I dagens samhĂ€lle lever de flesta vuxna under styrande tidsscheman dĂ€r aktiviteter och avbrott stĂ€ndigt avlöser varandra. Även barnen styrs av dessa tidsscheman. Det finns bara lite forskning gjord pĂ„ detta omrĂ„de, dĂ€rför blir avbrott intressant att studera. Syftet med denna uppsats Ă€r att öka kunskapen om avbrott som uppstĂ„r mellan vuxna och barn i förskolan. I vĂ„r undersökning anvĂ€nder vi oss av observationer som metod nĂ€r vi studerar vad som hĂ€nder i situationerna vid avbrotten samt hur personalen gĂ„r tillvĂ€ga.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger och barn förhÄller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrÄgor vi ville fÄ svar pÄ var: Hur interagerar de medverkande vid anvÀndning av surfplattan samt hur förhÄller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer pÄ tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes Àven intervjuer med fyra förskollÀrare.Genom hela vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fÄtt stÄ i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nulÀget oftast anvÀnds under planerade aktiviteter dÀr lÀrandet stÄr i fokus. TvÄ pedagoger uttryckte önskemÄl om att surfplattan alltid skulle finnas tillgÀnglig att anvÀndas fritt för barnen och inte endast dÄ en pedagog har bestÀmt det.

I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

In 1998 years' curriculum for the preschool stands it those children under school age will get possibility that? communicate with the aid of differently expression shapes? and an example that is mentioned in the governing document is song and musical.  The purpose with this study is to examine how the song and the music are used from a language development perspective in three different preschools' activities. In the essay, I review to earlier research around the music?s' and the song's possibilities for the child's linguistic development. In the essay, it is discussed about some important factors that obstruct music situations in the preschool that the curriculum for the preschool (Lpfö98) not specific describes what expression shapes as song and music will contain and that deficiency on musical education at pedagogues.  The method for the study was to collect empirical materials through observations on three different preschools.

Flygverksamhet Àr till sin karaktÀr krÀvande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för ansvars- och sÀkerhetskulturen i Flygvapnet. DelfrÄgor som författaren stÀller för att besvara problemformuleringen Àr: Hur ser ansvars- och sÀkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprÀtthÄlls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid frÄn andra Ätaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress Àr ofta inriktade pÄ individer. DÄ det hushÄllsnÀra obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid frÄn det som annars skulle kunnat anvÀndas till förvÀrvsarbete skulle man kunna hÀvda att det rÄder en strukturell obalans i samhÀllet. HÀr granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans Àr med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och Àven de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

I lÀroplan för förskolan stÄr att förskolan ska medverka till att de barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska utvecklar bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket. Ett sÀtt att stödja dessa barns modersmÄl Àr att aktivt anvÀnda de flersprÄkiga pedagoger som arbetar pÄ förskolan. Denna studies huvudsyfte Àr att undersöka hur flersprÄkiga pedagoger anvÀnder sitt modersmÄl i arbetet pÄ förskolan. Men ocksÄ att undersöka hur anvÀndandet av modersmÄlet pÄverkar de barn som har samma modersmÄl som pedagogen.Fem flersprÄkiga pedagoger har intervjuats om hur de anvÀnder sin flersprÄkighet pÄ förskolan. FrÄgorna har utgÄtt frÄn pedagogernas arbetssÀtt med barnen, förÀldrarna och hur de arbetar för att stÀrka barnens modersmÄl.Resultatet visar att pedagogerna anser att de anvÀnder sitt modersmÄl vid mÄnga olika situationer pÄ förskolan.

Syftet med denna undersökning Àr att hjÀlpa lÀrare undervisa sina elever sÄ att de nÄr förmÄgan att ?söka information frÄn olika kÀllor och vÀrdera dessa? (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrÄn följande frÄgestÀllningar:-       Vilka fördelar finns det med informationssökning pÄ Internet utifrÄn det sociokulturella perspektivet?-       Vad bör lÀrare tÀnka pÄ nÀr de undervisar i informationssökning pÄ Internet?-       Hur kan lÀrare undervisa i kÀllkritik pÄ Internet?Den metod jag anvÀnt Àr att göra en litteraturstudie i det aktuella ÀmnesomrÄdet för att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Att vara första linjens chef inom vÀfÀrdstjÀnstesektorn förutsÀtter förmÄgan att kunna hantera organisatoriska pÄfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext Àr ett verktyg som  innebÀr hjÀlp för lÀrande, utveckling och förÀndring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förÀndrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgÄngspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer frÄn privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lÀrande ? legitimt perifert lÀrande.

Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.

EfterfrÄgan pÄ förÀldrastöd ökar i form av behov av fler trÀffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rÄdgivning. SamhÀllet erbjuder en mÀngd olika resurser av förÀldrastöd dÀribland barnmorskans arbete vid mödrahÀlsovÄrden, vilket bland annat innebÀr att ge blivande förÀldrar stöd genom information, utbildning och rÄdgivning inför förÀldraskapet. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagÄngsförÀldrar inför förÀldraskapet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande och förÀndringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

Alla förskolegÄrdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar frÄn gÄrd till gÄrd. De förutsÀttningar och erbjudande barnen fÄr kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs pÄ gÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig pÄ tvÄ förskolegÄrdar. Studien genomförs pÄ tvÄ förskolor med barn i Äldrarna 3-6 Är och videodokumenterade observationer pÄ respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har anvÀnts som analytiskt redskap.

It is a qualitative study that describes and analyzes how professionals deal with social issues of inclusiveness and ethics in the investigation of cases involving interventions for adolescents. The focus is on the strategies that staff in social services expressed in terms of obstacles and opportunities for working participatively and especially when it comes to dealing with ethical dilemmas that may arise.    The method used was qualitative research interviews. Five social workers from two different municipalities were interviewed and the material is analyzed on the basis of socio-cultural theory and organizational theory. Themes that emerged were participation, ethics, discretion and flexibility, collaboration, organization, skills and time. The main obstacles that have emerged in the study are that those who work in social services have had been difficulties to fully create participation due to various factors.