Natural and environmental issues are everyday parts in preschool but when educators shall consciously work with sustainable development they tend to stop at recycling and what is necessary to be done for achieving the Grön Flagg-certification. I have been observing various preschools and noticed that sustainable development is flawed, often because of the teachers lack of interest, knowledge and in some cases both. Out of this grew an idea of making a project that could help the teachers see how the work with the subject in a fun and educational way can become a part of the preschools everyday routine. I made a tutorial booklet with basic facts and activities relating to sustainable development and the three questions in my report were how much knowledge and interest the teachers initially have, if the tutorial booklet could help the teachers to produce new knowledge and interest for the topic and if it turned out to be easier for them to provide educational activities within the subject. There were three departments that participated in my survey and the methodology of collecting data was an anonymous survey with the teachers' own comments in response.

Den svenska handelsflottan har de senaste åren varit utsatt för massiva utflaggningar vilket har lett till att många sjömän har fått gå i land eller sökt arbete under annan flagg. Trots problemen med utflaggning och en potentiell minskad arbetsmarknad har sjöingenjörsprogrammet de senaste åren inte haft några större problem att fylla sina utbildningsplatser. Framtiden är fortsatt oviss och konkurrensen från andra sjöfartsnationer ökar. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka bakomliggande attityder och förväntningar som gjorde att studenter år 2013 valde att börja studera på det fyra åriga sjöingenjörsprogrammet i Kalmar, samt att mäta inställningen till den allt mer krympande svenska handelsflottan. För att genomföra detta arbete användes en enkätundersökning där förstaårsstudenterna på det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet utgjorde populationen.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning.

?Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar.

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

Sjöfartens internationella karaktär har skapat ett rättsområde som utgör en hybrid mellan nationell och internationell rätt. Detta gäller särskilt beträffande skeppet, som har tillagts ett slags nationalitetsstatus enligt de sjörättsliga regelverken. Så länge flagg är oförändrad är även skeppets internationellrättsliga status relativt konstant. En förändring av flagga innebär emellertid att den rättsliga kontext varinom skeppet befinner sig förändras, något som inte bara påverkar frågan om tillämplig rättsordning utan även skeppet position under internationell rätt. Direkt uppstår konsekvenser i form av att fartyget underkastas en annan stats exklusiva jurisdiktion.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten. För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem. Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan. Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan..

Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg.De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från riksdagsvalet 2002.

Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som återfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler är framtagna av Transportstyrelsen och ska gälla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fartygens seniorbefäl tolkar och förhåller sig till ovannämnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord på fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefäl ombord på vardera fartyg.

Svenska nöt - och lammköttsproducenter har länge varit pressade av det utländska köttet som idag har 50 % av marknaden. För att förbättra dessa siffror har LRF tagit fram en livsmedelsstrategi med målet att växa med en procent om året till skillnad från två procent minskning som varit fallet de senaste åren. Problemet idag är att LRF inte har tillräcklig kunskap om vilka mervärden som finns representerade i butik samt hur man ska utnyttja dem som finns på bästa sätt. Denna uppsats ska söka svar på vilka mervärden som idag finns i butik samt i vilken utsträckning de förekommer. Med hjälp av forskningsfrågorna: Vilka detaljer av nöt och lamm säljs det mest av i butikerna? Hur är dessa detaljer märkta med mervärdesinformation? Vad har mervärdesmärkningen för samband med priset på varan? För att öka förståelsen för vad begreppet mervärde står för inleds litteraturstudien med en genomgång av detta samt LRFs egna modell för mervärde.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.