Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Denna uppsats har till syfte att belysa nĂ„gra problemomrĂ„den vad betrĂ€ffar dagens reglering kring bodelning vid dödsfall samt vid Ă€ktenskapsskillnad eller upphörande av samboskap. Fokus ligger pĂ„ att utreda och diskutera reglerna i Äktenskapsbalkens 11:4 om vederlag samt 12:1 om jĂ€mkning vid bodelning. Vi pekar pĂ„ situationer dĂ„ en tillĂ€mpning av dagens regelsystem ger orimliga och ibland till och med stötande resultat, bland annat kan nĂ€mnas situationen dĂ„ det förekommit vĂ„ld inom en relation och paret sedan gĂ„r skilda vĂ€gar. Konsekvensen blir dĂ„ att kvinnan fĂ„r dela med sig av det skadestĂ„nd hon erhĂ„llit för t.ex. en misshandel samtidigt som mannen kan reducera sitt giftorĂ€ttsgods genom att han fĂ„r rĂ€kna av den skuld som han har dragit pĂ„ sig genom sin skadestĂ„ndsskyldighet gentemot kvinnan.

Studien syftar till att kartlÀgga vad den nya generationen, Àven kallad Generation Y, motiveras av i arbetslivet och om det skiljer sig mellan inre eller yttre motivationsfaktorer. Eftersom Generation Y skiljer sig frÄn tidigare generationer finns ett behov att förstÄ vad som krÀvs för att attrahera och behÄlla denna unga arbetskraft. Organisationer stÄr inför stora pensionsavgÄngar och för att inte gÄ miste om vÀrdefull kompetens krÀvs alltmer frÄn organisationerna för att möta den nya generationens krav pÄ arbetet. UtifrÄn denna problematik ser vi det viktigt att belysa och lyfta fram den nya generationen för att öka förstÄelsen för vilka faktorer som Generation Y vÀrdesÀtter i arbetslivet. Undersökningen som gjordes utgick frÄn en kvalitativ ansats och utgjordes av intervjuer som analyserades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltsÄ klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig lÄngt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa pÄ olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete Àr vÄr förhoppning att just denna problematik ska stÀllas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete Àr det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet Àr att pÄvisa vilka inre motsÀttningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av vÄra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer Àr vÄrt teoretiska bidrag till forskningen.

Denna studie har resulterat i ett nytt koncept med tillhörande design för hur individualiserad informationspresentation till förare i bilar skulle kunna se ut. Designen har framkommit genom litteraturstudier, State of the Art studier om informationssystem i dagens nya bilar, domÀnexpertintervjuer och anvÀndarstudier i form av Goal Directed Design. Slutligen utvÀrderades designen. Litteraturstudierna gav en god grund för vilken informationspresentation som finns i bilar idag. State of the Art studierna resulterade i en sammanfattning av nya informationssystem som fanns i tre nya bilar frÄn tre olika bilmÀrken.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, bÄde egna och andras, har jag insett hur viktigt det Àr för mig att lÀra mig detta inför mitt kommande yrke som lÀrare. DÄ jag sjÀlv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istÀllet för att lösa den har jag Àven svÄrt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lÀrare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dÄligt klassrumsklimat och till följd av detta en dÄlig inlÀrningsmiljö.

Olika frÄgor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet Àr att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrÀttsenlig intervention. DÄ insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitÀr intervention Àr huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sÄdant samtycke som krÀvs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fÄtt ett bemyndigande av sÀkerhetsrÄdet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktÀriseras som en humanitÀr intervention.Det framkommer att det som Àr viktigast i utredningen i förhÄllande till dessa frÄgor Àr huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande pÄ Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av sÀkerhetsrÄdet Àr giltiga samt om det har utvecklats tillrÀcklig praxis och opinio juris för att rÀttfÀrdiga humanitÀra interventioner av regionala organisationer som sedvanerÀtt.Analysen visar att samtliga dessa frÄgor mÄste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var sÄledes till en början en folkrÀttsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregÄngare för humanitÀra interventioner.

UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr egna översÀttningar av fem artiklar ur den brittiska tidskriften The Economist. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka översÀttningsproblematik vid översÀttning av ekonomiska tidningsartiklar utifrÄn Werner Kollers fem ekvivalenskategorier: denotativ, konnotativ, textnormativ, pragmatisk och formell ekvivalens. För att begrÀnsa Àmnet för uppsatsen utgÄr analysen frÄn tre analyskategorier: verb, stilfigurer och termer.Uppsatsen inleds med en redogörelse för nÄgra av det ekonomiska sprÄkets karaktÀrsdrag och för Werner Kollers teorier. DÀrefter följer av en presentation av kÀlltexter, tillvÀgagÄngssÀtt och uppsatsens syfte. I uppsatsens resultat- och diskussionskapitel tas relevanta och typiska problem upp som under arbetet uppkommit utifrÄn exempel frÄn de översatta texterna, som först avhandlas separat.

Flödescytometrisk cellsortering möjliggör att ur ett större cellmaterial separera en subpopulation celler för vidare analyser. Uppkomst av cytostatikaresistens beror pÄ olika faktorer men dÀr överuttryck av P-gp spelar stor roll. P-gp transporterar aktivt ut cytostatika ur cellen. I studier pÄ AML-celler har man flödescytometriskt pÄvisat att JC-1 ackumulering speglar P-gp aktivitet. DÀrmed kan cytostatikaresistenta celler identifieras och sorteras.Bröstcancer Àr den svenska kvinnans vanligaste cancerform dÀr cytostatika ofta ingÄr i den postoperativa behandlingen.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare upplever högkÀnslighet hosungdomar med psykosocial problematik. För att fÄ en vidare förstÄelse förhögkÀnslighet ville vi Àven se hur personer med högkÀnslighet upplever sittkaraktÀrsdrag. Detta ville vi undersöka utifrÄn ett genusperspektiv. Studien baserades pÄtotalt tolv kvalitativa intervjuer varav Ätta behandlare inom Hem för vÄrd eller boendeoch Familjehem, samt fyra medlemmar frÄn Sveriges Förening för HögkÀnsliga.HögkÀnslighet Àr ett karaktÀrsdrag hos 15-20 procent av befolkningen. Detta innebÀr attman Àr extra kÀnslig för sinnesintryck och bearbetar dessa mer noggrant.

Kunskap Àr idag ett maktvapen för företag i den hÄrda konkurrenssituation som rÄder pÄ mÄnga marknader. Det kan dÀrför vara av vikt för företag att fÄ de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, sÄ att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som Àr svÄrast att överföra mellan medarbetare Àr den kunskap som benÀmns som tyst, eftersom denna kunskap inte gÄr att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter pÄ Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, produktutvecklingsavdelningen pÄ Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sÀtt för att underlÀtta den tysta kunskapsöverföringen.

BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.