Effektivare offentliga upphandlingar kan enligt tidigare forskning innebÀra stora möjligheter till besparingar för det svenska samhÀllet. Upphandling av lÀkemedel till slutenvÄrden Àr ett omrÄde som mÄnga aktörer identifierat som problematiskt. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera problem och potentiella lösningar med upphandling av lÀkemedel. TillvÀgagÄngssÀttet var att analysera allmÀnt pÄtalade problem och lösningar med upphandling samt empiriska resultat frÄn intervjuer och en enkÀt utifrÄn problem finding and problem solving metoden. De empiriska resultaten var fyra huvudsakliga problem: (1) olikformighet i kravspecifikationer, (2) bristande dialog mellan aktörer, (3) för kort tid mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart samt (4) omfattande dokumenthantering.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) Àr en offentlig organisation inom VÀsterÄs Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. I ett led att kvalitetssÀkra verksamheten finns planer pÄ att implementera dvs. införa och börja anvÀnda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lÀttare att fÄnga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen Àr att, innan ett beslut om att börja anvÀnda metoden har tagits, undersöka vilka omstÀndigheter som pÄverkar och hindrar implementeringsprocessen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en organisationsförÀndring kan mÀtas med avseende pÄ formella och informella element samt att presentera hur mÀtprocessen kan genomföras. Studien bygger pÄ intervjuer och dokumenterade utvÀrderingar. Studien visar att de formella elementen mÀts genom att kontrollera att mÄlen som satts upp inför förÀndringen Àr uppfyllda. De informella elementen mÀts genom medarbetarundersökningar dock utan nÄgon koppling till förÀndringen som har genomförts. NÀr de informella elementen mÀts i en förÀndringsprocess görs detta genom sÄ kallade attitydmÀtningar.

Abstrakt Miljön som Verktyg ?En Designpedagogisk Undersökning Om Dyslexi och Studiero The Environment As A Tool ?A Design Pedagogical Study On Dyslexia And Study Environment Det hÀr Àr en designpedagogisk undersökning som Àr gjord i avsikten att finna ut om det finns nÄgon gemensam nÀmnare för dyslektiker gÀllande miljö och studiero. Miljön i detta avseende berör det fysiska rum dÀr studier utförs. Var vÀljer en dyslektiker att studera och varför? Hur viktig Àr miljön som verktyg för en dyslektiker? Jag tÀnker att det som Àr bra för en dyslektiker troligtvis ocksÄ Àr bra för en icke dyslektiker.

Malmös Östra sjukhusomrĂ„de Ă€r i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget Ă€r bestĂ€llt av Stadsfastigheter Malmö i samband med omrĂ„dets framtida planhandlingar att bestĂ€mma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nulĂ€get Ă€r administrationsbyggnadens verksamheter inte faststĂ€llda Ă€n men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras pĂ„ de boende i omrĂ„det men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll dĂ€r följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för Ă€ldre och en utstĂ€llning för omrĂ„dets historik. Förslaget ska tillĂ€mpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska berĂ€kningar.

Modern sjukvÄrd har blivit fragmenterad vilket medför nackdelar för patienter och personal. Teamarbete över professionsgrÀnserna har identifierats som ett sÀtt att motverka fragmentering och erbjuda god heltÀckande vÄrd. Detta har relevans för hörselvÄrden dÀr mÄnga patienter behöver insatser frÄn olika professioner. Arbetets syfte var att göra en kartlÀggning av teamarbete inom svensk offentlig hörselvÄrd samt att undersöka hur teamarbetet ser ut. En totalundersökning har gjorts av Sveriges 21 landsting/regioner.

GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen vÀrlden över, vÀcktes för flera Är sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett omrÄde i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmÄl. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgÄngspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och Àmnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall ocksÄ visa hur denna kosmiska hÀndelse har pÄverkat mÀnniskors liv i Siljansbygden fram till vÄra dagar. Projekt Meteorum har i dagslÀget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingÄ i denna geopark. Syftet med denna uppsats Àr att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? Àn.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra lÀnder, och vad denna gestaltning beror pÄ. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av Äret varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om sÄvÀl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mÀnskliga rÀttigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militÀra insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmÀnhet som tyder pÄ reaktioner och stÀllningstagande.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera planteringsytorna kring Mark-Vatten-Miljöcentrum och granska dess byggprocess. Detta gör vi för att skapa en större förstÄelse för byggprocessen som helhet, de utmaningar som lÄg i att förverkliga en gestaltning av ett levande material samt för att förstÄ vilka problem som uppstÄtt med vÀxterna under processen. För att ta reda pÄ detta intervjuade vi ett antal nyckelpersoner som varit med i projektet. Urvalet gjordes för att tÀcka in sÄ mÄnga aktörer och synvinklar som möjligt. Vi gjorde Àven en analys av gestaltningen utifrÄn Robinsons teori om vÀxtgestaltning och Sortes Ätta upplevelsevÀrden.