Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriÀren . Kvinnor i maktposition har motsÀgelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor pÄ höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ följande omrÄden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades pÄ en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet anvÀndes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som pÄvisades i organisationen, visade att det frÀmst var vÀrdering av kunskap, vÀrdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsÀttningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriÀr.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige Àr skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjÀnster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det Àr sÄledes viktigt att upphandlingen gÄr rÀtt till. Upphandling inom LOU Àr omfattande och görs i mÄnga steg. FörfrÄgningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvÀrderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall dÄ en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller Àr missnöjd med de krav som stÀllts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestÄnd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget mÄste Àndras eller att hela upphandlingen fÄr göras om och överprövningsprocesser Àr ofta bÄde Àr kostsamma och tidskrÀvande för upphandlande myndighet.

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Elever i a?rskurs fyra har blivit sa?mre pa? att la?sa faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Mitt bakgrundsarbete syftade till att underso?ka vad det skulle kunna bero pa? och resultatet tydde pa? att sva?ra/nya begrepp i framfo?r allt geografi och biologi skulle kunna vara en bidragande faktor. Sa? mitt examensarbete kom att bli en studie i hur man kan presentera sva?ra/nya begrepp i ett la?romedel fo?r a?rskurs fyra.Jag har samarbetat med Natur & Kultur och har da?rfo?r utga?tt ifra?n och arbetat med la?romedelsbo?ckerna PULS SO-boken Grundbok och PULS Geografi Sverige Grundbok.Jag har anva?nt mig av tre metoder och dessa a?r kvalitativ intervju, textanalys och litteraturstudier.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan vÀljer att gestalta och inrama ett enstaka fall dÀr polisen Àr inblandad, i detta fall Reva-projektet, dÀr polisen Àr en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrÄn 114 artiklar kvantitativt och har Àven kvalitativt tittats nÀrmare pÄ, utifrÄn aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrÄn faktorer vÀsentliga för framing theory eller med svensk benÀmning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna vÀljer att göra kring polisen Àr deras "jakt" pÄ mÀnniskor. Detta ligger som en röd trÄd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer pÄ debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som Àgare av Reva-projektet.

Detta examensarbete Àr en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet Àr att utveckla förstÄelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelÀrare frÄn olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en mÄlning. I en analys av mÄlningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22, 5 hp, 2014.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Uppsatsen undersöker hur en kompositionsprocess kan se ut i arbetet med ett tvÀrkonstnÀrligt verk bestÄende av akustisk musik i kombination med elektroakustisk musik och videoprojektioner..

Kandidatarbetets innehÄll undersöker och diskuterar frÄgestÀllningen: ?Hur pÄverkas narrativet i en film genom att gestalta ljudet akusmatiskt??. Med hjÀlp av teorier och slutsatser frÄn filmteoretiker sÄ som Michel Chion, David Sonnenschein och Klas Dykhoff, har vi till kortfilmen Alla ljuger skapat en ljudlÀggning med fokus pÄ narrativa ljud utanför den rörliga bilden. VÄrt resultat syftar till att skapa grunden till en svensk standardisering av de existerande teorier och metoder för gestaltning av akusmatiska ljud i film. The content of this bachelor thesis examines and discusses around the question: ?How does the implementation of acousmatic sounds affect the narrative of a motion picture??.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..