Denna uppsats tar med lÀsaren in i en bransch som under flera Är har intresserat oss, men dÀr vi uppfattar att kunskapen inte nÄr fram till allmÀnheten. Trots att omrÄdet berör samhÀllet och de platser vi verkar i Àr det inte mÄnga som har en förstÄelse för dessa omfattande processer. Branschen vi pratar om Àr turismbranschen och omrÄdet Àr evenemangsvÀrvning. Syftet med evenemangsvÀrvning Àr dels att det ska generera i pengar till staden, dels att stÀder ska ses som attraktiva och uppfattas sÄ av turister, evenemangsarrangörer och kanske framför allt av de som lever och verkar i dem.För att pÄ nÄgot vis bidra i en kunskapsspridning har vi i uppsatsen beskrivit en talangtÀvling som Àmnar utse den mest talangfulle evenemangsvÀrvaren. Den Àrofyllda titeln stÄr mellan fyra individer som pÄ ett eller annat sÀtt verkar inom omrÄdet evenemangsvÀrvning.

?Upplevelserummet- hur rummet pÄverkar elevers motivation till kreativt skapande? Àr mitt examensarbete pÄ Institutionen för Musik och medier pÄ LuleÄ tekniska universitet.I bakgrunden ges lÀsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. DÀr redogörs Àven för waldorfpedagogiken, Goethes fÀrglÀra och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att lÄta lÀsaren förstÄ hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i Ärskurs Ätta utifrÄn begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat Ätta elever i Äldrarna 14-15 Är pÄ en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna Àr uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan frÄn intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget vÀrde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lÀrare.

In this work a new design for S:t Erik?s square in Uppsala is being proposed. The square is situated in the middle of the city, surrounded by historical buildings. Today the square is a parking lot. The aim of the design proposal is to promote life and activity of pedestrians and cyclists.

Det hÀr examensarbetet har fokuserat pÄ betydelsen av gröna miljöer för stressade mÀnniskor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna Àr positiva för mÀnniskors hÀlsa och kan fungera stressreducerande. Det finns Àven indikationer pÄ att gröna miljöer sÀnker vÄr stressnivÄ mer Àn bebyggda miljöer. Studierna visar ocksÄ att utformningen och innehÄllet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön Àr.  NÀr man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tÀnka pÄ sÄvÀl besökarens stressnivÄ, ytans form, storlek som innehÄll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer.

FÀrger Àr nÄgot som vi ofta kanske tar för givet, fÀrger Àr ju nÄgot som finns omkring oss utan att vi egentligen reflekterar sÄ mycket över dem, de Àr en sÄ naturlig del av allt. FÀrger finns i naturen, pÄ tyger, i konsten, pÄ föremÄl och pÄ allt egentligen, Àr det inte ocksÄ sÄ att vi mÄr bra av att omge oss med fÀrger vi tycker om precis som vi vill omge oss med mÀnniskor vi tycker om? I detta uppsatsarbete Àr mÄlet att belysa begreppet fÀrg och huruvida det kan pÄverka mÀnniskor. MÄlet Àr ocksÄ att visa pÄ hur vi kan anvÀnda oss av fÀrger, som hantverkare, formgivare och som skapande mÀnniska. Detta kommer att göras genom att belysa Àmnet fÀrg i frÄga om fÀrgperception och fÀrgpÄverkan.

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrÄgor. Syftet Àr att titta pÄ dess utveckling över tid med tyngdpunkt pÄ huruvida framstÀllningen av sÀrskilt kvinnor, men Àven mÀn, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmÀssiga utveckling tillÀmpades kvantitativ innehÄllsanalys pÄ totalt 398 stycken analysenheter hÀmtade frÄn fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. DÀrefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att pÄ en djupare nivÄ kunna analysera innehÄllet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgÄngen och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, sÄvÀl yrkesmÀssigt som i andra avseenden pÄ det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att GymnasiesÀrskolans syfte Àr brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. SkolgÄngen skall ocksÄ ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande yrkesliv?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande privatliv och fritid?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgÄng i gymnasiesÀrskolan för minst tio Är sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

I en vÀrld dÀr terrorismen satt ett allt större avtryck Àr rapportering av absolut vikt. I den hÀr studien undersöks hur media framstÀller terrorattentaten mot Oslo och Utöya frÄn datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgÄr frÄn tvÄ olika kategorier av tidningar, kvÀlls- och dagstidning, och dÀrifrÄn har tvÄ tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvÀllstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) fÄr stÄ som exempel i studien för dessa tvÄ kategorier. Tidningarna Àr störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.

I Sverige pÄgÄr en process dÀr allt fler mÀnniskor betraktar sig som icke-religiösa och vÀljer att lÀmna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhÀllsutveckling Àr det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrÄgas i framtiden. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilka gestaltningsprinciper som Àr viktiga för dessa platser och hur dessa principer pÄverkar önskvÀrd karaktÀr. KyrkogÄrden har traditionellt stÄtt för vÀrden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa vÀrden Àr betydande för mÀnniskan inte minst dÄ hon bearbetar en förlust eller traumatisk hÀndelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja mÀnniskan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

En bostadsgÄrd Àr ett viktigt uterum för de som bor i lÀgenhet. Saknar man en egen trÀdgÄrd kan bostadsgÄrden bidra med kvalitéer som Àr svÄra att uppnÄ nÄgon annanstans. Frisk luft, vÀxlighet och rekreation nÀra bostaden Àr vÀrdefullt för mÄnga mÀnniskor. Trots detta Àr bostadsgÄrdar ofta nedprioriterade och eftersatta. I min undersökning har jag funnit att i studentomrÄden sÄ finns det inga undersökningar om vad studenter vill anvÀnda sin bostadsgÄrd till.

I debatten om den svenska skolans försÀmrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frÄnvaro. Syftet med denna fallstudie var dÀrför att skapa förstÄelse för hur rektorer ser pÄ sitt HR-arbete. Detta angreps utifrÄn tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frÄgor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i tvÄ steg: inledningsvis gjordes en kartlÀggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjÀlp av dokument frÄn kommun och förvaltning och i steg tvÄ genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-omrÄden och analyserades dÀrefter utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan anvÀndas för att berika skÄdespelarnas konstnÀrliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterförestÀllning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom sÄ kallad metodtriangulering, har vi valt att anvÀnda oss av tvÄ metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgÄtt frÄn semistrukturerade frÄgor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestÄtt av sju skÄdespelare i Äldrarna 20-37 Är, frÄn den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.