Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.

Bakgrund: Att genomgå hemodialysbehandling till följd av njursvikt och uremi innebär en förändrad vardag då den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gånger i veckan på behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av livet.Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hemodialysbehandling.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med hemodialysbehandling. Dessa var: en begränsad livssituation, ett ständigt beroende, strategier för att främja hälsa och behov av stöd och information. Det framgick att hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begränsande då behandlingen var tidskrävande, fysiskt påfrestande och hämmade det sociala livet.

Bakgrund: Verksamhetschefer, sjuksköterskor, utvecklingsledare och kostombud har påbörjat ett förbättringsarbete gällande kosten på ett särskilt boende för äldre i en mellansvensk kommun. Syftet: Att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattning om förbättringar, försämringar samt inflytande gällande måltidsmiljön, efter att riktlinjer kring kosthållningen införts. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Tjugofem omvårdnadspersonal intervjuades om sina uppfattningar. Resultat: Det framkom i studien att omvårdnadspersonalen till största del uppfattade att förbättringar skett kring kosthållningen efter införandet av de nya riktlinjerna.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar på flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta på vägledarens upplevelse om krav, resurser, förväntningar och stöd. Genom dessa faktorer får läsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts på så sätt att sex studie- och yrkesvägledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgått från Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna påverkar den upplevda arbetstillfredsställelsen.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Syfte: Att ur ett intensivvårds- och röntgensjuksköterskeperspektivbeskriva och jämföra upplevelser och erfarenheter av att utföra CT-hjärna på enneurointensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv intervjustudie medkvalitativ design användes, där åtta sjuksköterskor inom professionernaröntgen- och intensivvård deltog. Resultat:Intensivvårdssjuksköterskorna såg fram emot att apparaten skulle börja användaspå avdelningen, medan röntgensjuksköterskorna upplevde en frustration över attför lite tid och resurser avsatts för att kunna utföra undersökningen påavdelningen på ett bra sätt.  Intensivvårdssjuksköterskornaupplevde en tidsbesparing att kunna utföra undersökningen på avdelningen medanröntgensjuksköterskornas uppfattning var att man hann undersöka färre patientertotalt under samma tid. Resultatet visar också att sjuksköterskorna i bådagrupperna är medvetna om riskerna med intrahospitala transporter och ansermöjligheterna att utföra CT-hjärna på avdelningen som fördelaktigt förpatienten ur säkerhetssynpunkt.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, åldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvården. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan på akutmottagningen, och därför är det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock på att detta inte alltid är fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist på information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvär; Ointresse och dåligt bemötande samt Bra vård och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten på akutmottagningen blev ofta lidande på grund av bristande information, ointresse och dåligt bemötande från sjuksköterskan. Mötet var mer positivt på akutmottagningar på landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan där var lägre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbättra vården och öka välbefinnandet för patienterna på akutmottagningen..

Under våra VFU perioder har vi stött på elever som har svårt att klara sig i skolan på grund av att de upplever svårigheter att koncentrera sig. Vi har sett att pedagoger tacklar dessa problem på olika sätt och vi blev intresserade av att undersöka detta vidare i vår c-uppsats. I dagens skola och barnomsorg kämpar pedagoger och elever mot ständiga nedskärningar där barngrupperna blir större och personalen minskar. I dessa stora barngrupper kommer ofta de elever som har svårt för sig i kläm då resurserna inte räcker till. I så gott som varje barngrupp finns det elever som har problem med att hålla koncentrationen på sin uppgift, särskilt när det är många barn i gruppen och det hela tiden rör sig runt omkring dem.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen.Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande.

Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården.

Få studier har genomförts om den fysiska skolmiljön och tidigare forskning om skolmiljön har huvudsakligen varit fokuserad på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet till inflytande i sitt skolarbete. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka eventuella effekter ett miljöprojekt vid en grundskola i Luleå Kommun hade på eleverna. Miljöprojektets syfte var att skapa en bättre fysisk miljö på skolan, ge eleverna ökat ansvar samt att låta dem vara delaktiga i förändringsarbetet. Faktorer som har kartlagts är upplevelse av trivsel, fysisk skolmiljö, inflytande och ansvar. Två enkätundersökningar genomfördes, en före miljöprojektet startade och en efter att vissa förändringar hade genomförts.

Hotellbranschen är idag en växande bransch då fler människor reser och då även fler bor på hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de måste då differentiera sig. Ett konkurrensmedel som då kan användas är tjänstekvalitet.Tjänstekvalitet är ett ämne som många har forskat kring och då med kunden som utgångspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation påverkar tjänstekvaliteten.Syftet med denna uppsats är att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjänstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nå ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn på vad kvalitet är i organisationen.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.