The purpose of this thesis was to investigate on what perspective or perspectives university teachers and librarians at a medium-sized university in Sweden base their view on information literacy. More specifically, how do the respondents view their own information literacy and what opinions they have of their students? information literacy as professionals. Three perspectives are used to interpret the results, the sociocultural perspective, the phenomenographical perspective and the behavioristic perspective.The method used is semi structured interviews with three university teachers and three librarians.Both librarians and teachers emphasize the importance of information literacy, for themselves as well as for students. The information literacy of the librarians involves being well acquainted with the subjects of the students.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde nÀr  barnen vistades pÄ förskolegÄrden, om pedagogerna deltog i leken och pÄ vilket sÀtt de deltog. Vi utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes pÄ observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut pÄ att observera pedagogers delaktighet i barns lek. MÄlet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott pÄ 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmÀrksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar dÀrför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken pÄverkan de kan ha pÄ unga. Studien stÀller Àven de elektroniska spel som Àr framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur höglÀsning bedrivs som lÀrandeform pÄ grundsÀrskolan. Genom intervjuer och observationer har fem lÀrares instÀllning och arbetssÀtt gÀllande höglÀsning studerats. Studien visar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om höglÀsningens positiva effekter. De Àr Àven mÄna om att elevernas Äsikter och personliga erfarenheter ska fÄ ett visst utrymme, det framkommer ocksÄ att lÀrarna arbetar med höglÀsningen pÄ ett sÀtt som kan stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Samtliga lÀrare betonar vikten av inlevelse för att frÀmja lÀrandet vid höglÀsning.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva nÄgra trÀ- och metallslöjdlÀrares syn pÄ faktakunskaper i slöjdÀmnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur beskriver slöjdlÀrarna vad faktakunskaper Àr och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlÀrarna pÄ faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras pÄ en ingÄende textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trÀ- och metallslöjdslÀrare. Resultaten visar att kursplanen Àr tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. LÀrarna omskrev faktakunskap och ansÄg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslÀra, materiallÀra, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

 Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..

Syftet med vÄr studie har dels varit att undersöka vilka aktiviteter kring lÀsning av skönlitteratur lÀrare anvÀnder sig av, med fokus pÄ sprÄkutveckling samt att undersöka vilka grunder dessa lÀrare vilar sina val av aktiviteter pÄ. VÄr hypotes var att endast lÀsning i sig inte bidrar till sprÄkutveckling, snarare att det Àr aktiviteterna kring det lÀsta som frÀmjar sprÄkutvecklingen. Vi gjorde en kvalitativ studie, med tre observationer, dÀr vi ville se hur lÀrarna jobbar med aktiviteter och kring skönlitteratur och vilka förutsÀttningar dessa kan ha pÄ sprÄkutvecklingen utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde Àven fyra semistrukturerade intervjuer, för att ta reda pÄ vilka grunder lÀrarnas val av aktiviteter vilar pÄ och deras resonemang kring sprÄkutvecklingen. Den tidigare forskningen som vi har presenterat, sÀger att det Àr av stor vikt att man följer upp det lÀsta i form av olika aktiviteter, bÄde muntligt och skriftligt, eftersom att det stimulerar elevernas sprÄk och lust att lÀra.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till nÄgonform av lÀroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte Àr att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver anvÀndandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. UtifrÄn vÄrt syfte har vi stÀllt följande frÄgor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin instÀllning tilledutainmentsprogramens betydelse för lÀrande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger i förskolan och grundskolan.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Vi har studerat hur fotbollstrÀnare och spelare i sydvÀstra Sverige ser pÄ begreppet talang. Det Àr ett vÀldigt svÄrdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att Àn idag kan man inte definitivt definiera begreppet pÄ ett rÀttvist sÀtt. Talangreferenserna Àr dock vanligt förekommande i vÄra dagar, frÀmst genom massmedierna som pÄ mÄnga sÀtt styr vad vi som individer tror och tÀnker. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en ostrukturerad intervju, och totalt sÄ intervjuade vi sex stycken, jÀmnt fördelat pÄ tre spelare och tre trÀnare. Teorier som vi valt att anvÀnda oss av för detta ÀndamÄl Àr det sociokulturella perspektivet dÀr vi anvÀnde oss av frÀmst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur Àr John Dewey.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

Stora barngrupper och hur det pÄverkar barns stress ochlÀrande Àr en frÄga som flitigt debatteras i media, men Àn sÄ lÀnge har inte politikerna gjort nÄgot för att grupperna ska blir mindre. DÀrför valdes Àmnet i den hÀr studien. Det Àr en kvalitativ studie dÀr jag varit ute och intervjuat verksamma förskollÀrare om hur de ser pÄ stora barngrupper och möjligheterna till lÀrande.Studien syfte Àr att ta reda pÄ förskollÀrares erfarenheter och uppfattningar om vÀxande barngrupper ur ett lÀrandeperspektiv. Hinns lÀrande och strÀvan mot att nÄ mÄlen i lÀroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se bÄde för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ÀndÄ en otillrÀcklighetskÀnsla att inte hinna med sitt jobb sÄ som de skulle vilja.