Begreppet ekosystemtjänster kan användas för att tydliggöra värdet av landskapets funktioner och därmed underlätta kommunikation mellan markanvändare då olika intressen konkurrerar. Emellertid finns det få studier som inkluderar en kvantitativ eller kvalitativ värdering av ekosystemtjänster på landskapsnivå. I detta arbete har markanvändning och ekosystemtjänster studerats i ett landskapsperspektiv, med Vilhelmina Model Forest (VMF) som studieområde. Den övergripande frågan i VMF är hur rennäring kan kombineras med andra markanvändningsintressen, huvudsakligen skogsbruk. Syftet med studien var att göra en kvantitativ värdering av markanvändningsintressen och ekosystemtjänster.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett vida diskuterat ämne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet är väldigt brett, vilket försvårar arbetet för företag att definiera, samt förstå innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affärssamhälle mycket externa påtryckningar från diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa påtryckningar varierar även geografiskt i världen eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis värderingar och förväntningar, vilket ytterligare försvårar arbetet för multinationella företag. Därför har denna rapport fått syftet med att undersöka hur MNF möter dessa påtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Vi strävar alltid efter att förstå det som sker i den värld vi lever i. Till vår hjälp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lärt oss under våra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar våra upplevelser och sätter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda händelser omöjliga att förstå och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur är ett av de verktyg vi människor använder för att förklara den verklighet vi lever i.

År 2010 uppgick antalet jordbruksföretag, vars sysselsättning är traditionell växtodling, till 18 596 stycken. Under de senaste 20 åren har antalet jordbruksföretag minskat med 26 % vilket medför att kvarvarande företag blir allt större (www, Statens jordbruksverk, 2011). Allt större växtodlingsföretag kräver investeringar i större maskiner vilket innebär att stort kapital binds i maskininventarier. Skördetröskan är en av de största investeringarna som görs för maskiner och redskap inom svenskt jordbruk och uppgår till 30 procent av det bundna maskinkapitalet (Helleberg et al., 1983, Agriwise, 2013). Sveriges lantbruksföretag försöker ständigt rationalisera driften genom att reducera kostnaderna (Carlson et al, 2006).

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mångkulturellt samhälle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvårdnad vid palliativ vård. Bakgrund: Autonomiprincipen ären av de mest grundläggande etiska principerna inom västerländsk sjukvård. Autonomi utgårfrån en individualistisk syn på människan och blir därmed upphov till etiska dilemman vidomvårdnad av patienter med värderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrån syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter år 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvårdnaden försämras, upplevs kränkandesamt att vårdrelationen påverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förståelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt användbar.

Ledarskap är en del av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Ledarskapet påverkar inte bara arbetsgruppen utan även patienten och ska alltid utgå från dennes behov. Syftet med denna studie var att, ur ett patientperspektiv, sammanställa kunskap hur sjuksköterskans transformella ledarskap påverkar omvårdnaden. Metoden som användes till denna studie var att skapa en systematisk litteraturöversikt över samlad kunskap inom området. För att hitta artiklar till studien har en systematisk litteratursökning gjorts i tre databaser.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Bakgrund: Hiv-infektionen kan spåras tillbaka till år 1959 och år 2007 uppskattades 33 miljoner vara infekterade med hiv världen över. År 2008 uppskattades ca 5000 personer leva med hiv i Sverige. Hiv smittar bland annat genom sexuell kontakt och blod. Bemötandet av hiv-positiva patienter kan skilja sig från bemötandet av patienter med andra svåra sjukdomar. Tidigare studier visar att flera faktorer påverkar hur sjuksköterskor bemöter hiv-positiva patienter, till exempel fördomsfrihet, acceptans och tidigare erfarenhet av denna patientgrupp.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vårdmiljöns betydelse för vårdtagarens välbefinnande. Frågeställningen löd; Hur belyser litteraturen vårdtagarens upplevelse av den fysiska vårdmiljöns betydelse för välbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett på databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som används både separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, välbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt på nämnda sökord och namn på olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översättning av svenska ord till engelska.

Bakgrund: Tvång inom den slutna psykiatriska vården är ett komplext ämne. Ofrivillig intagning, tvångsmedicinering, avskiljning och bältesläggning är tvångsåtgärder inom den psykiatriska vården. Dess utförande styrs av lagar och riktlinjer som syftar till att skydda patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskans roll vid åtgärderna är att se till att patientens rättigheter tillvaratas samt identifiera patientens omvårdnadsbehov. Vården eftersträvar att patienten i efterhand ska uppleva åtgärderna som acceptabla.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom den slutna psykiatriska vården.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11.Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar;- Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11?- Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut?- Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning?Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län.Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat grupputbildning och individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.