Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark. Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

Detta arbete är utfört på beställning av LKAB, vilka vill säkra sin produktion av järnmalmspellets genom att utöka antalet leverantörer av kvartsit. Det är viktigt att säkerställa att kvartsiten håller tillräckligt hög kvalité, och nya produkter måste därför testas. Kvartsit används av LKAB som tillsatsmedel vid tillverkning av järnmalmspellets. Kvartsiten som undersökts i detta arbete kommer ifrån Tornio, Mårnes, Tana och Kvitnes. Syftet med arbetet var att testa kvartsiternas malbarhet, kemiska sammansättning samt undersöka dem geologiskt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka risker som finns vid grundläggning av småhus. Metoden som användes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som återkom delades in i geologiska, mänskliga och ekonomiska faktorer. Därefter diskuterades om dessa risker även är aktuella för småhus. Bland de geologiska faktorerna ansågs inte markförhållanden utgöra en betydande riskkälla för småhus då dessa antingen är välkända eller mindre svåra att kontrollera på grund av husets begränsade utbredning på marken.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Detta arbete är del av Metamorphic map of Sweden, ett samarbete mellan Institutionen för geologiska vetenskaper och Sveriges Geologiska undersökning , lett av Alasdair Skelton. Syftet med detta nationella projekt är att sammanställa tryck- och temperaturvärden för bergarter från hela Sverige för att få bättre överblick över Sveriges metamorfa historia.  Kartering och provtagning har genomförts i ett området väster om samhället Vetlanda, centrala Småland, i syfte att bestämma  tryck- och temperaturförhållanden för metamorfosen i området. Granatförande metasediment ur Vetlandagruppen, vilken är en del av Oskarshamn-Jönköpingbältet, har legat till grund för projektet, där mikroskopi, elektronmikrosondanalys (?EMPA?) samt beräkningar i mjukvarorna AX och THERMOCALC har gett P/T-uppskattningar på 604±15  ?C och 3.5±0.5Kbar, baserat på ett vägt medelvärde av 12 tryck-/temperatur-bestämningar, motsvarande amfibolitfacies. Det undetsökta området utgörs till stor del av metasediment, med enstaka magmatiska stråk av kvartsrika bergarter och kalciumrika epidotbärande band. En regional NV-V foliation är genomgående i området, som har en simpel strukturgeologi utan vare sig utmärkande förkastningar eller veck.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Den ha?r semantiska webben. Syftet a?r att underso?ka hur den semantiska webben pa?verkar so?kmotorer pa? webben. Detta sker genom en underso?kning av tio olika so?kmotorer da?r nio a?r semantiskt sa?dana och den tionde a?r den mest anva?nda so?kmotorn idag.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare.