Sökresultat:
5135 Uppsatser om Gotlands kommun - Sida 7 av 343
Stadsdel i ytterkanten
Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden.
Glada Hudik - "Vi är så bra så att kanadagässen störtar" - Toralf Nilsson, Glada Hudik-Teatern : En fallstudie om i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun kommunicerar sitt varumärke
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik.Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori.Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen.Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet..
Kommunens omvärld : ? En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun
AbstractSahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld ? En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun[Surroundings of a municipality? A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality]Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp.Handledare: Urban NordinSpråk: SvenskaOmvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ?marknad?.
Kommunens arbete med hållbarhet och mobilitet
Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle
betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien
utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som
framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt
ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier
Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har
använts som ett verktyg för
att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för
kommunen.
Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson
(trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget
ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som
Karlskrona kommun skulle kunna
använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande
mobilitetsstrategi.
Diameter- höjdskillnader för klippgran (Abies laciocarpa), gran ( Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds kommun.
Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.
Förebyggande arbete mot biltillgrepp i Luleå kommun
Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i Luleå kommun under åren 1997-2002. De vanligaste gärningsmännen är missbrukare eller tonårspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonårspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. Utifrån dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i ämnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens områden.
Barack Obama, ett steg i rätt riktning: en fallstudie på Luleå kommuns arbete med rekrytering av mångfald
Luleå kommun står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Fram till år 2016 ska kommunen rekrytera 5382 medarbetare. För att klara av detta behöver Luleå kommun förbättra sin rekryteringsprocess. Rekryteringsunderlaget kan breddas om rekryterare fokuserar på att söka efter en viss kompetens istället för en viss person. Det är lätt att rekryterare anställer en person som liknar den som blir ersatt, eller den som har flest gemensamma nämnare med rekryteraren själv.
Att vara konstnär i glesbygd : Konstnärer i Lessebo kommun från 1950 till 2007.
I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av enintervjuguide och en biografisk metod.Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörerbesitter..
Pendlingsproblematiken till Munkfors kommun : En studie om inpendlarnas åsikter och synsätt
Munkfors kommun är en kommun som har haft en negativ befolkningsutveckling under en tid då det är brist på unga människor och barnfamiljer. Denna utveckling skapar problem eftersom det bl.a. hotar skolornas bevarande. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga inpendlarnas synsätt på Munkfors kommun. Vi har arbetat utifrån denna problemformulering: Vilka faktorer är det som gör att inpendlarna inte bosätter sig i Munkfors utan istället väljer att pendla till kommunen varje dag för att arbeta? De tre övriga frågeställningarna lyder: Vad anser inpendlarna saknas i Munkfors? Vilka förändringar måste ske för att få inpendlarna att flytta till Munkfors? Vad är kännetecknande för dem som kan tänka sig att flytta till Munkfors? I den teoretiska referensramen har vi haft med saker som platsbegreppet, platsidentitet, vad som är positivt respektive negativt med att pendla, hur beslut om pendling eller flyttning tas och hur/vad människor tänker när de tar ett sådant beslut samt vilken sorts människor i allmänhet det är som är mest benägna att flytta och pendla..
Jämställdhet : En studie inom Forshaga kommun
SammanfattningSyftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår.Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat.
Reklam som kommunikationsverktyg inom kommunal verksamhet: en fallstudie av Skellefteå och Umeå kommun
Marknadsföring har tidigare varit mest använd inom företagssektorn. På senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen är kommunikationen, eftersom det bara är den som kan nå ut med information. Det är viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, på grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation är ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmänheten.
Data och IKT i Piteå kommun: lärares syn och inställning
till dator i undervisningen
Syftet med undersökningen är att kartlägga hur lärarnas syn på och inställning till datorn i undervisninggen påverkar den praktiska tillämpningen. Undersökningen avser lärare inom grundskolan i Piteå kommun, från förskoleklass till årskurs 9. I genomförandet av undersökningen har vi använt oss av enkäter som besvarades av 60 stycken lärare, samt kompletterande djupintervjuer av fyra stycken lärare från olika skolor. Undersökningen visar på att dator och IT användandet hos lärare inom Piteå Kommun är utbrett. Beroende på lärarnas lokala förankring och deras syn på datoranvändning i skolan varierade kontinuiteten i användandet.
"Säg, är det konstigt att man längtar bort nån' gång?" : En studie av avgångsstudenter i Eda kommun, Värmland.
Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna.
Förskolan och friluftsliv: en kvantitativ undersökning gjord på förskolor i Luleå och Piteå kommun
Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation,
miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller
tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå
kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en
kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har
bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå
kommun.
Förskolan och friluftsliv: en kvantitativ undersökning gjord
på förskolor i Luleå och Piteå kommun
Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.