Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga hur kriminaljournalistiken har förÀndrats de senaste 25 Ären. Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget Àr taget frÄn tvÄ veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrÄn ett kodschema med variabler gÀllande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, kÀllanvÀndning, offer och misstÀnkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jÀmföra hur de sÄg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick frÄn att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Som kandidatarbete valde jag att skapa en förskola, som Àven skulle ha övriga publika funktioner integrerade. Fokus lades pÄ sjÀlva byggnadens gestaltning samt hur den placerades pÄ platsen för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt samarbeta med kontexten. DÄ terrÀngen Àr vÀldigt kuperad, utnyttjades detta till att förtydliga programmet i plan. SjÀlva förskolans privata delar fick ligga i suterrÀng pÄ parknivÄ, med öppen fasad mot Tantolunden och personalrummen och de mer publika delarna sÄ som restaurang/kök samt dansstudion placerades pÄ gatuplan.NÀr det gÀller programmeringen av de individuella planen utgick jag ifrÄn praktikalitet samt ljusinslÀpp. Parkplanet med förskoleaktiviteterna delades upp i tvÄ flyglar med en sammankopplande ateljé/korridor, dÀr de yngre barnen, 1-3 Är, placerades lÀngst med spÄret, och de Àldre barnen, 4-6 Är, placerades in mot Tantolunden. Dessa tvÄ flyglar omfamnar en mindre innergÄrd som formges för de yngre barnen, och det utvÀndiga rummet hÀnges till de Àldre.PÄ gatuplan delas programmet in i tvÄ separata fackverksbalksburna volymer, varav ena hyser dansstudios och den andra restaurangen, entréer och personalrum.

Detta projekt undersöker platser och deras identiteter. Projektet syftar till att skapa en katalysator för en vÀlbehövlig diskussion om platser, tillhörighet, identitet och demokrati genom att med grafisk design visuellt gestalta tio delomrÄden i Malmös respektive identiteter och personligheter. En förÀndring kan komma först efter en insikt. Projektet utgÄr frÄn en litteraturstudie i Àmnet place branding. I denna upptÀcks en metod för att analysera stÀders varumÀrken City Brands Index. Denna metod modifieras och anvÀnds tillsammans med en enkÀtundersökning för att vÀrdera varumÀrkena hos projektets tio delomrÄden.

Författare: Louis EberstĂ„lTitel: ?FrĂ„n ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot?NivĂ„: KandidatuppsatsSprĂ„k: SvenskaAntal sidor: 36Syfte: Åtskilliga teorier bekrĂ€ftar att medier har ett stort inflytandepĂ„ den allmĂ€nna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfrĂ„ganoch miljöproblem.Metod: Kvantitativ innehĂ„llsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material Ă€r tvĂ„svenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestĂ„ende av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkĂ€llor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping.Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gĂ„tt frĂ„n att vara ett nationellt och samtida problem prĂ€glat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som Ă€r prĂ€glat av klimat- och hĂ„llbarhetsfrĂ„gor. Studien visar Ă€ven vikten av relevanta elitaktörer som i viss mĂ„n fĂ„r ta över rapporteringen genom debattartiklar nĂ€r kunskapen hos journalisterna inte rĂ€cker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta Ă€mne.Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöPeriod: VĂ„rterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena MeldrĂ©.

SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av kontrastseendet mellan icke-dementa mĂ€nniskor över 65 Ă„r jĂ€mförelsevis med mĂ€nniskor som var diagnostiserade med demens. Även denna grupp hade nĂ„tt en Ă„lder över 65 Ă„r.MetodStudien genomfördes pĂ„ olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgĂ„ en kontroll av nĂ€rvisus för att se om de kunde lĂ€sa 8 punkter eller bĂ€ttre pĂ„ en nĂ€rvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. DĂ€refter fick de, binokulĂ€rt, lĂ€sa sĂ„ lĂ„ngt de kunde pĂ„ Mars letter kontrast sensitivity test.

Utbudet av tidningar Àr idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmÀrksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan pÄverka dem att konsumera Àr omslagets utseende. För tidningsmakare gÀller det att utforma ett attraktivt omslag vad gÀller bild, fÀrg och textpuffar. Omslagets utseendet Àr av stor betydelse för lösnummerförsÀljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.Syftet med undersökningen Àr att undersöka utseendet pÄ fyra modemagasins omslag.

Med gallringseffekt menas att trÀden efter en gallring ökar sin diametertillvÀxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och nÀringsÀmnen mellan trÀden. En alternativ förklaring till gallringeffekten Àr att vindpÄverkan per trÀd blir högre i det gallrade bestÄndet, vilket leder till större svajningar för trÀden och dÀrmed en ökad diametertillvÀxt. I studien undersöktes ifall vindens pÄverkan Àr en del av gallringseffekten pÄ tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tÀtheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta berÀknades pÄ flera avstÄnd frÄn varje individuellt trÀd.

Bakgrund: Patienter pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning Ă€r ofta i behov av avancerad medicinsk behandling pĂ„ grund av sitt livshotande sjukdomstillstĂ„nd. Återkommande störningar av sömnen Ă€r ett av de vanligaste Ă„terkommande klagomĂ„len frĂ„n patienter vilket bidrar till att perioden upplevs som sĂ€rskilt svĂ„r. Syfte: Att belysa vad vuxna patienter upplever stör sömnen pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning. Metod: AllmĂ€n litteraturstudie dĂ€r 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framtrĂ€dde fyra kategorier som alla tillsammans pĂ„verkade patientens sömn negativt.

BakgrundUnder 90-talet har den svenska hÀlso- och sjukvÄrden upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbÀttra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. VÄr studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att anvÀnda balanserat styrkort som Àr en metod frÄn den privata sektorn inom hÀlso- och sjukvÄrden innebÀr svÄrigheter vad gÀller det övergripande resultatmÄlet och definition av vem som Àr kund. Till dessa kommer det allmÀnna problemet med hÀlso- och sjukvÄrdens komplexa karaktÀristik dÀr verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka hur balanserat styrkort anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden samt specificera och utvÀrdera vad som krÀvs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hÀlso- och sjukvÄrden.MetodFör att uppnÄ uppsatsens syfte har en fallstudie med tvÄ undersökningsobjekt inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnts.

Syftet med projektredogörelsen Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans senare Är har rörande estetiska lÀroprocesser och bedömning. Alla tre lÀrare undervisar i estetiska Àmnen och anser att elevens lÀroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg pÄ. Vi har ocksÄ nÀrmat oss frÄgan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lÀrarnas syn pÄ sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svÄrt att sÀrskilja elevens faktiska kunskaper i förhÄllande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var nÄgot som lÀrarna i vÄr undersökning funderat pÄ.

Introduktion: MÀtning av monokulÀr visus utförs genom att ena ögat ockluderas med en svart ocklusionsspade. Spadar i ljust frostat material finns idag för anvÀndning vid cover test, vilket gör det möjligt att se vad som hÀnder med det öga som tÀcks för. Dessa spadar har mer eller mindre samma utformning som de svarta ocklusionsspadarna. Dess likheter kan lÀtt göra att Àven den frostade spaden anvÀnds vid visusmÀtning. Men Àr denna utformad för att anvÀndas Àven vid visusmÀtning? FÄs dÄ samma resultat med en frostad som med en svart ocklusionsspade, eller finns det faktorer som spelar in och pÄverkar visusresultaten?Syftet med denna studie var att jÀmföra visusresultaten vid ocklusion med en svart respektive frostad ocklusionsspade för att se om nÄgon skillnad uppstod mellan de tvÄ ocklusionsspadarna nÀr ljus tillförs det ockluderade ögat.Metoden som anvÀndes innefattade totalt 100 personer i studien varav 77 kvinnor och 23 mÀn.

Abstract:Perennials in public areas have during the latest decades been more and more popular. This group of plants has become a more accepted komponent when creating pleasant public places, and people begin to see the functional aspects. Perennials do also give a colour- and senceexperience in a more detailed way than can be achieved with only trees and shrubs. One of the ojects of this essay is to give more examples of motives for using perennials in urban areas.Having in mind the increasing use of perennials, you can expect a growing need for better understading of how to create successfull perennial plantings. In spite of the increasing interest it is hard to find any written information in this subject.

Swedish: Det hÀr kandidatarbetet undersöker om karaktÀrer med icke-normativ sexualitet finns representerade i digitala spel och hur dessa framstÀlls. Arbetet har Àven fokus pÄ de reaktioner samhÀllet har visat i samband med att spel som behandlar Àmnet icke-normativ sexualitet kommit ut pÄ marknaden. Syftet Àr att uppmÀrksamma och ge insikt om icke-normativ sexualitet som Àmne och hur diskussionen av detta kan leda till en utveckling inom spelmediet. Informationen som anvÀndes för att undersöka Àmnet och dess reaktioner finns sammanstÀllt under ett forskningsmomentet, vilket sedan utvecklas till flera noveller. Dessa noveller har sedan anvÀndes i en undersökning som genomfördes av 11 stycken deltagare. English: This bachelor thesis investigates if characters with non-normative sexuality are represented in digital games and how these are portrayed.

Kandidatarbetets syfte Àr att dokumentera och analysera Àppelsortimentet pÄ Grönhults fruktodlingar i VÄngabygden, samt att beskriva fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som anvÀnts Àr dels en fÀlt- och analysstudie över Àppelsortimentet pÄ Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie. Fruktodling har en mycket lÄng tradition i VÄngabygden och kan spÄras tillbaka till tidig medeltid dÄ munkarna pÄ BÀckaskogskloster antas ha startat intresset för fruktodling i trakten. Grönhults fruktodling Àr en av de tidigaste, lite större, odlingarna i VÄngatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har fruktodlingen inte skötts professionellt, men ÀndÄ underhÄllits nÄgorlunda och Àn idag finns ett större antal, fruktbÀrande ÀppeltrÀd kvar pÄ gÄrden. I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 Àppelsorter som idag finns pÄ Grönhult. I denna tabell kan utlÀsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrÄn, vid vilken tid de introducerats i Sverige, nÀr sorterna mognar, vilken fruktfÀrg de har och anmÀrkningar om sorterna, dÀr exempelvis deras hÀrdighet i landet tas upp.