Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om oral administrering av två milliliter 30 % Glukos har någon smärtlindrande effekt vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund [MPR]. Metod: Urvalsgruppen bestod av 18 månader gamla barn som besökte Samariterhemmet- och Eriksbergs barnavårdcentral (interventionsgrupp) eller Flogsta barnavårdcentral (kontrollgrupp) för en 18-månaderskontroll och MPR-vaccination under tiden för studien. Totalt deltog 24 barn, interventionsgruppen bestod av 14 barn och kontrollgruppen bestod av 10 barn. Studien har genomförts med en kvantitativ, kvasi-experimentell design. Vid observation av deltagarna mättes skriktid samt föräldrarnas upplevelse av barnets smärta.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaGlukos (P-Glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-Glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-Glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

Glukosmetabolism är ett viktigt område inom djursjukvården. För att diagnosticera olika sjukdomstillstånd relaterade till Glukosmetabolismen kan man mäta Glukos-, insulin- eller fruktosaminkoncentrationen i blodet. Koncentrationen av dessa parametrar påverkas av olika fysiologiska faktorer. Faktorer som ökar Glukoskoncentrationerna i blodet hos både hundar och katter är stress och kolhydratinnehållande måltid. Valpar har högre blodGlukoskoncentration än vuxna hundar, medan gamla hundar har högre insulinkoncentration i blodet än yngre hundar. Hundens kön påverkar varken Glukos- eller insulinkoncentrationen. Fruktosamin speglar den medelkoncentration av Glukos som djuret haft i blodet de senaste 1-3 veckorna.

Bakgrund: Cirka 2/3 av alla preanalytiska fel uppkommer i den preanalytiska fasen, där blandning av provrör direkt efter provtagningen är en av faktorerna. Studiens syfte var att jämföra analysresultaten för Glukos, laktatdehydrogenas samt kalium i serum från blandade rör med oblandade rör. Studiens syfte var även att undersöka hållbarheten på dessa tre analyter i rumstemperatur (25 °C) under sju dagar.Metod: 100 blandade och 100 oblandade serumrör med gel, från 100 patienter, analyserades på Architect ci2800. Analysresultaten jämfördes statistiskt med parat t-test. Alla serumrör förvarades i rumstemperatur under sju dagar och de tre analyterna analyserades dagligen.

Denna studie utfördes på Systembolagets laboratorium i Jordbro, där ett flertal analyser utförs på alkoholhaltiga och alkoholfria drycker i Systembolagets sortiment. Studien syftade till att utforma en förbättrad metod vid bestämning av koncentrationen Glukos, fruktos och sackaros i drycker med en alkoholhalt under 15 vol% och med en sockerhalt under 5 g/l. Den befintliga metod som användes idag behövde utvecklas för att kunna ge en högre mätsäkerhet.För att bestämma halten av Glukos, fruktos och sackaros används ett spektrofotometriskt instrument som använder sig av enzymatiska metoder för att mäta olika koncentrationer, i det här fallet Glukos, fruktos och sackaros. Tre olika kalibreringskurvor skapades från en standardlösning med en koncentration på 0,5 g/l av vardera sockerart, för att innefatta intervallet 0-5 g/l. En flerpunktskalibrerings med fem punkter gjordes då det blir ett säkrare resultat än med en enpunktskalibrering som tidigare använts.När kalibreringskurvorna var utformade validerades metoden, vilket måste göras innan den kan godkännas.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Under en operation behöver patienter tillföras vätska. Det finns en pågående diskussion om vilken sorts vätsketillförsel som har fördelar för patienterna. Framförallt diskussionen om Glukos ska tillföras eller inte. Förhöjda blodsockervärden under och efter operation har visat sig ha negativa konsekvenser för morbiditet, mortalitet och vårdtid. Det finns inga entydiga riktlinjer kring peroperativ vätsketillförsel.SyfteAtt se hur plasmaGlukosvärdet hos patienter som tillfördes eller inte tillfördes Glukosinfusion vid planerad kolorektal kirurgi förändrades över tid, per- och postoperativt, och hur detta påverkade diures och illamående de första fyra timmarna postoperativt.

SyfteVar att undersöka om sömnproblem och livsstilsfaktorer förändrats över tiden vid jämförelse av två hälsoundersökningar 1999 och 2004 hos nattarbetare.Undersökt grupp och metodÅr 1999 undersöktes 29 personer av vilka 11 arbetade kvar år 2004. Den undersökta gruppen utgjordes av 10 personer (som undersöktes 1999 och 2004). 18 personer har slutat i nattarbete. En person föll bort pga. att hälsoundersökningsformuläret från 1999 förkommit.

Syftet med den här studien var att undersöka hur det fysiologiska svaret på träning och återhämtning ser ut hos islandshästar, samt om detta påverkas av klippning och täckning. Sex islandshästar studerades innan, under och 60 minuter efter att de genomförde ett standardiserat träningsprogram. Programmet genomfördes fyra gånger och hästarna var sina egna kontroller. Varje gång var hästarna under någon av följande behandlingar: 1) oklippt (full vinterpäls), 2) oklippt (full vinterpäls) och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut, 3) halvklippt eller 4) halvklippt och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut. Hjärtfrekvens, andningsfrekvens, hudtemperatur, rektaltemperatur, laktat, pH, hematokrit, pCO2, kalium, totalprotein och Glukos mättes.

Detta arbete behandlar kalvhälsa och då fokuserat på uppfödning i kalvhyddor, vilka står utomhus. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt studiebesök på olika gårdar i Skåne med kalvhyddor som inhysningssystem till sina kalvar. Lantbrukarna intervjuades om vad de tyckte var deras kalvhyddors för- och nackdelar. Även olika fabrikat av kalvhyddor beskrivs..

Akromegali är en ovanlig sjukdom som innebär en överproduktion av tillväxthormon (GH). Hos katter orsakas den oftast av en hypofystumör. På katt har man oftast diagnostiserat sjukdomen genom att påvisa höga nivåer av GH och/eller Insulin Like Growth Factor-I (IGF-I) i blodet. IGF-I är ett indirekt mått på GH då GH stimulerar produktionen av IGF-I. Inom humanmedicinen är den klassiska metoden att diagnostisera akromegali oralt Glukostoleranstest (OGTT).

Insulinresistens hos hästar har i senare tids forskning visat sig ha stor betydelse för hur benägen en häst är att utveckla sjukdomen fång. Fång är en mycket smärtsam sjukdom för hästen och den skördar ett stort antal dödsoffer varje år. Insulinresistens är en komponent i Ekvint Metaboliskt Syndrom (EMS), som är en relativt nyupptäckt sjukdom (introducerades inom veterinärmedicinen 2002). Förutom insulinresistens kännetecknas hästar med ekvint metaboliskt syndrom av fetma (generell eller lokal) och att de har lättare för att utveckla fång än andra hästar. För att kunna ställa diagnosen insulinresistens och EMS finns ett flertal metoder.

The aim of the project was to study the effect of oral administration of glucose and leucin on the resynthesis of muscle glycogen after intense exercise in Standardbred trotters. In a crossover design, 11 Standardbred trotters performed a standardized exercise test on two occasions in order to deplete muscle glycogen. The exercise test comprised a warm up period, 7 repeated bouts of exercise on an uphill 500 m slope, and a recovery period. After the exercise test horses received: 1) a solution of glucose and leucine via a nasogastric tube at 0 minutes and at 240 minutes post exercise and a single bout of glucose at 120 minutes post exercise or 2) water (placebo) at 0, 120 and 240 minutes. Blood samples for measurement of glucose and insulin concentrations were collected at rest, when the horses returned to the stables directly after exercise and throughout the 6 hour recovery phase. During the first recovery hour, samples were collected every 15 minutes and then every 30 minutes over the next 5 hours.

Fång är ett ökande problem i hästpopulationen och ett samband mellan fetma, insulinresistens och en förhöjd risk för fång har setts i ett flertal studier. Fältdiagnostiken för påvisande av insulinresistens är idag mycket begränsad och de metoder som framför allt används, mätning av fasteinsulin- och fasteGlukoskoncentrationer via blodprov, har visat sig ha låg tillförlitlighet och reproducerbarhet. Behovet av en enkel och pålitlig fältdiagnostisk metod för utvärdering av insulinkänslighet hos hästar är därför stort. Studien syftade till att utvärdera ett oralt Glukostoleranstest (OGT) som alternativ till dagens fältdiagnostiska metoder för detektion av insulinresistens hos häst. Genom att diagnosticera insulinresistenta hästar, samt de hästar som befinner sig i riskzonen för att utveckla insulinresistens, kan förebyggande åtgärder vidtas och en uppföljning av dessa åtgärder göras med hjälp av OGT, vilket kan leda till att hästarna på så sätt fortsättningsvis kan hållas friska. 14 kliniskt friska varmblodiga travare användes i försöket. Samtliga hästar genomgick, förutom det orala Glukostoleranstestet, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) för kvantifiering av deras insulinkänslighet. I det orala Glukostoleranstestet gavs försökshästarna Glukossirap oralt i en dos på 0,2 ml/kg kroppsvikt och deras insulin- och Glukossvar följdes därefter under tre timmar med provtagning varje halvtimme.

Under 70-talet introducerades Positron Emissions Tomografi (PET) och på tidigt 90-tal påbörjades en planering av att kombinera PET och CT utrustning i samma hölje. PET är en metod som avbildar funktioner i människokroppen och CT, som står för computed tomografi (datortomografi) ger snittbilder av patientens anatomi. Detta ger på så vis en bild av både anatomin och funktionen. Det ger mycket viktigt information för diagnostik och planeringen av patientens behandling. Mycket förenklat kan man säga att en PET-CT undersökning går till så att det radioaktivt märkta ämnet, spårsubstansen, till exempel FDG injiceras intravenöst och sedan avläser kameran hur sockret tas upp i vävnaden.