Sökresultat:
636 Uppsatser om Geografiskt mönster - Sida 43 av 43
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000
nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna
expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör
i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras?
Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark
misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet
till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som
övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.
Elevers instÀllning till Àmnet historia
Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella instÀllning till Àmnet historia och om det finns nÄgra skillnader mellan könen i instÀllning. Som sekundÀr frÄga har huruvida förÀldrarnas utbildningsnivÄ inverkar pÄ elevernas instÀllning till Àmnet undersökts. Dessa frÄgor Àr intressanta att veta mera omkring dÄ Àmnet historia verkar bli ett av de kÀrnÀmnen som lÀses pÄ gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan Àven hjÀlpa för att pÄ ett bÀttre sÀtt undervisa i Àmnet dÄ elevers instÀllning generellt Àr dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om bÄde historia i skolan samt olika genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.
Demokrati i Afrika söder om Sahara : ? en region med unika förutsÀttningar?
Demokrati har i olika former under nÀrmare 2500 Är varit en del av de politiska system som existerat i vÀrlden. Under Ärens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats frÄn det antika Grekland, som handlade frÀmst om fria mÀns röstrÀtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mÀnskliga rÀttigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhÀllen utan troligen uppstÄtt i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett nÄgot komplext och svÄrdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har Àven den varierat, frÄn att frÀmst existera i vÀstvÀrlden har demokrati nu börjat spridas och Àven förekomma i övriga delar av vÀrlden, sÄ som utvecklingslÀnder, dock under olika förutsÀttningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och dÄ speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat nÄgot efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad hÀndelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var dÀrför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende pÄ hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).
Sovjetiska krigsfÄngar i Norge under Andra vÀrldskriget
Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark
och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att
Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av
stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall
frÄn Nazityskland.
Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska
krigsfÄngar som sÀndes till Norge.
Visioner och drömmar i Sveriges 4:e Storstadsregion : JÀrnvÀgens betydelse för regionalutvecklingen i Linköping/Norrköping
Regioner har alltid funnits. Det har stÄtt för det intermediÀra, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt frÄn lÀnsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sÀtt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. NÀr Sverige övergick till att bli ett industrisamhÀlle, blev regioner en viktig utgÄngspunkt för att förÀndra de nationella nÀten.