Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket Ă€ven haft en positiv inverkan pĂ„ ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krĂ€vde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av sĂ„vĂ€l arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus pĂ„ deras arbetssĂ€tt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet frĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys visade att ett effektivt samarbete krĂ€vde sĂ„vĂ€l tydliga arbetsroller och mĂ„l som en gemenskap med och förstĂ„else för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.

Försvarsmaktens slutrapport frÄn perspektivplaneringen 2007 innehÄller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera omrÄden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmÄga, identifieras som lÀmpliga för samarbete med de nordiska lÀnderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehÄllande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmÄgan föreslÄs delas mellan olika lÀnder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sÀgas betyda nÀr det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete.

Föreliggande studie handlar om förÀldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet dÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. MÄlgruppen för undersökningen Àr förÀldrar. Den genomgÄende metoden Àr kvalitativa intervjuer, dÀr sex förÀldrar ingÄr.Av resultatet framgÄr att dessa förÀldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lÀrare. Det som nÀmns av förÀldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan Àr lÀraren.Grunden till att en elev fÄr stöd eller inte Äterfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga förÀldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda pÄ om det förekommer nÄgot samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och Àven teorier om det sociala samspelet.För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkÀter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslÀrare, idrottslÀrare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och förÀldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som vÀl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, dÀr eleven stÄr i fokus.

Sekretessbelagd.

Sammanfattning saknas..

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmÄlslÀrares arbetssituation ochförutsÀttningar för utlÀrning, hur samarbete mellan klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarnafungerar och hur samarbetet pÄverkar sprÄkundervisningen. Jag har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmÄlslÀrare och tre klasslÀrare. Resultatet av undersökningen visar att bÄde klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna har förstÄelse förmodersmÄlets betydelse för elevernas sprÄkutveckling och inlÀrningsförmÄga. Ett bÀttre samarbete Àrett önskemÄl frÄn bÄda hÄll men för att lyckas med detta behöver modersmÄlslÀrarens arbetssituationförbÀttras, vilket modersmÄlslÀraren inte sjÀlv kan pÄverka utan det ligger pÄ de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frÄgorna rör tidpunkten för modersmÄlsundervisningen som idag Àrplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsÀttningarna för att kunna samarbeta Àr att lÀrarna harsamma arbetstider. Detta problem mÄste lösas av kommunen.Det framgÄr ocksÄ att mÄnga klasslÀrare inte har tillrÀcklig kunskap om flersprÄkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling pÄ andrasprÄket..

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal Àr ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebÀr att alla elever har en mentor som en gÄng i mÄnaden ringer till elevens vÄrdnadshavare och diskuterar om och hur eleven nÄr sina kortsiktiga mÄl. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid tvÄ skolor, dÀr totalt sju lÀrare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning pÄ samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna anvÀnder i tvÄ olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Alla barn pÄ vÄr skola har utlÀndsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andrasprÄk.Viktigt för oss Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgot samarbete mellan förskollÀrarna och modersmÄlslÀrarna och hur detta fungerar.För att fÄ en klar bild pÄ det har vi utgÄtt frÄn fallstudiemetoden. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.VÄra informanter Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ modersmÄlslÀrare.VÄr undersökning visar att lÀrarna anvÀnder olika arbetssÀtt för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och dÀrmed ocksÄ deras inlÀrning.NÀstan alla lÀrare var överens om att det behövs mer modersmÄlsundervisning. Genom att stÀrka barnens modersmÄl underlÀttas deras inlÀrning av det svenska sprÄket.VÄrt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klasslÀraren och modersmÄlslÀraren men att i den andra klassen saknas detta..

Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Nowadays, cooperation is necessary and this study tries to illuminate the possibilities and problems about cooperation in fiction between 7 small/midsize farms in SkÄne. Conventional Farming is done with grain and sugarbeets as specialization. Calculation of machine costs have been done and compared in the study, both for the farms in thorough and the fictitious operation companies. Business ratios as depreciation/ha, interest/ha and maintenance/ha have been calculated. In this essay we present a proposal about how a practical implementation can be done. In the proposal there is an example how the distribution of work can be done.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemÀtning ringa in dagslÀget för hur samverkan, samarbete och samordning fungerar, samt förutsÀttningarna för implementeringen av programmet GU FolkhÀlsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera frÄn landstinget, lÀnsstyrelsen samt region GÀvleborg och de andra tvÄ grupperna bestod av Ätta personer frÄn kommunerna i GÀvleborgs lÀn. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.