Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Grćskala - Sida 45 av 48

Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

EkosystemtjÀnster i bostadsmiljö : ekosystemtjÀnster som utgÄngspunkt för gestaltning av en bostadsgÄrd i LindÀngen

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ekosystemtjÀnsternas potential för att anvÀndas i designprocessen av en bostadsgÄrd i LindÀngen i Malmö. FrÄgestÀllningarna som arbetet utgÄr frÄn Àr; Vad innebÀr konceptet om ekosystemtjÀnster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjÀnster kan integreras i en gestaltning för att fÄ en ekologisk och socialt orienterad bostadsgÄrd? Metoderna som anvÀnts Àr litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gÄturer. Studien utgÄr frÄn en bostadsgÄrd i LindÀngen i Malmö vilket Àr del av ett miljonprogramsomrÄde frÄn rekordÄrens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av vÀrldens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade pÄ att mÄnga av ekosystemen som finns idag Àr hotade, och dÀrmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjÀnster som mÀnniskan Àr beroende av.

FörtÀtning med hÀnsyn till allmÀnna intressen

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

Metoder för design och simulering vid produktionsoptimering:
litteratur- och fallstudier med fokus pÄ bergegenskaper

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS ProgramomrÄde 1 Optimering av produktionsprocessen frÄn tÀkt till fÀrdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS Àr ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under Ären 2003-2005. Arbetet inom programomrÄdet inriktades pÄ utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mÄl med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som anvÀnds vid design och simulering av processerna borrning, sprÀngning, krossning samt malning. En annan viktig mÄlsÀttning var att genom fallstudierna fÄ en uppfattning om vilka typer av optimeringsÄtgÀrder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser betrÀffande sprÄk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

Förslag till utveckling av Gullbergsvass

Gullbergsvass Ă€r ett centralt lĂ„gexploaterat omrĂ„de belĂ€get vid Göta Ă€lv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden Ă€r snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en blandad markanvĂ€ndning dĂ€r bostĂ€der kan ingĂ„. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrĂ„de.

Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? - Är den alltid önskvĂ€rd?

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.

Siciliansk kultur och dialekt i översÀttning. En undersökning av kulturspecifika begrepp och dialekt i översÀttningarna av Andrea Camilleris "La forma dell?acqua" till engelska och svenska

Den hÀr uppsatsen behandlar nÄgra av de översÀttningsproblem som uppkommer vid överföringen av kultur och dialekt. Det material som ligger till grund för undersökningen Àr Andrea Camilleris "La forma dell'acqua", den svenska översÀttningen "Vattnets form" och den engelsksprÄkiga översÀttningen "The Shape of Water. Böckerna utgör en del i kriminalromanserien om kommissarie Montalbano och utspelar sig pÄ Sicilien. UtgÄngspunkten för analysen har varit de kutlurspecifika begrepp och dialektala markörer som kan associeras till Camilleris författarskap. Camilleri Àr unik i sitt sprÄkbruk dÄ han blandar olika dialekter och varieteter med standardsprÄk; en sprÄkvariation som enligt mÄnga har legat till grund för hans stora framgÄng framförallt i Italien.

TillfÀllig landskapsarkitektur : studie och projekt

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

Är Bispectral index anvĂ€ndbart för att skatta anestesidjup pĂ„ djur?

Eftersom anestesi pÄverkar homeostasen Àr det alltid förenat med risker. MÀtning av anestesidjup, en term som kan delas upp i hypnosgrad och analgesigrad, har diskuterats sedan anestesins födelse. Trots det saknas fortfarande en objektiv mÀtmetod för detta och de parametrar som anvÀnds idag tycks inte reflektera inte graden av medvetande direkt. Bispectral Index (BIS) Àr en mÀtmetod baserad pÄ en algoritm framtagen genom att studera elektroencefalogram (EEG) hos hundratals mÀnniskor i vaket tillstÄnd och under anestesi. Metoden omvandlar EEG-aktivitet i hjÀrnan till en siffra som speglar hypnosdjupet mellan 0-100, dÀr 100 representerar en helt vaken patient och 0 EEG-tystnad. BIS-vÀrden mellan 40-60 indikerar pÄ mÀnniska ett kirurgiskt anestesidjup.

FÄ staden att blomma genom storskaliga lökplanteringar : lÀmpliga vÀxtplatser och gestaltning i Solna stad

VÄra stÀder blir allt mer bebodda och förtÀtas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör ansprÄk pÄ vÄra offentliga platser och det gÀller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar Àr nÄgot som anvÀnds frekvent i vÄra stÀder bÄde i stor som liten skala. VÄrlökar inom gestaltande sammanhang Àr nÄgot som under de senaste Ären anvÀnds mer frekvent. Deras egenskaper som Äterkommande, i vissa fall sjÀlvförökande, tidigt och lÄngsiktigt blommande, gör att de lÀmpar sig vÀl för offentliga miljöer.

Innovation Box

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 Ă„r i drift omfattande skador pĂ„ de bĂ€rande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dĂ„varande Carl Bro AB pĂ„ uppdrag av dĂ„varande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstĂ€rkningar av brons betongvalv var nödvĂ€ndiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven pĂ„ Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven pĂ„ fastlandet pĂ„ Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det hĂ€r examensarbetet syftar till att utvĂ€rdera metoden med injekteringsbetong med hĂ€nsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete Ă€r att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har anvĂ€nts i nĂ„gon större utstrĂ€ckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Kvalitetsfel i byggbranschen : Orsaker och ÄtgÀrder

Inom byggbranschen uppstÄr dagligen fel och problem. Tidigare studier har visat att kostnaderna för att ÄtgÀrda dessa uppgÄr i genomsnitt till 4,4 % av produktionskostnaden. Dessa felkostnader Àr endast de som upptÀcks under produktionsfasen. Ska man Àven rÀkna in de som upptÀcks och ÄtgÀrdas under brukstiden kan siffran uppgÄ till hela 10 % av produktionskostnaden.Syftet med detta examensarbete var att fÄ större förstÄelse för varför fel uppstÄr i byggprocessen och vad som ligger till grund till dessa, samt ta reda pÄ vilka nya metoder det finns inom planering och projektering. Arbetet har skett i samarbete med Peab Karlstad och innefattade undersökningar av tre olika byggprojekt.

Naturliga skogsbrÀnder i Sverige : blixtantÀndningars spatiala mönster och samband med markens uttorkning

BrÀnder Àr en viktig störningsfaktor i den boreala skogen. Sedan mÀnniskan kom in i bilden finns det förutom de blixtantÀnda, naturliga brÀnderna ocksÄ antropogena brÀnder. Efter att skogen blev vÀrdefull i Sverige bekÀmpas dock brÀnderna effektivt och mÄnga brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. AnstrÀngningar lÀggs idag pÄ kontrollerade hygges- och naturvÄrdsbrÀnningar i syfte att frÀmja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstÄnd i skogen. Det hÀr arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antÀndningar, deras sÀsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krÀvs för att de ska kunna intrÀffa.Arbetet baseras pÄ insatsrapporter frÄn sammanlagt 45 Är med olika grad av anvÀndbarhet.

Vege stationssamhÀlle - om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering. FrĂ„n att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med vĂ€lfĂ€rd Ă„t alla till att prĂ€glas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att prĂ€glas av marknadens villkor dĂ€r kommunen mera Ă€r en förhandlingspart.

Plasticizer for Medical Application

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 Ă„r i drift omfattande skador pĂ„ de bĂ€rande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dĂ„varande Carl Bro AB pĂ„ uppdrag av dĂ„varande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstĂ€rkningar av brons betongvalv var nödvĂ€ndiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven pĂ„ Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven pĂ„ fastlandet pĂ„ Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det hĂ€r examensarbetet syftar till att utvĂ€rdera metoden med injekteringsbetong med hĂ€nsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete Ă€r att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har anvĂ€nts i nĂ„gon större utstrĂ€ckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->