dess anvÀndningsomrÄden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hÄllbar utveckling om det finns ett gemensamt synsÀtt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de smÄ vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utÄt visat att man arbetat mot hÄllbar utveckling och sÀtter press till att arbetet genomförs.

Miljöundervisning i skolan

AbstractStudiens utgÄngspunkt Àr att studera elevers och lÀrares miljömedvetenhet utifrÄn tvÄ olika arbetssÀtt. Dels Àr det tvÄ skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels Àr det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det Àven vilka faktorer som under elevernas skoltid pÄverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill Àven lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns nÀr det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna.

Meningsfull miljöcertifiering?: En undersökning om miljöcertifieringens betydelse för elevernas förstÄelse och handling med tanke pÄ hÄllbar utveckling

Arbete med hÄllbar utveckling Àr ytterst aktuellt i dagens samhÀlle. I detta arbete spelar lÀrarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att fÄ en miljöcertifiering för att pÄ ett naturligt och engagerande sÀtt fÄ in och stimulera miljöfrÄgorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De tvÄ certifieringar som finns idag Àr UtmÀrkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever pÄ en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling.

HÄllbar utveckling i förskolan : En undersökning kring hur pedagoger vid Grön Flagg certifierad förskola arbetar för att fÄ med sig barnen i arbetet

Forskning visar pÄ att mÀnniskan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförÀndringar, översvÀmningar, torka och utrotning av vÀxter och djurarter. Forskning pÄvisar att utbildning kan vara nyckeln till förÀndring samt att det Àr hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger pÄ förskolor kan arbeta med hÄllbar utveckling samt om det finns nÄgra hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill ocksÄ undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

GRÖN FLAGG : Miljöarbete i förskolan

The aim with my work is to get a deeper knowledge about the preschool's views of environmental work. I also want to examine how the preschool teachers along with the children work with the project Green Flag in the preschool. I have used structured interview with two teachers in a preschool that works with Green Flag. Green Flag is an environment certification and is an evidence on that one works daily with a document aimed environmental work along with the children. I have found out that each year they work with different themes within Green Flag.

Grön Flagg : En kvalitativ studie kring barns delaktighet i de tre dimensionerna i hÄllbar utveckling

It is important to work with economic, social and ecological dimensions in order to reach sustainable development. Furthermore, these dimensions are supposed to work opon together. Green FlagÂŽs aim is to process these dimensions in the thematic work in preschool, where children are involved. The aim of this study is to find out how certificated Green flag preschools work with the three dimensions in the education of sustainable development practically and how the children participate in this work. I have used a qualitative semi-structured interview to find out preschool teachersÂŽ thoughts and opinions about how they work with sustainable development and how they make the children involved.

Den svenska fÀrjesjöfartens framtid : En kartlÀggning av svensk fÀrjesjöfarts konkurrensvillkor och svenska sjöbefÀls framtid inom fÀrjenÀringen

En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

Underlag till klimatledningssystem för skolor

The climate issue is a significant question, and the problem is mainly caused by human activities. Everyone can help to counteract the enhanced Greenhouse effect by reducing the amounts of energy they use and by not consuming more products then they need.Schools are some of societies many consumers and therefore contribute to the Greenhouse effect. The School also has an important task; to teach and disseminate knowledge and information about the climate and the environment. According to the Swedish National Agency for Education, Skolverket, must all schools regularly consider the environment and sustainable development throughout the entire education process. Unfortunately, this is not the case for many schools in Sweden today.One of many tools that can be used to coordinate environmental work and initiatives, and also to make it more efficient, is environmental management systems.

Personlighetsskillnader mellan gymnasielÀrare och blivande gymnasielÀrare : Differences in personality between high school teachers and future high school teachers

The climate issue is a significant question, and the problem is mainly caused by human activities. Everyone can help to counteract the enhanced Greenhouse effect by reducing the amounts of energy they use and by not consuming more products then they need.Schools are some of societies many consumers and therefore contribute to the Greenhouse effect. The School also has an important task; to teach and disseminate knowledge and information about the climate and the environment. According to the Swedish National Agency for Education, Skolverket, must all schools regularly consider the environment and sustainable development throughout the entire education process. Unfortunately, this is not the case for many schools in Sweden today.One of many tools that can be used to coordinate environmental work and initiatives, and also to make it more efficient, is environmental management systems.

Barn och Ätervinningsstationer som frÀmjare av hÄllbar utveckling i förskolan : En materiell-diskursiv studie av barns samspel med Ätervinningsstationer och Äterbrukande praktiker

Detta Àr en studie riktad mot hÄllbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka barns intraaktioner i Äterbrukande praktiker och med Äterbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring Àmnet samt analys av empiriskt material insamlat pÄ en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gÄturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjÀlp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie pÄvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga pÄverkan pÄ hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som frÀmjare för hÄllbar utveckling blir till.

Bloggen inom journalistiken : En kvalitativ intervjustudie av bloggens produktionsprocess, funktion och framtid inom journalistiken

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur produktionsprocessen av bloggar ser ut i relation till produktion av mer traditionella medieprodukter. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen lyder: Hur ser produktionsprocessen ut för bloggar under redaktionell flagg? Vidare har vi Àven jobbat med följande delfrÄgor: Vad Àr redaktionens skÀl till att införa bloggar pÄ hemsidan? Vilka eventuella fördelar och/eller nackdelar finns med bloggar under redaktionell flagg? Under vilka villkor produceras bloggarna? Hur ser redaktionen pÄ formatet bloggar i framtiden och dess utveckling? Metoden vi anvÀnder oss av i denna studie Àr personliga intervjuer och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personer pÄ den undersökta tidningsredaktionen, vilket inkluderar tvÄ skribenter, en webbchef samt en annonsansvarig. Materialet har sedan behandlats i relation till följande teoretiska utgÄngspunkter: MedievÀrlden i stort och dess förÀndringar med utgÄngspunkt i nya medier, nyheter och journalistik pÄ Internet och dess produktionsprocesser samt teorier om bloggar och dess roll inom journalistiken.Studien har visat att bloggar Àr ett sÀtt för redaktionen att följa med i den teknologiska utvecklingen pÄ ett naturligt och avslappnat sÀtt. Bloggen som format erbjuder mÄnga fördelar, bland annat lyfts lÀsarkontakten fram som en positiv aspekt.

Förskolebarn och hÄllbar utveckling: En undersökning om barnens förstÄelse för hÄllbar utveckling i förskoleverksamheten

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstÄr den verksamhet pedagogerna pÄ en förskola erbjuder inom hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd pÄ en förskola med profileringen grön flagg. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hÄllbar utveckling. I viss mÄn kan de Àven redogöra faktakunskaper. De har dock svÄrt att förklara orsaker och samband.

Barns syn pÄ hÀlsa

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

F19, frivilliga flygande för Finlands sak och politiken bakom

Vinterkriget 1939-1940 vÀckte, hos det svenska folket, starka kÀnslor av samhörighet med Finland och mÄnga valde att aktivt stÀlla upp pÄ de finska bröderna och systrarnas sida. Efter pÄtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillÄtelse att bilda en frivillig militÀrstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstÀmde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra vÀrldskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Fördjupad förstÄelse för fritidspedagogers arbete med hÄllbar utveckling inom fritidsverksamheten

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->