Sökresultat:
713 Uppsatser om Grćskala - Sida 44 av 48
Intervjustudie med kvinnor som skattat sin förlossningsupplevelse negativt vid Äterbesök pÄ sjukhus 3-4 dagar efter förlossningen
Att föda barn Àr för mÄnga kvinnor en av de största hÀndelserna i livet. Ett flertal faktorerpÄverkar kvinnans upplevelse sÄsom smÀrta, kontroll och stöd. Att fÄ kontinuerligt stöd underförlossningen pÄverkar bÄde förlossningsupplevelsen och förlossningsutfallet i positivriktning. Det finns flera studier om förlossningsupplevelser men fÄ som enbart fokuserar pÄnegativa upplevelser av förlossningen. Studier som beskriver vad kvinnor med en negativförlossningsupplevelse upplever skulle vara viktigt för att fÄ en mer positiv upplevelse saknashelt.
Problem och möjligheter vid generisk substitution pÄ apotek : En kvantitativ enkÀtundersökning
Bakgrund: Ă
r 2002 infördes generisk substitution i Sverige för att minska pÄ lÀkemedelskostnaden. Efter införandet Àr apoteken skyldiga att erbjuda generisk substitution, det vill sÀga utbyte till billigare och likvÀrdiga lÀkemedel inom lÀkemedelsförmÄnen till patienten. Vilka lÀkemedel som anses som utbytbara bedöms av LÀkemedelsverket. De flesta patienter har en positiv instÀllning till generisk substitution. Generisk substitution innebÀr dock problem för en liten andel av patienterna.
Grundutbildade sjuksköterskors uppfattning om yrket som operationssjuksköterska : En fenomenografisk studie
Bakgrund: Ă
r 2002 infördes generisk substitution i Sverige för att minska pÄ lÀkemedelskostnaden. Efter införandet Àr apoteken skyldiga att erbjuda generisk substitution, det vill sÀga utbyte till billigare och likvÀrdiga lÀkemedel inom lÀkemedelsförmÄnen till patienten. Vilka lÀkemedel som anses som utbytbara bedöms av LÀkemedelsverket. De flesta patienter har en positiv instÀllning till generisk substitution. Generisk substitution innebÀr dock problem för en liten andel av patienterna.
Det verkligt vÀssade verktyget? : En undersökning kring olagligörandet av nedladdning och dess konsekvenser för unga musikkonsumenter
Piratkulturen pÄ Internet blomstrar, fler och fler svenska musikkonsumenter ser idag nedladdning som sin primÀra konsumtionsform av musik. Samtidig minskar den lagliga skivförsÀljningen och musikindustrin upplever stora intÀktsförluster. Den första juli 2005 trÀdde dock en lag i kraft som innebÀr att det numera Àr olagligt att ladda ner eller tillhandahÄlla musik som inte Àr lagligt utgiven. Denna lag har till syfte att hÀmma den blomstrande piratkultur och den fria distribution av musik- och filmfiler som rÄder pÄ Internet. I praktiken innebÀr detta att den som nu hÀmtar hem eller tillhandahÄller musik- eller filmfiler genom olagliga fildelningsprogram pÄ Internet gör sig skyldig till ett brott.
Innovativa idéer föds dÄ stora företag samverkar och överför kunskap om det höghÄllfasta stÄlet tillmindre företag : En undersökande uppsats om hur det höghÄllfasta stÄlet har pÄverkat förÀdlande företags tillverkning och produkternas egenskaper
Det behövs nya jobb för att ersÀtta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur mÄsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsÀttningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stÄlindustrin generellt Àr att fortsÀtta utveckla sina nischstrategier ochÀven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsÀtta utveckla kundanpassade produkter medhögt förÀdlingsvÀrde. Detta innebÀr att de stora företagen mÄste samarbeta med de smÄ och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de smÄ ochmedelstora företagen som de i sin tur förÀdlar, vilket i förlÀngningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie Àr att anvÀnda det höghÄllfasta stÄlet, tillverkat av SSAB, somett exempel pÄ en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghÄllfasta stÄlet har gett pÄ förÀdlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen pÄ produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och Àven undersöka om det finns nÄgra hinder för att skapa nya produktermed höghÄllfast stÄl och hur SSAB ska fÄ ut det höghÄllfasta stÄlet i större utstrÀckningtill de smÄ och medelstora företagen. Fallstudier har anvÀnts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.
Sammansatta regelkonstruktioner av trÀ: utvÀrdering av berÀkningsmodeller genom laboratorieförsök
I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende pĂ„ nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvĂ€rden om 130 kWh/mÂČ/Ă„r i norr respektive 110 kWh/mÂČ/Ă„r i söder för enbostadshus, tvĂ„bostadshus och flerbostadshus. I trĂ€hus Ă€r det av betydelse att minska köldbryggor i vĂ€ggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. VĂ€ggar i trĂ€hus Ă€r normalt uppbyggda av trĂ€reglar som stĂ„r för vĂ€ggens bĂ€rande kapacitet men samtidigt Ă€ven fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan Ă€r att utforma vĂ€ggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.
Utemiljön ur ett ekosystemtjÀnstperspektiv : undersökning och gestaltning med fokus pÄ en bostadsgÄrd i stadsdelen Norra FÀladen, Lund
MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet
ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön
och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för
att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr
det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur
landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna
som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr:
? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre,
urbana sammanhang?
? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna
ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala?
Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund.
Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med
Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som
mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis
odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa
och symboliska vÀrden.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.
FörtÀtning med hÀnsyn till allmÀnna intressen
FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.
Informationskvalité och dess inverkan pÄ strategisk styrning: En fallstudie pÄ fyra företag inom konfektionshandeln
Problembakgrund: Konfektionshandeln karaktÀriseras av omfattande mÀngder information, vilket riskerar att leda till Informationsöverflöd för beslutsfattare. De potentiellt negativa konsekvenserna ligger i att de beslut som fattas görs pÄ sÄ undermÄliga beslutsunderlag att de riskerar att underminera den strategiska styrningen. I strÀvan efter att fatta snabbare och bÀttre beslut har utvecklingen och utbredningen av Informationsteknologi(IT) skett, vilket ökat riskerna för Informationsöverflöd i och med att mÀngderna information som kan förmedlas till beslutsfattare kan ökas betydligt.Syfte: Syftet med studien Àr att ge ledande beslutsfattare inom konfektionshandeln ett kontextuellt ramverk, för variabler som pÄverkar informationskvalité, som ligger till grund för företagets strategiska styrning. Ramverket Àmnar öka möjligheterna att pÄ ett effektivt sÀtt utvÀrdera beslutsunderlag, vilket torde leda till bÀttre beslut. Vidare syftar studien till att skapa förstÄelse för vilka implikationer Business Intelligence har medfört för informationskvalité.
Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? : Ăr den alltid önskvĂ€rd?
SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet.
Empiriska samband mellan fÀltdata och satellitdata för olika bokskogsomrÄden i södra Sverige
PopulÀrvetenskaplig sammanfattning: MÄlet med studien Àr att se vilka samband som finns mellan insamlad fÀltdata och berÀknad satellitdata för bokskogsbestÄnd i södra Sverige (HÀckeberga naturreservat och naturomrÄde).FÀltdata som anvÀnts bestÄr av uppskattat bladyteindex, berÀknad biomassa samt kategoriserade Äldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna Àr 2025 m2 och bestÄr av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjÀlp av registrerad data frÄn instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhÄllandet mellan den strÄlningsmÀngd som nÄr toppen av vegetationstÀcket och den strÄlning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex Àr den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och Àr sÄledes enhetslöst. En skog kan ha ett indexvÀrde frÄn noll och uppÄt.
Det hyggesfria skogsbruket vid Yttringe : vad tycker allmÀnheten?
Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblÀdningen som utfördes i Yttringeskogen pÄ Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen Àr en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk pÄverkar sociala-, ekonomiska- och naturvÀrden. I det hÀr arbetet utvÀrderas de sociala vÀrdena med avseende pÄ framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet Àr en del av utvÀrderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien bestÄr av en postenkÀt med Ätta bilder.
Analyser med indelningspaketet av privata skogsfastigheter inom Norra SkogsÀgarnas verksamhetsomrÄde :
LÄngsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i nÄgon
större skala, till skillnad frÄn storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som
funnits pÄ marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet
(IP), ett system för lÄngsiktig planering, vidareutvecklats sÄ att det gÄr att anvÀnda Àven pÄ
mindre fastigheter. IP optimerar nuvÀrdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet
UtifrÄn avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvÀndiga provytedata till varje avdelning
frÄn en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som
normalt krÀvs vid anvÀndning av IP undviks. En analys med IP strÀcker sig över hundra Är.
Vege stationssamhÀlle : om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering
Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ăngelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering.