Foder- och växtodlingsstrategier till mjölkkor
en fallstudie med fokus på länken mellan växtodling och mjölkproduktion
Lantbruket har under de sista 30 åren upplevt en strukturomvandling med en minskning av antalet lantbruksföretag, men de som är kvar blir större. Sedan början av 1980-talet fram till år 2011 har antalet mjölkkor sjunkit med 314 300 stycken till 346 495. Även antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, från år 1998 till år 2011 sjönk antalet från 9 599 stycken till 5 260. Dagens låga mjölkpris och höga foderpris har medfört att mjölkproducenterna i Sverige har låg lönsamhet. Strukturrationaliseringen har gjort att de kvarvarande producenterna har fått tillgång till mer mark och möjligheten att kunna börja odla större delar av foderbehovet hemma på gården och där med minska behovet av inköpt foder. Förutsättningarna för att börja odla större delar av foderbehovet hemma gården skiljer sig klimatmässigt, geografiskt och bidragsmässigt runt om i Sverige. EU-bidragen skiljer sig även mellan olika grödor. De grödor som valts att studera är majsensilage, helsädsensilage, vallensilage, vårkorn och åkerböna.
För att analysera hur de geografiska förutsättningarna varierar studeras tre olika områden i Sverige; Bollnäs, Mönsterås och Mariestad. I varje område studeras tre olika foderstater som bygger på olika växtodlingsstrategier. Studien avgränsas till att studera en 300-korsgård med egen rekrytering. Studien syftar till att studera vilken växtodlingsstrategi och foderstats som lämpar sig bäst inom respektive område samt hur lönsamheten skiljer sig för en 300-korsgård mellan de studerade områdena. Eftersom dessa foderstater innebär skillnader i arealkrav visar även studien på hur mycket mark som behövs. Arealstorleken mellan gårdarna varierar och därför antas ett arrendepris för all mark. Studien grundas på en möjlig mjölkavkastning på 9500 kg ECM. För att analysera vilken foderstat som ger den bästa lönsamheten har simuleringar gjorts i form av driftsplaner i programmet, Agriwise. Studien grundas på planeringsproblem med subventioner och planeringsproblem för mjölkproducenter. De data som använts i studien hämtas huvudsakligen från Agriwise databok men har justerats efter lokala skördenivåer som personal på de lokala Hushållningssällskapen bistått med. Priserna på mjölk, färdigfoder, koncentrat och halm har även de justerats till aktuella priser från den 11/9-12 när studien påbörjades. I studien antas att alla maskintjänster hyrs in eftersom det finns hög kvalitativ data på kostnader och kapacitet per hektar för maskintjänster. Priset för inhyrda maskintjänster hämtas från Maskinring Hälsingland för området Bollnäs och från Hushållningssällskapet för områdena Mönsterås och Mariestad eftersom det är de som tar fram priserna som de lokala Maskinringarna i respektive område använder sig av.
Studiens svar på fråga ett i syftet är att det i Bollnäs är mest lönsamt att använda en foderstat som är kopplad till vall- och spannmålsodling trots att de krävs en större investering och mer areal. I Mariestad är det något mer lönsamt att odla både vårkorn och åkerböna jämfört med att endast odla vårkorn utöver vallodlingen. I Bollnäs skiljer det 0,29 kr/kg ECM medan det i Mariestad skiljer 0,09 kr/kg ECM mellan den dyraste och billigaste foderstaten exklusive arrende. I Mönsterås är det mest lönsamt att använda en foderstat med vallensilage och fortfarande vara beroende av inköpt foder. Den foderstaten är exlusive arrende 0,16 kr/kg ECM billigare än den dyraste i området. Som svar på den andra frågan i syftet är det Bollnäsområdet som uppnår bäst lönsamhet där två av de tre gårdarna uppnår ett positivt resultat. De andra två gårdarna i området gör en vinst om 489 respektive 209 tkr. Fodermedlen majsensilage och helsädsensilage är alltför dyra för att bli ett bra kompletterande fodermedel. Majsen har en fördel av att den sänker arealbehovet. Helsädens låga avkastning gör att den kräver mycket areal jämfört med vall- och majsensilage. För att alla de studerade gårdarna ska uppnå ett positivt resultat måste mjölkpriset höjas med 1,22 kr/l till 4,22 kr/l givet de förutsättningar som antagits i studien.