Noss AB i Norrköping specialiserar sig pÄ att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete fÄ hjÀlp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghÄlen pÄ Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att lÀckage uppstÄr om kraghÄlen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en fÀrdig prototyp som kan anvÀndas pÄ levererade produkter. Framtagningen av lÀmplig princip kom att bli den stora utmaningen dÄ verktygets storlek Àr begrÀnsad till kraghÄlets dimensioner. PÄ grund av kraghÄlets komplicerade geometri och varierande spÀnningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar pÄ utformningen av verktyget.

Denna vetenskapliga essÀ har som syfte att undersöka ett konstnÀrligt kunskapsutövande.UtgÄngspunkt tas i berÀttelser kring det egna görandet för att dÀrefter lyfta in teoretiskaperspektiv pÄ kunskapsprocesserna. EssÀn prövar att se pÄ det konstnÀrliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fÄnga det som Àr svÄrast att beskriva i en konstnÀrlig process ? inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjÀra process dÀr tankar och infall transformeras till en konstnÀrlig gestaltning. Vikt lÀggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, nÀr och hur konstnÀrenreflekterar i sitt görande.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna, i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.

Sammanfattning Efter utförd praktik pÄ fartyg ansÄg vi att det övades för lite pÄ HLR, hjÀrt- och lungrÀddning, och D-HLR, hjÀrt- och lungrÀddning med hjÀrtstartare, samt att det inte fanns hjÀrtstartare ombord pÄ alla fartyg.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav pÄ hjÀrtstartare ombord pÄ svenska, norska och danska fartyg med fokus pÄ Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod dÀr ett frÄgeformulÀr skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frÄgeformulÀr skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehÄllande kvalitativa frÄgestÀllningar. I studien utfördes Àven kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjÀrtstartare ombord i sina fartyg, och ungefÀr hÀlften hade haft en incident ombord. Det framgÄr Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgra krav gÀllande hjÀrtstartare och utbildning nationellt, sÄvÀl som internationellt..

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

We are daily using the public space to move throughout the city. The public space is an important part of our city and it?s where a lot of social activities occur and a lot of different events take place. The outdoor environment in the city should offer the residents nice and varying places for staying. In this essay I will try to understand how the physical environment works and how people moves and behave in the public space.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara akut kritiskt sjuk och vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA). 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i sju kategorier: Att pÄverkas av miljön: Att bli pÄverkad av nÀrstÄende och personals bemötande: Att inte kunna göra sig förstÄdd och vara beroende av andra: Att kÀnna smÀrta: Att uppleva mÀrkliga saker och vara rÀdd: Att ha ett stort behov av information och inte förstÄ hur sjuk man Àr: Att tÀnka positivt under vÄrdtiden och efter tillfrisknandet försöka gÄ vidare i livet. Resultatet visade att akut kritiskt sjuka personer hade stort behov av information och att de blev pÄverkade av miljön pÄ IVA. Medicinsk utrustning upplevdes bÄde betryggande och stressande. God omvÄrdnad av personal och kontakt med nÀrstÄende spelade stor roll för tillfrisknandet.

PÄ Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot sÄvÀl större fartyg samt skÀrgÄrdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten pÄ ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt krÀvs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anlÀggningar. Stockholms stad har pÄbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. DÄ det handlar om stora investeringar och förÀndringar i stadsbilden Àr den nya detaljplanen ett kÀnsligt projekt, sÀrskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svÄrigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir vÀldigt stor. FrÄgestÀllningen i ?Beckholmen bit för bit? Àr om en detaljplan som lÄter verksamheten vÀxa mer inkrementellt fördelat pÄ fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna pÄ fler byggnadsvolymer.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare Är och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom Ären har, i dialog med kommunens undervisande lÀrare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, dÀr jÀmförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har anvÀnt ett undersökande och elevaktivt arbetssÀtt. Bussens utrustning har kunnat anvÀndas för avancerade mÀtningar och examination av djur och vÀxter men tillhandahÄller Àven personlig utrustning som stövlar och regnklÀder.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn pÄ fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar behandlades: Vilken instÀllning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna pÄ skolans roll nÀr det gÀller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger pÄ 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH Är 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? HÀlsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmÀrkte sig antingen i positiv eller negativ bemÀrkelse vad gÀllde elevernas fysiska aktivitet.

Syftet med den hÀr rapporten Àr att belysa hur polisens trÀning av tjÀnstehundar. Mitt intresse till denna rapport vÀcktes under min första praktik dÄ jag fick möjlighet att vara med en hundförare nÄgra pass. För att kunna bilda mig en uppfattning om vilka metoder och tankar trÀningen genomsyras av, har jag genomfört ett antal intervjuer. Genom intervjuerna framkommer bland annat att elhalsband Àr accepterat verktyg bland vissa av hundförarna jag intervjuat och ett verktyg för dom som inte kan nÄgot alls enligt Lennart Wetterholm som Àr före detta militÀr med stor erfarenhet av tjÀnstehundar. I resultatet framkommer det till exempel att hundförarna vill lösa ett problembeteende pÄ ett visst sÀtt medan andra jag intervjuat vill lösa det pÄ ett helt annat sÀtt.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

SCA Ortvikens Pappersbruk ska bygga ut sitt nuvarande styrsystem för högspÀnning, ABB Microscada, till ett system som Àven ska kunna klara av att rÀkna ut kortslutningseffekter vid olika driftlÀgen pÄ fabriksomrÄdet.Examensarbetet har som mÄl att införa en del av pappersbrukets elnÀt in i det nya styrsystemet samt sammanstÀlla och berÀkna nya data för komponenter och utrustning. Efter införandet skall en kontroll av resultaten som styrsystemet ger göras mot befintliga selektivplaner och utförda berÀkningar.Den del som frÀmst har analyserats Àr en matning som börjar vid inmatningspunkten pÄ Ortviken och följer dessa ner via olika stÀllverk och matningar till tvÄ transformatorer för att sluta pÄ 0,4 kV.Arbetet har visat att uppgifterna som styrsystemet lÀmnar angÄende kortslutningseffekter inte alltid stÀmmer överens med de vÀrden de kontrollerats mot. Detta visade sig frÀmst vid kontrollberÀkningar av de olika transformatorernas bidrag till kortslutningseffekten samtidigt har systemet svÄrigheter att arbeta med maskade nÀt. Eftersom Ortviken anvÀnder just maskade nÀt och har tvÄ inkommande linjer som vid normal drift ligger parallellt har en kompromiss gjorts, de bÄda inkommande matningarna antags i alla berÀkningar och simuleringar vara en matning, dÀr kortslutningseffekterna summerats..