Denna intervjubaserade uppsats undersöker skillnader och likheter av denpersonliga uppfattningen av begreppet effektivitet bland ett mindre antal personerinom en vinstdrivande organisation och en icke vinstdrivande organisation..

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad samverkan innebär och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot narkotika på narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.

Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra tillatt värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärderav största vikt.Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket attleva upp till.

Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund.I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete. För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder.

Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan.

Syftet med denna studie är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun..

Med utgångspunkt ifrån en specifik händelse och ett axplock av negativa samverkansaspekter hämtat ur Socialstyrelsens rapporter, är syftet med studien att lyfta fram hur anställda genom sin egen erfarenhet inom kommunal äldreomsorg/hemsjukvård i en kommun, anser att samverkan skulle kunna fungera på ett mer positivt sätt mellan kommun och landsting. Enligt tidigare forskning har man bland annat kommit fram till att det finns en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting när det gäller hemsjukvård, vilket i sin tur blivit konflikt- och revirskapande för huvudmännen. Trots detta måste organisationer inom offentlig sektor idag samverka på grund av utvecklingen i samhället, när det gäller vård och omsorg. Utifrån en kvalitativ studie och halvstrukturerade intervjuer har tankar/idéer väckts hos anställda på lokal nivå i en kommun kring samverkan. Studiens mest framträdande drag är att den enskilde individen har betydelse för hur organisationernas olika organ verkar och agerar.

I dagens animalieproduktion är djurvälfärden viktig. Medvetandet om sällskapsdjurens välbefinnande har också ökat. Allmänheten och konsumenter får allt större insikt om vikten av djurens välbefinnande och välfärd. Djurskyddskontrollens syfte är att granska om de som äger, har hand om och sköter djur följer djurskyddslagstiftningen. Kontroller utförs i förebyggande syfte, främst av djur inom lantbruket, men kontroller sker också efter anmälan om missförhållanden hos djurhållare.

Syftet med vår studie var att beskriva och förstå pedagogernas inställning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att få svar på detta har vi studerat tidigare forskning kring ämnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkäter och intervjuer samt intervjuat två danspedagoger på kulturskolan i Luleå kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkäter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i Luleå kommun. De två andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun ? En ideologikritisk textanalysNivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Emelie HolterHandledare: Eva Åsén EkstrandExaminator: Mathias SylwanSyfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun.Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun?Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys.Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund.Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur.

På uppdrag från Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer.