Syftet med studien Àr att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan pÄ förskolan. Vidare sÀtts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frÄgestÀllningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut pÄ förskolan? - PÄ vilka sÀtt interagerar barnen med varandra nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien anvÀnde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer dÀr jag sjÀlv inte var delaktig i det som hÀnde. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer dÄ mina frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en djupare förstÄelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag Àven en kvalitativ intervju med en av de förskollÀrare som arbetar pÄ den aktuella avdelningen för att fÄ med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person Ät gÄngen, den som har pennan i sin hand.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera de faktorer som Àr viktiga för svenska företag att ha i Ätanke för att fÄ ett fungerande samarbete, i form av ett joint venture, pÄ den reglerade kinesiska marknaden. Metod: Studien bygger pÄ tre kvalitativa fallstudier gjorda pÄ svenska företag etablerade i Kina. Respondenterna bestÄr av dels representanter frÄn fallföretagen och dels konsulter med inriktning pÄ affÀrsetablering i Kina. Genom hela studien anvÀnds följande tre punkter för att fÄ en sammanhÀngande struktur: val av samarbetspartner, struktur pÄ samarbetet samt ledningsfilosofi. De tre ovanstÄende punkterna underbyggs alla av varsin teori, som Àr utgÄngspunkten för studiens analys.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvÄrden vid strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet av teamarbete vid strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en vÀl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett vÀlutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

Bakgrund: Inom hÀlso-och sjukvÄrden har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vÄrdpersonal uppfattar samarbete Àr vÀrdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att sÀkra god vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet pÄ operationssalen samt vilka frÀmjande och hindrande faktorer som pÄverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frÄgeformulÀr har anvÀnts för att uppnÄ syftet med studien.

Syftet med studien Àr att genom en deltagande observation pÄ Intersport i Falun City skapa förstÄelse för vilka faktorer som leder till att omsÀttningen hÀmmas. Vi har kommit fram till att det Àr kommunikationen och samarbetet som Àr de mest betydande faktorerna som pÄverkar omsÀttningen i butiken. Kundfokus och kunskap har Àven de en betydande roll men vi tror inte att den Àr lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbÀttras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Vi har valt att göra en studie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollÀrare.Syftet med vÄrt arbete Àr att utöka kÀnnedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan nÀr det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, sprÄk- och kommunikationssvÄrigheter.  I vÄrt analysresultat utgÄr vi frÄn tre huvudomrÄden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ.Analysresultatet visar att samarbetet Àr betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lÀrande. Barnets nÀrmaste omgivning och andra nÀtverk Àr ocksÄ viktiga för progressionen inom det sprÄkliga omrÄdet. VÄrdnadshavarna fungerar som ?spindel i nÀtet? och bÀr det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollÀrare.

Denna studie hade syftet att undersöka om det gÄr att förÀndra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgÄ frÄn olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har anvÀnt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade Àr att det kan ske förÀndringar med hjÀlp av olika aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola dÀr vi observerade barn i Äldern 5 Är.

Om en skola lyckas vÀl eller mindre vÀl i sitt uppdrag beror pÄ mÄnga faktorer. En del avdessa kan skolan inte pÄverka. Till dessa faktorer hör till exempel vÄrdnadshavaresbakgrund. Vad skolan dÀremot kan pÄverka Àr lÀrares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lÀrarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteÀr att undersöka i hur hög utstrÀckning högstadielÀrare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lÀr sig.

Varierat arbetssÀtt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lÀra. Oftast Àr matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfÀlle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlÀrningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lÀrare att i det laborativa matematiska arbetssÀttet utomhus anvÀnder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.

Studien undersöker pÄ sex olika skolor hur en SO- lÀrare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- Àmnena. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbÀttras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen Àr central i undersökningen eftersom det Àr den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgÄ ifrÄn. För att studera detta intervjuades sju lÀrare, en frÄn vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd frÄn teori pÄ omrÄdet; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Syftet med studien Àr att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrÄn arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollÀrare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn pÄ samarbete. Studien bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer, tvÄ med förskolechefer pÄ tvÄ olika förskolor och Ätta med pedagoger, fyra frÄn varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget Àr en viktig frÄga hos bÄda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. BÄde ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det Àr ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa bÄda yrkesroller rymmer bÄde möjligheter och hinder som kan pÄverka eller förbÀttra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrÄn ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bÀttre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mÄl, öppen dialog, ömsesidig förstÄelse, gemensam reflektion och sÄ vidare.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur samarbete mellan lÀrare/skola och förÀldrar till elever med svenska som andrasprÄk kan byggas upp och bibehÄllas. Jag har utarbetat följande frÄgestÀllningar: ? Hur uppfattar och vÀrderar lÀrare och förÀldrar samarbetet? ? Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? ? Vilka samarbetsformer Àr mest framgÄngsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp förÀldrar till barn som har svenska som andrasprÄk och deras lÀrare försöker jag att synliggöra vad som Àr ett konstruktivt samarbete och hur man kan fÄ till ett sÄdant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag dÀrigenom kan förstÄ lÀrares och förÀldrars olika tankar och Äsikter om mitt valda Àmne och utveckla djupare kunskaper som jag kan anvÀnda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utlÀsa att en bra relation mellan lÀrare och förÀldrar underlÀttar samarbetet och att lÀrare mÄste skapa en relation till förÀldrarna med ömsesidig respekt, dÀr lÀraren verkligen lyssnar och bekrÀftar förÀldrarna.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.