I detta arbete har jag valt att undersöka och analysera ett diagnostiskt lÀs-och skrivprov (DLS-prov), och dess moment i lÀsförstÄelse för Ärskurs 2, Är 2013. Det jag ville se var om det gÄr att tolka DLS-provets resultat utifrÄn genus- och Äldersperspektiv. Mina frÄgestÀllningar var: Hur kan pojkars och flickors resultat i DLS-proven tolkas genom ett genusperspektiv? Vad sÀger resultaten genom ett Äldersperspektiv? För att besvara dessa frÄgor anvÀndes bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. NÄgra större skillnader kan inte pÄvisas ur ett genusperspektiv, dÀremot finns en tydligare koppling mot Älder. .

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde pÄ barnens lÀsning utifrÄn ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola i en grupp av 12 barn i Äldrarna 3-4 Är. Den metod som anvÀndes var observationer med fÀltanteckningar och med hjÀlp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid anvÀnds.Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagolÀsande. Bland annat hade pojkarna en högre lÀsfrekvens pÄ morgonen och eftermiddagen medan flickorna lÀste mer mitt pÄ dagen nÀr alla barn var nÀrvarande.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att synliggöra förskollÀrarnas tankar och synsÀtt kring hur de uppfattar att de behandlar barnen ur ett genusperspektiv i konfliktsituationer. Undersökningen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och intervjuer av sex förskollÀrare. De Àr verksamma pÄ tre olika smÄbarnsavdelningar i förskolan. Resultatet visar att de flesta förskollÀrarna anser sig behandla flickor och pojkar likadant i konfliktsituationer. Men de Àr överens om att hade de blivit observerade av en objektiv individ, hade kanske deras handlande visat sig vara annorlunda.

BAKGRUND: AllmÀnheten Àr medveten om att historia Àr ett viktigt Àmne för förstÄelsenför samtiden och för att kunna tolka dÄtiden. Historia hjÀlper mÀnniskor att fÄ en förestÀllningom demokratins vÀrld, uppfattning och förstÄelse för andra mÀnniskors kulturarv samt hjÀlpermÀnniskan att skapa sin identitet. Det har i Ärtionden debatterats om historieÀmnets existensoch omfattning i skolans vÀrld av sÄvÀl historielÀrare, historiker, politiker som massmedia.Det Àr pÄ grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om Àmnet.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning elever Àr intresseradeav historieÀmnet i Ärskurs fem. Vi vill ta reda pÄ vad elever Àr intresserade av i historieÀmnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frÄgeformulÀr till elever i Ärskurs fem pÄ tvÄskolor i vÀstra Sverige. UtifrÄn bakgrund, teoretisk utgÄngspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjÀlp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vÄr studie kom vi fram till att elever Àr intresserade av hur mÀnniskorna levde förr i tiden,andra lÀnders historia och lokalhistoria.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

Jag har i den hÀr undersökningen valt att genom en observerande fÀltstudie se pÄ hur bilder anvÀnds i historieÀmnet. Undersökningens problemformulering bygger pÄ tron om att bildÀmnet har en lÄg status inom skolan. Jag vill visa pÄ att bild kan anvÀndas i olika Àmnen och öppna upp för Àmnesövergripande skolarbete. Jag har utgÄtt frÄn teorier om hur information och dÄ Àven bilder Àr styrda och pÄverkade av olika krafter sÄ som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig pÄ det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör nÄgon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen Àr frÄn SVT:s sÀndningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och bestÄr av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet Àr sÀndningar av SVT bestÄr materialet av bÄde rörlig bild och ljud. Syftet uppnÄs genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att fÄ en objektiv och enhetlig undersökning, sÄ att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i rÀknebara resultat. Metoden Àr alltsÄ en kvalitativ kategorisering av bÄde fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat stÀlls frÄgor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kÀrnvÀrden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsÀttningar inom diskursen kartlÀggsocksÄ.Uppsatsen anvÀnder sig av diskursanalys som metod för att frilÀgga de element som nÀmnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sÄdan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts Àr fyra böcker som frÀmst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundlÀggande förÀndring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osÀkerhet nÀr det gÀller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men ocksÄ ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, Àr ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen NÄgra förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhÄllandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osÀkeroch att de senaste Ärens förÀndringar för första gÄngen inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

The study deals with three questions concerning attitudes to singing: When does the joy of singing with girls and boys change to a feeling of ?I can not sing?? What is it that affects them? Are there any differences between girls and boys attitudes to singing?A questionnaire with 12 questions about singing was distributed to 5 girls and 5 boys in (Swedish) grade 1, 4 and 8. It turned out that the girls in the study ?play with singing? together or by themselves, while the boys are satisfied singing in school on music lessons. Because of this, the singing interest for boys gets lower and lower between 10 and 14 years.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga SamhÀlle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av tvÄ frÄgor; Vilka konfliktstrategier anvÀnder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrÄn ett könsperspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att pÄ sÄ sÀtt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister anvÀnder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmÀrksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhÀllet som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (tvÄ av varje journalist) har djupanalyserats utifrÄn en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

VÄr övergripande frÄgestÀllning i arbetet har varit Hur ser samtalen under mÄltiderna ut pÄ förskolan? UtifrÄn denna frÄgestÀllning har vi byggt upp vÄrt arbete kring observationer, sprÄkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer pÄ tvÄ förskolor under mÄltiderna. UtifrÄn dessa observationer samt teorier kring sprÄkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida sprÄkutvecklande samtal förekommer under dessa mÄltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast fÄr mer samtalstid och uppmÀrksamhet under styrda samtal sÄ som mÄltider..

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ fantasyromaners anvÀndning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrÄn ett genusperspektiv. Materialet Àr David Eddings (1997) bok Stenens vÀktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden Àr en kvalitativ nÀrlÀsning utifrÄn ett genusperspektiv av dessa tvÄ verks första 100 sidor. I materialet analyseras Ätta karaktÀrer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktÀrerna. Analysen gÄr över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÄ de utvalda adjektiven och adverben sÀtts in i tabeller och rÀknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktÀrerna. Vilket Àr förvÀntat, men det finns Àven likheter som antyder pÄ en samhÀllsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jÀmstÀllt.

I vÄrt samhÀlle finns det normer som reglerar hur kvinnor och mÀn ska vara. Dessa normer Àr centrala i samhÀllet och detta Àr nÄgot som Àven avspeglar sig i barnens lek pÄ förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. VÄrt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. DÀrför har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön pÄ förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker anvÀnder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi anvÀnt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhÄllande till förskolan och den fria leken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer pÄ en förskola med barn mellan ett och fem Är.