Sök:

Sökresultat:

2135 Uppsatser om Glas varma energi solskydd brandskydd emissionsskikt fönster fönsterglas - Sida 56 av 143

Att arbeta för en inkluderande grundskola

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vĂ„r utbildning till specialpedagoger pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda pĂ„ hur de, med fokus pĂ„ detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill ocksĂ„ undersöka vilka vinster och svĂ„righeter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda pĂ„ hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus pĂ„ inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frĂ„gor? Undersökningen genomfördes med tvĂ„ olika metoder, enkĂ€ter och intervjuer.

GÄrdagens rester - morgondagens tillgÄngar : En uppsats om cirkulÀr ekonomi

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Uppsala-HemisfÀren

UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.

TidtabellslÀggning för extrainsatta godstÄg : En approximationsalgoritm pÄ rÀls

I detta arbete prövas olika metoder för tidtabellslÀggning av extratÄg lÀngs redan trafikerat enkel- eller dubbelspÄr. FörutsÀttningarna Àr att befintlig tidtabell inte skall behöva lÀggas om och att extratÄget (om möjligt) inte skall behöva stanna lÀngs vÀgen för bÀsta möjliga energi effektivitet. Först tas en exakt algoritm fram, för ett extra tÄg. Denbaseras pÄ att mellanrummet mellan ett par befintliga tÄg kan betraktas som en ?korridor?, i vilket ett extra tÄg kanlÀggas.

Energioptimering för Recip StrÀngnÀs AB

Recip StrÀngnÀs AB Àr ett miljöcertifierat företag som framstÀller och förpackar penicillin produkter. Företaget mÄste göra vissa reparationer pÄ ett av ventilationssystemen. De tar tillfÀllet i akt att gÄ igenom energiomsÀttningen i helhet dÄ ÄtgÀrder redan mÄste göras. PÄ grund av det ökade oljepriset och mer fokus pÄ miljön Àr det intressant att byta ut denna energikÀlla som anvÀnds idag, vilket Àr Änga som produceras genom eldning av olja. Den energikÀlla som Àr tÀnkt att ersÀtta Ängan Àr fjÀrrvÀrme.Flera processer som företaget anvÀnder sig av krÀver Änga, men berÀkningar visar att det bara behövs ca 400 MWh/Är för att driva dessa processer.

Skola i MariehÀll

Jag har ritat en skola i MariehÀll. Konceptet för skolan baserar sig pÄ att skolans program delas upp och fÄr rymmas i fyra volymer. DÄ volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum dÀr skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa vÀlfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehÄller utrymmen för personal, administration och lokalvÄrd, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Miljöinvesteringar i kommersiella fastigheter

Behovet av bra miljölösningar vÀxer stÀndigt i dagens samhÀlle och fastighetsmarknaden Àr en marknad som Àr i stort behov av att spara energi. I dagens lÀge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig pÄ den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system Àr ofta bra att arbeta med nÀr det gÀller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, Àven om det innebÀr det stora ekonomiska kostnader för fastighetsÀgaren. Att det kostar mycket för fastighetsÀgaren att fÄ en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas sÄ krÀvs det att fastighetsÀgarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

PATIENTERS UPPLEVELSE AV MEDICINSK YOGA SOM EN ARBETSTERAPEUTISK INTERVENTION

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Sjuksk?terskors upplevelser av spr?kliga barri?rer i patientm?ten : En litteratur?versikt

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Elektromekanisk bildstabilisering för IR-kamera

Under senare Är har IR-kameror blivigt allt vanligare i kommersiella sammanhang. Detta beror framförallt pÄ att priset pÄ de detektorer som anvÀnds för att mÀta IR-strÄlning har sjunkigt och dÀrmed Àven priset pÄ kamerorna. IR-kameror avsedda för termografi har idag mÄnga likheter med digitalkameror för visuellt ljus och mycket av den funktionalitet som man finner hos dessa IR-kameror Àr hÀmtade frÄn kameraindustrin.I och med det att de handhÄllna systems som anvÀnds för termografi genererar bilder med bÀttre kvalitet börjar effekterna av ofrivilliga vibrationer, som till exempel handskak, att bli mÀrkbara i mÀtresultaten. Detta mÀrks framförallt nÀr mÀtningar skall göras med hjÀlp av system bestyckade med smalvinkliga objektiv.Olika lösningar för optisk bildstabilisering Àr idag vanligt förekommande inom kameraindustrin. Lösningarna bygger ofta pÄ att ett linselement i objektivet eller att hela bildsensorn kan förflyttas i sina respektive plan.

You only have the rights if you can access them : En kvalitativ studie av hur professionella i vÀstra Australien, frÀmst inom socialt arbete men Àven relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster s

Tidigare forskning har visat att tillga?ngen till sociala vÀlfÀrdstjÀnster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begrÀnsad. Vissa klienter har erfarenhet av dÄligt bemötande av personal inom vÀlfÀrdstjÀnster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebÀr att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rÀttigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera och beskriva hur professionella i vÀstra Australien, frÀmst inom det sociala arbetet men Àven relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgÄng till sociala vÀlfÀrdstjÀnster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rÀttigheter.

Verktyg för att analysera Karlstad Centralsjukhus vÀrme & kylproduktion

VÀrldens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sÀnka sina energikostnader, vilket det satsas pÄ inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus Àr inget undantag gÀllande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas hÀr stora mÀngder energi, om inte annat bara för att vÀrma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfÀllet sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvÀndning. Efter ombyggnationer som fÀrdigstÀlldes september 2010 Àndrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades dÄ sex vÀrmepumpar, tvÄ kopplade mot sjukhusets kylsystem för Ätervinna vÀrme och fyra stycken mot 81 nya borrhÄl och KlarÀlven, som rinner förbi sjukhuset.

Operationssjuksk?terskans kompetens f?r en effektiv operation och minskad komplikationsrisk

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Bedömning av omrÄdet energi : En jÀmförelse mellan Miljöbyggnad, Svanen, FEBY12 och PHI

The Swedish building and property management sector are responsible for about 30 % of the total energy use. In order to take environmental consideration, different environmental assessment tools and standards are used. Miljo?byggnad, Svanen, FEBY12 and PHI are some of these. There has been increased interest to certify buildings and therefore it is of interest to evaluate the assessment of the energy field to see if relevant energy aspects are assessed.

G2060

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->