Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå problemen och motsättningarna som kan uppstå vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger på vägprojektet Norra länken i Stockholm där lagen om nationalstadsparken och hur den ändrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagändring sett ut är en av de frågeställningar som ställs. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur åsikter går isär och hur geotekniska svårigheter i kombination med vissa aktörers motstånd mot vägbygget har fördröjt projektets färdigställande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Uppsatsens syfte a?r dels att identifiera konsumenternas e-handelspreferenser men a?ven att ta reda pa? eventuella skillnader ga?llande anva?ndarpreferenser via smartphone respektive persondator. Uppsatsen identifierar e-handel som ett fenomen som blir allt starkare och som a?r pa? va?g att konkurrera ut den traditionella detaljhandeln. Fo?r att kunna svara pa? va?r problemformulering tar vi hja?lp av olika metoder. Utifra?n va?ra underso?kningar tillsammans med va?ra utvalda metoder har vi kommit fram till att konsumenterna hellre sitter vid en persondator vid konsumtion av en vara.

Detta examensarbete är utfört för att få kunskap om hur man kan använda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhållits i samband med en geoteknisk fältundersökning. Geotekniken syftar till att få förståelse om hur olika jordarter är uppbyggda och hur jorden reagerar då den utsätts för belastningar. Dessa kunskaper är nödvändiga för att utforma grundläggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har använts i denna rapport är programmet Novapoint GeoSuite som är ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet används bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra beräkningar av släntstabilitet och sättningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel på grundläggning av en färjeterminal på ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjälp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet är mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jämförelse med manuella beräkningar.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Denna uppsats syftar till att unders?ka hur unga konservativa m?n resonerar kring k?nsroller, j?mst?lldhet och feminism samt hur de motiverar sina st?ndpunkter. Tidigare forskning har visat att unga kvinnor och m?n skiljer sig alltmer i j?mst?lldhetsfr?gor, d?r unga kvinnor tenderar att inta mer progressiva positioner medan unga m?n i st?rre utstr?ckning uttrycker konservativa och kritiska h?llningar. Forskningen pekar p? flera m?jliga mekanismer och f?rklaringar till detta, men f?ngar i begr?nsad utstr?ckning hur unga konservativa m?n sj?lva resonerar och motiverar sina st?ndpunkter.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.