Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och dÄ med sÀrskilt fokus pÄ barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna Àr verksamma i förskolan, pÄ tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Syftet med studien Àr att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av Àldre har nÀr det gÀller musik och Àldre. Forskning om sambandet mellan musik och Àldre Àr nÀstintill frÄnvarande och den forskning som finns om Àmnet rör sig frÀmst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgÄngspunkt i en kombination av forskning om Àldre i allmÀnhet och forskning om Àldre med demenssjukdom. För att söka svar pÄ syfte och forskningsfrÄgor tar studien sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer, dÀr en semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla Àr utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för Àldre pÄ institution. I studien framkommer en enighet dÀr informanterna menar att musik kan pÄverka Àldre bÄde fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. .

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers fÀrdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmÄga pÄverkas av olika gruppstorlekar dÄ undervisningen Àr förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjÀlp av forskningsdesignen undervisningsförsök, dÀr vi har anvÀnt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken Àr av betydelse för eleverna i vÄr undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar pÄ att dessa tvÄ grupper gynnas olika beroende pÄ gruppstorlek. Vidare pÄvisar vÄrt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet Àr att, utifrÄn en kvalitativ fenomenografisk enkÀtstudie, jÀmföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lÀrande överensstÀmmer med det sociokulturella perspektivets lÀrandesyn.Resultatet i undersökningen visar pÄ lÀrandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sÀtt att lÀra pÄ utan att lÀrande som företeelse Àr sÄvÀl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade Ä ena sidan att det sociokulturella lÀrandeperspektivet överensstÀmmer relativt vÀl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lÀrande, men Ä andra sidan framkom Àven en förstÄelse av att denna lÀrandesyn inte passar alla elever. Resultatet gÀller för de elever som ingick i undersökningen och Àr dÀrmed inte generaliserbart pÄ gymnasieelever över lag. Resultatet kan dÀremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lÀrande samt den sociokulturella lÀrandesynen som sÄdan..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer av sju förskollÀrare och fem barnskötare i fem olika kommuner i SkÄne. Teoretiskt utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollÀrare och barnskötare tÀnker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen fÄr möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar pÄ att barngruppens storlek inte Àr det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det Àr flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar ocksÄ resultatet pÄ att det inte har nÄgon betydelse för vilken utbildning en person har vad gÀller att kunna svara pÄ frÄgor kring den pedagogiska verksamheten..

BAKGRUND: Ungas psykiska ohĂ€lsa ökar och det finns mĂ„nga hĂ€lsointerventioner som görs inriktade pĂ„ denna mĂ„lgrupp. Det finns mĂ„nga Ă„tgĂ€rder och metoder som Ă€r framtagna för att frĂ€mja ungas hĂ€lsa och mĂ„nga av de studier som Ă€r gjorda innefattar interventioner med dessa Ă„tgĂ€rder och metoder och utvĂ€rderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts pĂ„ det lĂ€rande som sker i hĂ€lsointerventionerna och med utgĂ„ngspunkt i det och ur ett hĂ€lsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgĂ„ngspunkt frĂ„n lĂ€randet som sker i vad som kan ses som en hĂ€lsointervention, SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var frĂ€mst att skapa förstĂ„else kring det lĂ€rande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett sjĂ€lvledarskapslĂ€ger ur ett sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd anvĂ€nder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lĂ€rande?METOD:Studien var kvalitativ med fĂ€ltforskning som utgĂ„ngspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer pĂ„ SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades pĂ„ lĂ€gret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera kĂ€nslor.

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hÀlsoprofilerad skola arbetar hÀlsofrÀmjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hÀlsofrÀmjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frÄgestÀllningar:Vad utmÀrker skolans hÀlsofrÀmjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hÀlsofrÀmjande insatser framtrÀder? MetodStudien Àr en fallstudie av en skola med uttalad hÀlsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av sÄvÀl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvÀrderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text frÄn skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Syftet med artikel var att beskriva och analysera hur den sociala och pedagogiska praktiken PatientsLikeMe framstÀlldes pÄ onlinemötesplatsen www.PatientLikeMe.com. UtgÄngspunkten togs i de övergripande frÄgorna Hur Àr villkoren för deltagande presenterade? samt Hur Àr erbjudanden till anvÀndarna presenterade? Den teoretiska referensramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen Medicine 2.0 och sociala objekt anvÀndes ocksÄ för att tolka resultaten. Analysenheten utgjordes av text frÄn www.PatientsLikeMe.com och metoden som anvÀndes var induktiv innehÄllsanalys med fokus pÄ det latenta innehÄllet i texten.

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagoger frÀmjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen instÀllning till matematik kommer attpÄverka detta. Undersökningen tog plats pÄ tre olika förskolor dÀr sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frÄnlunchtillfÀllen dÀr man exempelvis delar frukt, vid uteleken dÀr barnen hoppar hage eller vidpÄklÀdningen nÀr barnet övervÀger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrÀmjas bÀst genom att pedagoger gör den till nÄgot roligt som intresserar barnen och ligger pÄderas nivÄ dÀrtill tar till sig deras Äsikter och önskemÄl. Det visade sig ocksÄ att en pedagogmed mer positiv instÀllning till matematik finner det lÀttare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang..

Idag finns de varor vi behöver tillgÀngliga att köpa och de tillverkas ofta lÄngt bort i andra delar av vÀrlden. Tyg-, sybehörs- och garnaffÀrer lÀggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra sjÀlv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i grÀnslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmÀrksamma, tillgÀngliggöra, förÀndra eller förbÀttra nÄgonting, nÀra eller i en annan del av vÀrlden, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frÄgestÀllningen: Hur förhÄller sig barn i Äldrarna elva och tolv Är till möjligheten att lÀmna avtryck i en offentlig miljö i omrÄdet dÀr de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt pÄ biblioteket i en förort i södra Stockholm dÀr ett rum för 9-13-Äringar skulle skapas.