Satsningar pÄ kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vÄr uppsats Àr att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SÄledes blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nÀtverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anstÀlla utlÀndska experter som kan beviljas skattelÀttnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgÄng till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste nÀr reglerna om expertskatt skulle bli tillÀmpliga. 2012 infördes regler som innebÀr att personer som tjÀnar över tvÄ prisbasbelopp per mÄnad automatiskt Àr kvalificerade för expertskatt. FortsÀttningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna frÄn 2001.

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förÀndrade form och funktion i vÄr senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hÀvdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt vÀrdepedagogiska frÄgor som till exempel jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn idag stÄr inför en ny typ av utmaning och eventuell Àmnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielÀrare i SamhÀllskunskap rent Àmnesdidaktiskt hanterar och förhÄller sig till implementeringen av jÀmstÀlldhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll pÄ en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lÀrare, verksamma pÄ olika skolor i olika kommuner.

The study describes the problems with analysis of real estate companies after the introduction of IFRS. With the introduction of IFRS (2005) and specially IAS 40 the real estate companies get the ability to appreciate its real estates to real value. With the difference in the accounting, grows the question if it has become some differences for analysts with analysis and valuation of real estate companies. We also look into how well this new standard effect the real estate companies from the view of the accounting quality and its characteristics..

Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

SyfteVÄrt syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nÄ fram med sin identitet till en lokal marknad. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder pÄ en lokal marknad?3.

Det första systemet som skapades för att integrera alla affÀrstransaktioner var ERP-systemet som skapades 1960. Detta system samlar verksamhetens data i olika databaser och för att kunna hantera och analysera denna data har utvecklare skapat ett BI-system. Detta system extraherar data och omvandlar den till anvÀndbar information som kan bidra till en underlÀttad och förbÀttrad styrning. Författarna av viss litteratur pÄstÄr att information Àr viktig för alla verksamheter dÄ det Àr avgörande för ett beslutsfattande. Med hjÀlp av ett BI-system kan verksamheten fÄ denna efterfrÄgade information samt att chefer med hjÀlp av systemet kan fatta taktiska och strategiska beslut. Syftet med denna studie var att beskriva högskolor och universitets förvÀntningar pÄ ett BI-system och jÀmföra dessa med de fördelar som viss litteratur utlovar.

 SammanfattningStudiens syfte Ă€r att undersöka hur olika lĂ€rare talar om den egna betygsĂ€ttningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lĂ€rare intervjuats, och dĂ€refter har jag anvĂ€nt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sĂ€gas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begrĂ€nsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien Ă€r att det existerar en stor grad av tolkningsföretrĂ€de som genomsyrar lĂ€rarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvĂ„rar och förhindrar de undervisande lĂ€rarnas förmĂ„ga att uppnĂ„ möjligheterna att sĂ€tta rĂ€ttvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna Ă€r delar av en komplexitet som omgĂ€rdar svĂ„righeterna med betygsĂ€ttningen.

Denna studie syftar till att kartlÀgga VDC-arbetet i ett husbyggnadsprojekt ochdÀrmed bidra till ökad förstÄelse för hur byggprojekt kan genomföras med VDC.AnvÀndningen av VDC i bygg- och fastighetsbranschen drivs internt av krav pÄeffektivisering och externt av krav pÄ högre kvalitet och produktvÀrden (ISO, 2012).En fallstudie gjordes hos ett svenskt byggföretag för att fÄ förstÄelse för hurhusbyggnadsprojekt genomförs med VDC. Fallstudiens mÄl var att klargöra orsakertill att VDC-specifika aktiviteter upphörde i det specifika byggprojektet.Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med personer som varit involverade i detstuderade projektet. Internationella, nationella och företagsspecifika riktlinjer förVDC-arbete sammanstÀlldes till en analysmodell som sedan jÀmfördes medfallstudiens resultat. UtifrÄn analysen drogs slutsatserna att VDC-specifikaaktiviteter kopplade till utredningsstadiet utfördes till viss del. Aktiviteter koppladetill produktbestÀmningsstadiet utfördes i stor utstrÀckning.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att utreda talerÀtten vid rÀttsprövning av tillÄtlighetsbeslut. I uppsatsen kommer stort fokus att ligga pÄ fallet Botniabanan. En annan viktig problematik som behandlas genom uppsatsen Àr den sÄ kallade ?bindande verkan? av regeringens tillÄtlighetsbeslut. DÄ prövningen görs av Regeringen fÄr den sÄledes en politisk prÀgel.

HÄllbarhetsarbete har blivit allt viktigare inom den privata sektorn men lÄngt ifrÄn allaföretag har implementerat detta, Àven om mÄnga menar att hÄllbarhetsarbete gynnarföretag i ett lÄngsiktigt perspektiv. Samtidigt som riskkapitalister menar att CSRfrÄgorblir allt viktigare för företag visar studier att smÄ privata företag inte tror att dekan bidra till hÄllbar utveckling pÄ grund av deras mindre storlek. AffÀrsÀnglar Àrprivatpersoner som kan hjÀlpa nystartade företag genom att investera eget kapital ochkunskap. Förutom att hjÀlpa nystartade företag Àr affÀrsÀnglars frÀmsta mÄl att fÄ högavkastning pÄ sina investeringar. AffÀrsÀnglars krav pÄ bland annat avkastning skaparen problematik för dem att genomföra hÄllbara investeringar.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.