Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Denna rapport fokuserar pÄ vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten anvÀnder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjÀlp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som Àr vanligast förekommande. Rapporten tar Àven upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn frÄn den offentliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera skillnader och likheter vad gÀller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka.

Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor, fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska köttets konkurrensförmÄga..

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..

Detta arbete behandlar gestaltning och placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrÄn anvÀndarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebÀr att ta hÀnsyn till anvÀndaren, nÀrmare bestÀmt ÄskÄdliggöra hur en sÄdan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras pÄ teorier om placering och om olika anvÀndargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i HÀssleholms stadskÀrna och det arbete som ÄskÄdliggörs Àr framstÀllandet av en placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig pÄ en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgÀnge och aktivitet.

Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnÀrlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrÄgorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillÀmpas av byggherrarna för konstnÀrlig gestaltning, samt vilka faktorer som pÄverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur.Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjÀlp av teorier om hur olika vÀrden kan genereras utifrÄn kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen Àr gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pÄgÄende byggprojekt.

Föreliggande uppsats Àr en gestaltningsstudie, frÄgan Àr om och hur de offentliga vÀrdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gÀllande Migrationsverket. VÄr undran Àr om det svenska folkets lÄga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur vÀrdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen Àr regeringsuppdraget angÄende offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod Àr innehÄllsanalys och materialet utgörs av tvÄ av Sveriges mest besökta tidningar pÄ internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att vÀrdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ vad ungdomar uppmÀrksammar som offentlig konst och vad Àr det som gör att vissa konstverk fÄr mer uppmÀrksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig pÄ campus i VÀxjö eller runt VÀxjösjön som sedan analyseras. Den hÀr uppsatsen har frÀmst fokuserat pÄ ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta nÄgot som offentlig sÄ mÄste den stÄ utomhus. Den ska finnas i en miljö dÀr man lÀtt kan se den, Àven pÄ lÄngt hÄll ska man kunna urskilja att dÀr stÄr ett konstverk. Verket mÄste vara stort. FÀrgen pÄ verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Gestaltning av ett kombinerat hotell och vandrarhem i Falun.

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign som behandlar gestaltning med vinterfÀgring. Genom ett mentorsprojekt mellan Lomma kommun och SLU fick jag en förfrÄgan av parkchef Lennart Persson om att utforma gestaltningsförslag med vacker vinterfÀgring. Syftet med arbetet har sÄledes varit att utforma tre intressanta och inspirerande förslag med praktfulla prydnadsplanteringar för omrÄdet intill Storgatan och KarstorpsvÀgen i Lomma. I arbetet finns ocksÄ en platsanalys som bygger pÄ Catherine Dee?s teori The seven-part morphology.