F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

AquaPark Àr en badanlÀggning i Szolnok, Ungern, belÀgen i en vacker park med nÀrmare 500 trÀd. Parken, bassÀngerna och byggnaderna rymmer aktiviteter fÄr sÄvÀl unga som gamla, sommar som vinter. Hit kan man komma för att tÀvla i vattenrelaterade idrotter, trÀna, leka, koppla av och fÄ olika behandlingar. AquaPark erbjuder stadens invÄnare en plats dÀr de kan trÀffas, trÀna, slappna av efter en dag pÄ jobbet, vÀrma kroppen i de varma bassÀngerna och ta vara pÄ de positiva hÀlsoeffekterna av termalvattnet som kommer frÄn de varma kÀllorna pÄ tomten. Att anpassa byggnaderna till parkmiljön och ta hÀnsyn till den vÀrdefulla vegetationen har varit den centrala frÄgan i projektet. Hur utformas ett badhus i ett vackert parkomrÄde? Vad kan parkomrÄdet ge badhusets besökare för upplevelser och hur kan utformningen av byggnaderna förstÀrka dem? Dessa frÄgor har drivit projektet framÄt och pÄverkat bÄde programfördelningen och utformningen av byggnaderna..

I detta arbete har effekterna och möjligheterna för SF Brandskyddskontroll till följd av införandet av nya byggregler för brandskydd undersökts. Denna inledande undersökning klargjorde att regelÀndringarna frÀmst berör analytisk dimensionering i form av scenarioanalys. De nya reglerna kommer innebÀra striktare regler men ocksÄ hjÀlp med exempelvis vÀrden pÄ dimensionerande variabler. UtifrÄn dessa nya regler och rÄd har lÀmpliga metoder och verktyg avsedda för scenarioanalys identifierats och undersökts. Detta för att ge SF brandskyddskontroll möjlighet att kunna tillÀmpa scenarioanalys som utifrÄn de nya reglerna för brandskydd kan anses vara tillfredsstÀllande.

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad pÄ en befintlig byggnad. Hus N pÄ Linnéuniversitetet i VÀxjö har valts som referensfall. Med hjÀlp av utvÀrderingar och jÀmförelser mellan teorier och bedömningar pÄ Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fÄtt Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad vÀrderas ytterligare med hÀnsyn till dess anvÀndarvÀnlighet, nytta och brister..

Förarmiljön i personbilar blir allt mer komplex med ett ökat informationsflöde. Samtidigt fĂ„r vi i Sverige ett ökat antal Ă€ldre bilförare i vĂ€gtransportsystem. Åldrande medför förĂ€ndringar i kroppen bĂ„de fysiskt och kognitivt vilket kan försvĂ„ra föraruppgiften i vissa situationer. Ovan angivna faktorer kommer troligtvis att stĂ€lla krav pĂ„ förĂ€ndrad design av framtidens förarmiljöer i personbilar. Syftet med examensarbetet Ă€r att öka och vidga kunskapen om faktorer av vĂ€sentlig betydelse för design och layout av framtida förarmiljöer anpassade för Ă€ldre bilförare.

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Energi Ă€r en resurs som mĂ„ste anvĂ€ndas effektiv för att undvika onödig negativ miljöpĂ„verkan och utgifter. Återmatning frĂ„n nedĂ„tgĂ„ende malmtĂ„g till uppĂ„tgĂ„ende malmtĂ„g leder till en effektivisering i energiutnyttjande. BerĂ€kningen av den Ă„termatade energin utgĂ„r ifrĂ„n tĂ„gets lĂ€gesenergi och förlusterna frĂ„n rĂ€ls, lutning, vind och kurvor. Totalt kan Ă„termatning av energi ge en besparing pĂ„ 20 % för enkelspĂ„r och 20 % respektive 21 % för dubbelspĂ„r. DubbelspĂ„r kan ha mer trafik Ă€n enkelspĂ„r men förhĂ„llandet mellan konsumerad och Ă„termatad energi Ă€r i princip den samma.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna anvÀndas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en textundersökning av tre av de mest anvÀnda historielÀroböckerna för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Vi har studerat lÀroböckerna i olika nedslag, valda utifrÄn relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt historielÀroboksförfattare anvÀnder sig av energi som en förklaringsfaktor. UtifrÄn lÀroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förÀndringsprocessen. Undersökningens resultat visade att lÀroboksförfattare i relativt hög grad anvÀnder sig implicit av energibegreppet i sina framstÀllningar, Àven explicita exempel förekommer.

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

Allt fler funktioner automatiseras idag och det gÀller Àven brandskyddet i vÄra fastigheter; fungerar de pÄ ett tillförlitligt sÀtt? Syftet med rapporten var att diskutera automationens tillförlitlighet, samt undersöka felfrekvens och om de felen Àr relaterade till interaktionen mellan mÀnniska och teknik. Det finns flera olika lagar som reglerar brandskydd i fastigheter samt att försÀkringsbolagen har vissa krav pÄ brandskydd nÀr fastigheten ska försÀkras. De vanligaste komponenterna i en automatisk brandskyddsanlÀggning Àr centralapparat, detektorer, larmdon och eventuellt sprinkler. Centralapparaten tar emot signal frÄn detektorerna, aktiverar larmdon, och larmar SOS-Alarm.

I detta examensarbete evalueras brandsÀkerheten pÄ gruppboendena Maskrosen och Ventilen samt Àldreboendena Smedsberget och Skytten i Lycksele stad. Arbetet Àr utfört pÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten i Lycksele kommun. För att fÄ en tillförlitlig bedömning av de fyra boendena har projektgruppen valt att anvÀnda sig av programmet ?BrandskyddsvÀrdering av vÄrdavdelningar? (BSV-vÄrd). Detta program Àr baserat pÄ olika komponenter vilka viktas med en viktningsgrad och sedan slÄs samman för att ge ett slutgiltigt Brandskyddsindex.

Med ett energikombinat vid Lillesjöverket vill Uddevalla Energi energieffektivisera samt sÀnka temperatur pÄ Äterkommande fjÀrrvÀrmevatten, för att kunna utnyttja rökgaskondensorn effektivare. Uppdraget var att utreda mÀngden tillgÀnglig energi under sommarhalvÄret och utföra en matematisk kalkyl som ska ligga till grund för val av tork. Valet stod mellan tvÄ alternativ av tork dÀr storlek pÄ vÀrmevÀxlararea och investeringskostnad skilde dem Ät. Sedan följde dimensionering av fjÀrrvÀrmeledning samt cirkulationspump frÄn fjÀrrvÀrmenÀtet till tork. Syftet var att ge Uddevalla Energi ett tekniskt beslutsunderlag för val av storlek pÄ tork samt dimensionering av energiöverföring till densamma.