Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

In today?s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product?s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand?s power.

Ambitionen med den här uppsatsen är att rikta blickarna mot den grupp elever som är i behov av särskilt stöd i sin undervisning. Studien är ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lärande och sin självbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras främst på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stämplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) är utgångspunkter. Gemensamt för dessa är att de betraktar människan som en social varelse och det är i det sociala samspelet som individens självbild konstrueras. Studien har utgått från den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frågeställningar genomfördes åtta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola där man valt en inkluderande organisationsform som lärandemiljö för elever i behov av särskilt stöd.

Bakgrund och problemdiskussion: Det finns mycket forskning om utomstående styrelseledamöter i familjeföretag och vad de bidrar med i styrelsearbetet. Det är intressant att studera utomstående styrelseledamöters roller i familjeföretagens styrelser eftersom det är styrelsen som har det yttersta ansvaret i ett företag och därigenom en viktig roll i företaget. Genom att studera de utomstående ledamöternas roller enligt Goffmans sociologiska teori så vill vi skapa förståelse för utomstående ledamöters roller i familjeföretag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa differentierad förståelse för utomstående styrelseledamöters roller i olika familjeföretag.Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Den teoretiska forskningen som använts är tidigare forskning om familjeföretag, styrelser, utomstående ledamöter och bolagsstyrningsteorier för att skapa förståelse om styrelsearbetet i familjeföretag. Vi har även använt oss av Goffmans sociologiska teorier för att tolka rollen som de utomstående ledamöterna får i familjeföretagens styrelser.

Purpose of this study is to describe and analyze school social work in rural area and being alone in social work at the school welfare/health team and how this affects the individual, professionally and privately.The theoretical framework highlights the empirical data through Goffman's dramaturgical perspective. The study highlights school social workers role on the scene as Goffman divided as the front and rear arena and how school social worker find strategies to cope with it alone work it takes to be a counselor in rural areas.One way to handle her role involves acting in one of the following three characters: the self-employed, infiltrator and tough guy.The study describes how the social worker harboring the stress in the profession; through recovery - physical and mental, on the back stage, backstage.On stage there are other players such as student health team, which also acts and affect what happens on the front stage.School social workers are working hard to position itself in relation to other professions in student welfare/health team and to have a mandate to act.In the analysis, it appears that the school social workers want a clearer role profession/ occupation profession and mandate to act, which may be complicated by today is the only counselor in student welfare/health team lacking identity. There is also a desire for further/ continuing education, but this is seen as an organizational pitfall when the manager does not have the same educational background as school social worker.Ultimately, it is the peripatetic life as a social worker at the school who is considered the most exhausting part of the work as a school social worker in a rural area. There is a great desire among the interviewed school social workers to have fewer schools to relate to and work on..

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län..

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ?verkligheten? och ett på Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ?verkligheten?.

Abstrakt:Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ?Jaget och maskerna? på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ?The self? de primära informanternas personlighet.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer ? däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ?rätt och fel? och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt.

 The aim of this two-years master?s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course.Important theories for this work were Annemaree Lloyd?s thoughts on corporeality, Erving Goffman?s dramaturgical sociology and John Dewey?s learning by doing.

I detta arbete ligger fokus på upplevelseutbildning, mer specifikt de äventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden står idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för människors fria tid, då forskning visar att arbete och fritid påverkar varandra och utgör en helhet i människors sociala liv.Syftet med den här undersökningen är att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgår vi från begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsanspråk samt rörelser mellan olika livssfärer. Arbetet är kvalitativt till sin art och bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram är framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och Jürgen Habermas (1996).

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.