Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Grćskala - Sida 46 av 48

Förslag till utveckling av Gullbergsvass

Gullbergsvass Ă€r ett centralt lĂ„gexploaterat omrĂ„de belĂ€get vid Göta Ă€lv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden Ă€r snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en blandad markanvĂ€ndning dĂ€r bostĂ€der kan ingĂ„. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrĂ„de. Fram till 1880-talet fylldes omrĂ„det ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tĂ„gtrafiken till Göteborg.

Streaming av olovligt tillgÀngliggjorda verk - En ansvarsutredning : En ansvarsutredning

Streaming Àr en teknik som anvÀnds för att se pÄ direktsÀndningar eller filer som Àr lagrade pÄ webbplatser, direkt pÄ datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sÀtt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rÀttslÀget vad gÀller streaming Àr idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gÀllande rÀtt, om en lagÀndring bör ske och vilka aktörer som kan hÄllas ansvariga vid streaming av olovligt tillgÀngliggjort material.UpphovsrÀtten Àr idag reglerad pÄ mÄnga olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen frÀmst i UpphovsrÀttslagen (URL). De internationella bestÀmmelserna syftar till att ge skydd Ät upphovsmÀn, oberoende av nationalitetsgrÀnser, och detta har i sin tur inverkat pÄ EU-direktiv.

Årstidsvariationen i leverstatus hos nötkreatur som konsumerar Östersjövatten

SAMMANFATTNING En betydande del av den svenska nötkreaturspopulationen finns i kustnĂ€ra omrĂ„den. Enligt gammal hĂ€vd och av praktiska skĂ€l tillĂ„ts boskap pĂ„ perifert belĂ€gna marker slĂ€cka törsten i de vattendrag som finns att tillgĂ„ pĂ„ betet och lĂ€ngs Östersjökusten dricker djuren havsvatten dĂ„ fĂ€rskvatten ofta Ă€r en bristvara. Algblomningar med toxinbildande cyanobakterier upptrĂ€der varje sommar i Östersjön liksom i mĂ„nga Ă„ar och insjöar. Temperatur, solinstrĂ„lning och vĂ€derförhĂ„llanden styr omfattningen av blomningarna. Egentliga Östersjön, inrĂ€knat Finska viken, Ålands hav och SkĂ€rgĂ„rdshavet tillhör de mest utsatta omrĂ„dena nĂ€r det gĂ€ller massförekomst av cyanobakterier.

Studie av deponigasanlÀggning: kvalitetshöjande ÄtgÀrder
samt alternativa anvÀndningsomrÄden

Öresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.

Ljudet av vind i trÀd och dess inverkan pÄ störning orsakad av trafikbuller

Behovet av att skapa en hÄllbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mÀngden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmÀrksammas. I stadsmiljö Àr det frÀmst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dÀmpa dessa ljud har lÀnge varit den enda ÄtgÀrd som anvÀnts i stor utstrÀckning. Under senare tid har andra metoder uppmÀrksammats, dÀribland maskering som med hjÀlp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud Àr naturljud som vatten. Detta ljud Àr anvÀndbart pga.

Optimerad kvÀvegödsling i stÀrkelsepotatis : analys av riktvÀrden vid mÀtning av nitrathalt i bladskaft

Denna studie bygger pÄ en litteraturstudie och ett fÀltförsök. Vi har undersökt vilken som Àr den ekonomiskt optimala kvÀvegödslingen i stÀrkelsepotatis. Eftersom potatisens kvÀveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och Är sÄ har vi ocksÄ undersökt möjligheter att mÀta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lÀmpliga riktvÀrden för nitrathalten i bladskaft hos stÀrkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssÀsongen. Dessa riktvÀrden kan sedan anvÀndas som referens vid snabbmÀtning av potatisens kvÀvestatus, bÄde för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.

Teknik för biogasanvÀndning

This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.

Renovering av Gamla Årstabron med injekteringsbetong

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 Ă„r i drift omfattande skador pĂ„ de bĂ€rande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dĂ„varande Carl Bro AB pĂ„ uppdrag av dĂ„varande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstĂ€rkningar av brons betongvalv var nödvĂ€ndiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven pĂ„ Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven pĂ„ fastlandet pĂ„ Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det hĂ€r examensarbetet syftar till att utvĂ€rdera metoden med injekteringsbetong med hĂ€nsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete Ă€r att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har anvĂ€nts i nĂ„gon större utstrĂ€ckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

DjurskyddshandlÀggarnas arbetssituation med avseende pÄ hot, vÄld och stress samt hur det pÄverkar deras djurskyddsbedömningar

Före Är 2009 lÄg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till lÀnsstyrelserna. Kontrollresurser i antal Ärsarbetskrafter minskade nÄgot efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade pÄ minskade med 22 % första Äret och Äret dÀrpÄ med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan lÀnsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största kÀllorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist pÄ samordning, organisatoriska begrÀnsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handlÀggare Àr ett yrke dÀr hot och vÄld förekommer, inte bara under inspektioner utan Àven i sociala medier.

Skogsbruk med höga rekreationsvÀrden : Forestry with high recreational values

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa vÀrden och utan att produktionen och intÀkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft Àr ekonomi men skogen har Àven ett rekreativt vÀrde för invÄnare i den urbana miljön.Den första delen innehÄller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. LÀngre fram i studien lyfts ocksÄ skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrÄn nÄgra typbestÄnd.Vad rekreationen betyder för mÀnniskan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad frÄn staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi dÄ slipper element som annars stör vÄr koncentration som t.ex. reklam och buller.

Arboretet i SkÀftekÀrr : historik, inventering och ÄtgÀrdsförslag

Arboretet i SkĂ€ftekĂ€rr ligger i Böda socken pĂ„ norra Öland. TrĂ€dsamlingen ligger intill en jĂ€gmĂ€starbostad som var bebodd frĂ„n mitten av 1800-talet och Ă€nda fram till ungefĂ€r 1980. DĂ„ var DomĂ€nverket Ă€gare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som tĂ€cker nĂ€stan hela norra delen av Öland. OmrĂ„det blev en kronopark under 1800-talet och idag Ă€r det en del av den nya Ă€garen, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet pĂ„börjades under andra halvan av 1800-talet av dĂ„varande jĂ€gmĂ€stare J E Boman som var mycket intresserad av frĂ€mmande vĂ€xtmaterial.

Rum för förÀnderlighet : gestaltning med fysisk modell som skissverktyg

Detta arbete undersöker hur förÀnderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration frÄn den japanska förestÀllningen om rummet som en förÀnderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som stÀndigt förÀndras och byter skepnad i mÀnniskans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och förÀnderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke nÀr jag pÄbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för förÀnderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för förÀnderlighet kan genom att deras identitet och karaktÀr skiftar och förÀndras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats dÀr skilda synsÀtt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som förÀnderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

Inventering av lĂ„genergibyggnader : Erfarenheter frĂ„n tre demonstrationsprojekt i Örebroregion

Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.

Dynamisk optimering av hyttupphÀngning

Industriteknik Nord AB tillverkar gruvmaskiner under varumÀrket JAMA. Under utvecklingen med den nya skrotaren SBU8000 har man lagt stor vikt vid att minimera vibrationer som maskinens förare utsÀtts för. Företaget har ett mÄl att kunna klara det nya EU-direktiv som sÀtter grÀnser för exponering av helkroppsvibrationer. En del i konstruktionsförbÀttringarna pÄ den nya maskinen Àr en ny typ av fjÀdrad hyttupphÀngning. Industriteknik Nord AB vet dock inte hur den nya hytten uppför sig under drift samt hur den klarar av att förebygga vibrationer.

LjussÀttning av det lilla trÀdgÄrdsrummet :

Sammanfattning Eftsom kalla Sverige blir mörkt ganska tidigt pÄ kvÀllen pÄ höst, vinter och vÄr ville jag se hur man kunde förlÀnga anvÀndandet av det lilla trÀdgÄrdsrummet bÄde i tid pÄ dygnet och i tid pÄ sÀsongen. Jag tycker att ljussÀttning Àr en viktig del av gestaltningen, belysningen gör trÀdgÄrden levande. Mitt syfte med arbetet var att skaffa mig grundlÀggande kunskap om ljussÀttning och ljuskÀllor, för att sedan skissa pÄ koncept för det lilla trÀdgÄrdsrummet. För att lyckas med detta behövde jag ta reda vad ljus Àr och hur det fungerar. Ljuset har mÄnga olika egenskaper, t ex olika vÄglÀngder, och fÀrger.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->