Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Uppsatsen MÀn med mÀn handlar om hur par bestÄende av mÀn bildas i tvÄ svenska romaner, Jonas Gardells PrÀriehundarna (1987) och Bengt Martins SodomsÀpplet (1968). Det som studeras Àr gestaltningen av hur förhÄllandet mellan mÀnnen pÄverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhÄllanden stÄr som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet Àr andra Àmnen som behandlas i uppsatsen som tittar pÄ hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i PrÀriehundarna gestaltas att de starkt Àr pÄverkade av den heteronormativa och vÀljer att anvÀnda detta som ett sÀtt att utgÄ ifrÄn och ta avstÄnd frÄn detta, men samtidigt har paret svÄrt att finna sig sjÀlva och vara bekvÀma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I SodomsÀpplet finner uppsatsen tydliga bevis pÄ att den kulturella kontexten pÄverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning Àr grundad i den samma.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan, och hur man ser pÄ modersmÄlsundervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur de flersprÄkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad lÀroplanen sÀger om mÄngkulturalitet och flersprÄkighet. Genom öppna intervjuer fÄr jag reda pÄ hur pedagogerna sjÀlva anser att förskolan arbetar med de flersprÄkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser pÄ modersmÄl. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna sjÀlva sagt stÀmmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och Àven att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det Àr alltsÄ sex pedagoger som deltagit i studien.

Att delta i lektionerna i idrott och hÀlsa har en central roll för sÄvÀl lÀrande som bedömning. Men vad det egentligen innebÀr att delta i idrott och hÀlsa Àr inte sÄ lÀtt att fÄ ett enhetligt svar pÄ. Inte heller hur man som lÀrare i idrott och hÀlsa kan bedöma elevernas insatser utifrÄn deltagandet - kan nÄgot utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det Àr vad denna kvalitativa intervjustudie, dÀr sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda pÄ. Resultatet visar att det oftast inte sker nÄgon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Inom AmmenÀs omrÄdet i Uddevalla kommun förekommer det spÀnningar/skillnader mellan fastigheternas grÀnspunkter som ligger i kommunens databas, och de grÀnspunktskoordinater som man fÄr nÀr man mÀter med GNSS-utrustning, (detta trots det att bÄda systemen Àr i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats frÄn Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen anvÀnds ocksÄ RT90 7.5 gon V.För att fÄ ett homogent och överensstÀmmande koordinatsystem mÄste dagens stomnÀt och grÀnspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen anvÀnder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bÀst resultat.NÀr det Àr sÄ stora spÀnningar som i detta fall Àr den bÀsta metoden för att fÄ ett bra resultat, att mÀta flera mindre omrÄden och transformera dem var för sig.NÀr man har fÄtt fram en acceptabel noggrannhet pÄ grÀnspunkterna, kan man utföra kommunala mÀtningsuppdrag med koordinater som kommer frÄn GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

The purpose with this essay is to study police students perception of men?s and women?s role taking and behavior in a group. The question that is presented is if a group?s efficiency can depend on which gender the members of the group have. There are many theories about the concept male and female and the meaning of these words.

Det mediala intresset för gÀrningsmannaprofiler har ökat enormt efter bland annat mordet pÄ Anna Lindh, dubbelmordet i Linköping och inte minst under jakten pÄ Hagamannen i UmeÄ. Rikskriminalens gÀrningsmannaprofilgrupp bildades i början av 1990-talet. I dag bestÄr den av en kriminaltekniker, en rÀttslÀkare, en rÀttspsykiatriker och fyra poliser med lÄng erfarenhet av sex- och vÄldsbrottsutredningar. För ett par Är sedan utförde gruppen sex gÀrningsmannaprofiler pÄ mördare. Nu har siffran mer Àn fördubblats.

SAMMANFATTNING I mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som Àr producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas Ätta utvalda, erkÀnt duktiga lÀrare med olika kön, Älder och erfarenhet med en klass elever under fyra mÄnader. LÀrarna har som mÄl att göra en av Sveriges sÀmsta klasser till en av de tre bÀsta. Jag var hÀnvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill sÀga vad som Àr utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten. MetodmÀssigt har jag valt att analysera vad lÀrarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmÀrksamhet pÄ lÀrarrollerna i klassrummet, relationer mellan lÀrarna och elevernas framgÄng och vilka arbetssÀtt lÀrarna anvÀnder. Resultatet visar att lÀrarna frÀmst Àr intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska kÀnna sig motiverade att nÄ kursmÄlen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program.

Vi omges sta?ndigt av ljus i va?r vardag, det finns naturligt ljus samt artificiellt. A?ven under de gra? dagarna finns det ljus och dess na?rvaro a?r alltid da?r a?ven om den inte alltid a?r som klarast. I detta kandidatarbete beskrivs ljuset ur olika synvinklar, men framfo?rallt hur Rembrandt och impressionisterna i sina konstverk anva?nt ljuset i sitt skapande.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

Lifestyle magazines portray women in different manners and have an influence on how media consumers create self-images. The importance of knowing how different visual representation of the female acts out in magazines with large target audiences is therefore of weight for the magazines? readers to understand. This thesis analyze how the two lifestyle magazines ELLE and LOVE portrays women in images and how they in turn create ideal images of women.The thesis has been conducted through a qualitative analysis of 5 images from each magazine that represents the magazines artistic styles. The theories used in this study are semiotic image analysis and visual text analysis viewed from a gender- and discourse perspective.The conclusion of this thesis is that ELLE portrays women as strong, happy and feminine, with at tendency towards androgyny, while LOVE describes women as inferior and sexual objects constructed for the male gaze.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utslÀpp dÀr utslÀppen följer en inverterad U-kurva, en sÄ kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta pÄstÄende stÀmmer har historiska data över BNP och koldioxidutslÀpp inhÀmtats frÄn perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av kointegrationsanalys undersöka om det finns nÄgon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhÄllits för den hypotetiska Kuznetskurvan. DÀremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjÀrt, monotont vÀxande samband.

Projektet Àr ett varv pÄ Beckholmen. Funktionen har under arbetets gÄng varit i fokus, att förstÄ programmet och verksamheten och att utifrÄn det skapa en fungerande byggnad. Tomten pÄ Beckholmen var begrÀnsad till den del av ön som ligger vÀster om Gustav Vs docka och för de krav som stÀlldes pÄ byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet krÀver stora volymer, inte minst skrovhallen som mÀter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna bÄtskala, har varit svÄr att förstÄ men ocksÄ skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden sÄ som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstÀderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns dÀrför frÄn mÄnga delar utav staden.

VÀxtgestaltning Àr ett av landskapsarkitektens viktigaste verktyg. Det Àr ocksÄ en komplex process eftersom vÀxtmaterialet förÀndras beroende pÄ faktorer som stÄndort, vÀxtzon och Ärstid. I mitt arbete har jag undersökt vÀxtgestaltningsprocessen genom att ta fram ett förslag som fokuserar pÄ vÀxtgestaltning för hela Äret. Arbetet har skett genom inventering, analys och intervjuer som ledde fram till ett gestaltningsprogram och en konceptidé. Vid valet av vÀxter anvÀnde jag mig av Nick Robinsons metod ?funktion, karaktÀr, stÄndort?.