Målsättningen för uppsatsen har varit att ifrågasätta det allmänmänskliga i mänskliga rättigheter, att problematisera en rättighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framställs som självskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre människorättsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framställningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, närmare bestämt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska händelser.Frågeställningarna fokuserade på allmängiltigheten i organisationernas MR-bild, deras inställning till europeiska och västerländska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare än europeiska, och att de i allt väsentligt arbetar opåverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sättas i relation till den begränsade undersökningen, vilken kanske främst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsområdet är inte att förglömma.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hälften av all svensk långfilm produceras i Västra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsättningarna för filmproduktionsbolag förlagda på dessa båda platser. Den övergripande frågeställningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag är placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film Väst. Baserat på klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporära kluster, har materialet analyserats.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Målet med denna uppsats har varit att klarlägga orsakerna till spelföretags användande av komponentbaserad spelutveckling. Vi har även försökt ge en allmängiltig bild av spelindustrins inställning till denna utvecklingsmetodologi. Intervjuer har gjorts med projektledare, programmerare och designers i spelföretag av olika storlek. Dessutom har den globala industrin täckts in genom en webbaserad enkät för att bekräfta att intervjuerna inte visat på en regional inställning. Undersökningen visar att komponentbaserad utveckling används i spelindustrin, men att det ofta handlar mer om objektorienterad utveckling.

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Internetfenomenet ?Distributed Denial of Service?, förkortat DDoS, beskrivs ofta som ett av de största hoten mot Internet idag. Genom att utnyttja den grundläggande strukturen i kommunikation mellan nätverk och datorer kan kriminella blockera och stänga ute webbplatser och -tjänster från användare, samtidigt som det är mycket svårt för offret och myndigheter att någonsin identifiera den eller de skyldiga. Enorma globala nätverk av ovetande människors infekterade datorer fjärrstyrs till att utföra angrepp mot alla sorters organisationer på Internet med olika motiv, som finansiella, politiska eller för ren vandalism. Syftet med det här arbetet är att göra en dagsaktuell kartläggning över läget kring DDoS-angrepp och titta på statistik över de mest förekommande angreppstyperna, och se om den nyare publicerade forskningen kan svara på de pågående och framträdande trender som kan ses.

Miljö och socialt ansvar får en allt större betydelse i det globala samhället och detta har gjort att mängden publik hållbarhetsinformation har ökat de senaste åren. Hållbarhetsredovisningar är inte lika användbara när analyser och utvärderingar av hållbarhetsprestanda ska göras, som årsredovisningar är när företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte någon nationell bestämmelse för hur hållbarhetsredovisningar ska upprättas och detta gör att det blir svårt för intressenter att utvärdera och jämföra. Syftet med studien är att studera jämförbarheten mellan svenska externa hållbarhetsredovisningar som är frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som påverkar jämförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen på jämförbarhet identifieras.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

Syftet med uppsatsen var att studera den information finansiella institutioner förmedlar gällande företagens arbete med innovation. Fem stycken globala banker inom området global custody valdes att studeras. Med utgångspunkt i tidigare teorier om företags arbete med innovation och genomlysbarhet studerades företagens information gällande innovation. De teorier som användes gällde företags genomlysbarhet samt tidigare forskning om hur banker arbetar med innovation. Källorna var företagens årsredovisningar för år 2007 samt företagens hemsidor.

SammanfattningSkolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

During the time of membership in The European Union Swedish domestic policy has gone through many changes. A lot more political areas are being influenced by the EU policy. Today every ministry has got some sort of EU office. Swedish politicians are functioning on two arenas, domestic and European. At the same time Swedish membership has gone from being highly discussed to being a state of normality.

Ukraine shares a long history with Russia. In the early 21th century, Ukrainians wanted a freer Ukraine. Therefore the orange revolution started in 2004 by the Ukrainians and had a positive outcome. The situation later became worse because of the economic crisis in 2008 and a corrupt president. The pro-western politician Petro Poroshenko was elected to become president in 2014.