Idag Àr leasing vÀletablerat och dess betydelse sominvesterings- och försÀljningsverktyg ökar stÀndigt. De som inneharleasingavtal skall redovisa dessa i enligt med bestÀmmelserna i standardenIAS17. Ett leasingavtal kan klassificeras pÄ tvÄ olika sÀtt antingen somfinansiellt eller operationellt beroende pÄ avtalets ekonomiska form. Det förekommer dock vissproblematik med att ha tvÄ stycken redovisningsmetoder. Detta för att företagvÀljer att redovisa sina leasingavtal pÄ ett sÀtt som visar en bÀttre bild avverksamheten, men inte som Àr det mest regelrÀtta eller sanningsenliga sÀttet.Normgivarna försöket motarbeta detta genom att utforma specifika kriterier.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anstÀllda i restaurangbranschen upplever den rÄdande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervÀgande del av de anstÀllda inom restaurangbranschen har problematiska eller Ätminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur individerna som sjÀlva arbetar inom branschen förhÄller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod dÀr fem anstÀllda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda pÄ hur de anstÀlldas syn och attityder ser ut i förhÄllande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde nÄgon form av konsekvens för de som har en avvikande syn.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Hur ska en bra ledare vara? Detta Àr den inledande intervjufrÄgan i vÄr studie kring barns perspektiv pÄ bra ledare. Ledare finns överallt i samhÀllet och deras förhÄllningssÀtt synliggörs i deras sÀtt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de mÀnniskor de leder. Syftet med denna uppsats Àr att studera barns uppfattning om ledarskap utifrÄn problematik kring övervikt och fetma.Den frÄga vi ville söka svar pÄ var:- Hur Àr en bra respektive dÄlig ledare enligt barn med övervikt och fetma?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Det balanserade styrkortet Àr en styrmodell vilken kommer frÄn den privata sektorn, men den kan tillÀmpas sÄvÀl i den privata som i den offentliga sektorn. Det har visat sig vara problematiskt att styra organisationer inom den offentliga sektorn pÄ grund av dess storlek, komplexitet samt de starka professionerna som finns bland yrkesgrupperna. Ett universitet Àr ett exempel pÄ en organisation i den offentliga sektorn som stÀndigt möter den hÀr typen av problematik, eftersom det Àr en komplex verksamhet dÀr resultaten Àr svÄra att mÀta. UtifrÄn dessa förutsÀttningar Àr det av intresse att studera hur det balanserade styrkortet fungerar inom ett universitet.Syftet med denna studie Àr genom att beskriva strategiprocessen, öka förstÄelsen för effekterna av det balanserade styrkortet. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie utförts med tvÄ datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och enkÀter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur verksamma lÀrare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger pÄ intervjuer med 12 verksamma lÀrare frÄn 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus pÄ Àr hur lÀraren arbetar för att underlÀtta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrarna framhÀvde att barn/ ungdomar Àr olika och att man mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen. Vidare menar flera av lÀrarna att det Àr viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lÀrarna att man till exempel kan hjÀlpa eleven att hitta rutin sÄ att vardagen i skolan fungerar.

Uppsatsen bygger pÄ en studie av hur texttyp och genre förklaras i lÀroböcker inom gymnasieskolan. Syftet Àr att kritiskt granska hur begreppen förklaras i lÀroböcker för Svenska A och B. Som utgÄngspunkt för studien görs Àven en granskning av hur vetenskaplig text förklarar dessa begrepp. Det sker genom en kritisk nÀrlÀsning av ett texturval frÄn bÄde det sprÄkvetenskapliga och det litteraturvetenskapliga fÀltet. Granskningen utgÄr frÄn distinktion, komplexitet och samband.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur eleverna i RosengÄrd uppfattar den massmediala bilden av sitt omrÄde och hur denna bild pÄverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av enkÀter med 45 respondenter. UtifrÄn svaren pÄ dessa enkÀter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgÄtt frÄn litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Det finns en uppsjö av litteratur som pÄ olika sÀtt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av omrÄden med mÄnga utlandsfödda svenskar.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsÀtter dem för olika typer av risker och anvÀndningen av sÄ kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder pÄ ett stegrat intresse och behov frÄn företagens sida. FörhÄllandet till och strategin för valutahanteringen, det vill sÀga valutapolicyn, har i dagens globala affÀrsmiljö dÀrför blivit en allt mer aktuell frÄga. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjÀlp av olika instrument och tillvÀgagÄngssÀtt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy Àr vÀrdeskapande.

Kryssningsindustrin Àr en dyna-misk bransch som Àr under stÀndig förÀndring och utveckling. Branschens stora problematik Àr avsaknaden av en fÀrdigproducerad produkt pÄ kryssnings-destinationerna. Alla mÀnniskor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenÀren kommer i kontakt med pÄ destinationen Àr med och pÄverkar resenÀrens helhetsintryck. Detta innebÀr att samverkan mellan olika aktörer Àr nödvÀndigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nÄ gemensamt uppsatta mÄl och visioner, samt att ta tillvara pÄ de olika resurser, mÀnniskor och relationer som interagerar pÄ en kryssningsdestination.

Att tala inför andra Àr för de allra flesta bÄde nervöst och svÄrt. I skolan stÀlls krav pÄ elever att de ska vara goda talare. Vad hÀnder om eleverna inte har de rÀtta förutsÀttningarna och kanske rent av lider av talÀngslan? Genom att undersöka fenomenet talÀngslan, som Àr nÄgot lÄngt mer Àn bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktÀr. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elever med talÀngslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, Ă€ven kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom tvĂ„ mĂ„nader efter förlossningen. Postpartum depression pĂ„verkar moderns sjĂ€lvbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier och Ă€r genomförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant kĂ€nsla, FörvĂ€ntningarna pĂ„ moderskapet uppfylldes inte, En frĂ€mling för sig sjĂ€lv fĂ„ngad i negativa tankar, NĂ€r bĂ€garen rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd Ă€r att mödrarna kĂ€nner stor besvikelse över att förvĂ€ntningarna pĂ„ postpartum perioden inte överensstĂ€mmer med verkligheten samt oförstĂ„else över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet pĂ„visar att postpartum depression mĂ„ste synligöras bĂ€ttre för att fler mödrar som drabbats ska vĂ„ga söka hjĂ€lp. En bredare kunskap inom vĂ„rden kan möjliggöra att postpartum depression uppmĂ€rksammas bĂ€ttre.  Även allmĂ€nsjuksköterskor bör lĂ€ra sig att uppmĂ€rksamma sjukdomen för att kunna fĂ„nga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..