Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Grćskala - Sida 47 av 48

Helstryp kontra sele - en studie om dess pÄverkan pÄ hunden

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.

Friktion mellan snö och olika takmaterial samt provning av
snörasskydd

I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial pÄverkar det problem som uppstÄr under vinterhalvÄret, nÀmligen snöras frÄn tak. DÀrutöver provas ocksÄ tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvÀrdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att fÄ en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas Àven upp vilka risker som kan uppstÄ med snö pÄ tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsÀgare ska sköta underhÄll av snörasskydd och snöskottning frÄn tak.

Utomhuspedagogiska rum : hur naturen kan anvÀndas som undervisningsmiljö

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Varv pÄ Beckholmen

Genom att funktionellt och materiellt svara pÄ behovet om en varvsverksamhet pÄ Beckholmen i Stockholm har vÀrlden och arkitektens skapande uppstÄtt och formulerats. Metoden har varit mÄngsidig och komplex, liksom vÀrlden. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, dÄ den Àr klar. Arkitektens arbete handlar, Ätminstone i detta skede, om att utveckla sin sjÀlvstÀndighet, sjÀlvmedvetenhet och vÀrldsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet pÄ tomten kunde utföras med hjÀlp av uppstÀllande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende pÄ funktion tills en ?bÀsta lösning? funnes inom den utsatta tid som ansÄgs vara nödvÀndig.

Kan tro och vetande förenas i en NutidsTeologi? : Diskussion utifrÄn Nathan Söderblom, Paul Tillich, Raimundo Panikkar och Ian G. Barbour m.fl.

4. SammanfattningMitt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka förutsÀttningarna för en nutidsteologi utifrÄn frÄgestÀllningen: Vad utmÀrker en teologi som har ett öppet förhÄllningssÀtt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgÄtt frÄn att en sÄdan ska kunna ge tillfredsstÀllande förklaringar pÄ förhÄllandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och ocksÄ pÄ det faktum att det finns mÄnga religioner med delvis motsÀgande sanningsansprÄk.Jag valde att utgÄ frÄn Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som tvÄ helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde anvÀndas i utforskningen av den ?döda materien? och samhÀlls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

VÄr nya matkultur?

Sammanfattning Titel: VÄr nya matkultur? Författare: Patrik Wirgin Handledare: Magnus Lagnevik Problem: MÄnga mÀnniskor i dagens moderna samhÀlle upplever sina liv som stressiga. Brist pÄ tid samt en stÀndig strÀvan att fÄ tiden att rÀcka till för alla de aktiviteter, plikter och fritidsintressen som man vill och mÄste hinna med, gör att man tvingas vÀlja bort vissa aktiviteter. Ett exempel pÄ en aktivitet som mÄnga mÀnniskor dÄ vÀljer bort Àr matlagning. Det har idag blivit allt mer ovanligt att mÀnniskor pÄ förhand planerar sina mÄltider, tillbringar betydande tid att tillaga dessa eller bedriver lÄngkok i större skala.

En ny mötesplats i Lövholmen, Stockholm : en studie om hur anpassning till ett förÀndrat klimat med ökade vattennivÄer kan integreras i gestaltningen av offentliga platser

Den globala uppvÀrmningen Àr nÄgot som har pÄgÄtt under en lÀngre tid och i takt med att utslÀppen av vÀxthusgaserna ökar, stiger temperaturen pÄ jorden vilket kan fÄ konsekvenser i framtiden. Under vÄr, höst och vinter kommer Sverige att fÄ intensivare nederbörd samt ökad havsnivÄ. Somrarna förvÀntas bli torrare och varmare. I takt med att stÀder vÀxer och blir allt tÀtare ökar andelen hÄrdgjorda ytor. Detta kan stÀlla till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras pÄ ett naturligt sÀtt vilket leder till översvÀmningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvÀmningar i stÀder har allt fler projekt pÄbörjats som arbetar med att integrera klimatförÀndringar i planering och gestaltning.

Vad tycker bilister om vÀgnÀra skogar : tvÄ enkÀtstudier

Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och tvÄ enkÀtundersökningar. Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla relevant information om Àmnet. Syftet med enkÀt­ undersökningarna har varit att utforma en enkÀt och fÄ svar pÄ vilken landskapstyp och skogs­ typ som uppskattas mest av bilister. I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första enkÀtundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen dÀr utvalda personer intervjuades.

ANDERSBERG : att utveckla ett stadsdelscentrum

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats.

Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982

SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.

ANDERSBERG - att utveckla ett stadsdelscentrum

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.

Energikombinat : en studie inom Carpe Futurum

KraftvÀrme Àr en energieffektiv metod att producera bÄde el och fjÀrrvÀrme men anvÀndningen av denna produktionsform begrÀnsas av att fjÀrrvÀrmebehovet vanligtvis Àr lÀgre under den varma delen av Äret. PÄ senare tid har bÄde forskning och nybyggda anlÀggningar visat pÄ synergieffekter av att samordna produktion av biodrivmedel eller förÀdling av trÀdbrÀnslen med kraftvÀrmeproduktion i en sÄ kallad energikombinatanlÀggning. DÄ Vattenfall VÀrme Uppsala Àr i behov av att ersÀtta sitt befintliga kraftvÀrmeverk utreds i denna studie möjliga ekonomiska och miljömÀssiga fördelar med att bygga en energikombinatanlÀggning. I studien utreds ett antal olika tekniker som kan tÀnkas ingÄ i energikombinatet och ett antal alternativ vÀljs ut för vidare analys. Alternativen jÀmförs sedan med ett referensalternativ bestÄende av enbart ett nytt biobrÀnsleeldat kraftvÀrmeverk.Studien visar att en energikombinatanlÀggning bestÄende av ett kraftvÀrmeverk i kombination med tillverkning av pellets eller black pellets kan leda till ökad lönsamhet jÀmfört med enbart ett kraftvÀrmeverk.

Gustavsberg : förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus pÄ kulturmiljövÄrd.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

VÀrmelagring i byggnader : Kan en god vÀrmelagringsförmÄga kompensera ett högt U-vÀrde?

Idag bor ungefÀr en tredjedel av jordens befolkning i hus som Àr byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och dÄ frÀmst i egen regi. De mÀnniskor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god vÀrmelagringsförmÄga. NÀr det idag byggs hus sÀtts stort fokus pÄ att husens U-vÀrden ska vara sÄ lÄga som möjligt medan man bortser ifrÄn konstruktionens vÀrmelagringsförmÄga. En massiv lervÀgg utan isolering fÄr ett högt U-vÀrde, vilket man idag vill undvika.

Gustavsberg - förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus pÄ kulturmiljövÄrd.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->