Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med sÄvÀl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta sÄvÀl nationella som internationella artiklar frÄn 2000 och framÄt.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att anvÀnda oss av reklamklipp frÄn det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vÄrt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys nÀrmare pÄ reklamklippen.Genom vÄr analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn Àr pÄtaglig könsstereotyp och skapar förvÀntningar pÄ barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förvÀntas inneha. Vi fann ocksÄ att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen dÄ samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat pÄ Àr byggda pÄ en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfÀren, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Kvinnor har under lÄng tid arbetat för fred vÀrlden över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen Àr stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanstÀllt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta vÀljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels pÄ det israeliska samhÀllet, dels pÄ fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmÀnna vÀrnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhÀllet vilket innebÀr att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen vÀljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för bÄde mÀn och kvinnor.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gÀllande jÀmstÀlldhet och lÀrares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populÀrmusik pÄ gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhÄllningssÀtt och handlingar vid ensembleundervisning utifrÄn ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen pÄ genus som en social konstruktion, dÀr genusmönster genereras i möten mellan mÀnniskor, genom stÀndig upprepning av handlingar och beteenden.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelÀrare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen pÄ jÀmstÀlldhet och mÀnniskors lika vÀrde Àr grundlÀggande för hela under­visningen. TillvÀgagÄngssÀtten för hur pedagogerna hanterar jÀmstÀlldhet i en­sembleundervisningen skiljer sig nÄgot.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Den hÀr studien Àr genomförd som en etnografisk undersökning av tvÄ visuella hÀndelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. MÄlet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrÄn ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lÄnade frÄn diskurspsykologin och med hjÀlp av socialkonstruktionistisk teoribildning.Som forskare vÀljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig sjÀlv som den vuxna. Detta medför att ocksÄ forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pÄgÄende diskurser i ateljén och att dessa erbjuder sÄvÀl lÄsta som öppna subjektspositioner för barnen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa fÄr för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag ocksÄ belysa hur arbetet med jÀmstÀlldhet kan bedrivas pÄ olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock pÄpeka att det Àr jÀmstÀlldheten mellan elever i skolan som jag har tittat pÄ, inte mellan lÀrare eller annan personal pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisar jag nÄgra olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lÀrare, skolan och elever pÄ olika sÀtt pÄverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur sprÄk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.

 En dockvrÄ Àr ett rum i förskolan som ofta Àr inrett med saker som finns i vÄra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgerÄd, dockor och vagnar. Vi har under vÄr utbildning förstÄtt att utformningen i förskolan Àr av stor betydelse för barns utveckling och lÀrande och dÄ blivit nyfikna pÄ hur dockvrÄn passar in i detta. DockvrÄn Àr ett rum som har funnits sedan vi sjÀlva var smÄ och vi har lagt mÀrke till att innehÄllet inte har förÀndrats nÀmnvÀrt.Syftet som vi har med denna studie Àr att genom intervjuer undersöka vad personal pÄ förskolan har för attityder till dockvrÄn utifrÄn ett genusperspektiv.För att fÄ en djupare förstÄelse har vi Àven utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar. För att ta reda pÄ vilka attityder som pedagogerna har om dockvrÄn i olika förskolor har vi anvÀnt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort pÄ fyra verksamma pedagoger i tvÄ olika förskolor i Mellansverige.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvÄrdare pÄ en anstalt hanterar kÀnslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvÄrdare hanterar de intagnas kÀnslor och sina egna kÀnslor? Finns det nÄgra skillnader i kÀnsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka Àr skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgÄngspunkt. Studien innehÄller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvÄrdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

BAKGRUND:I det hÀr avsnittet har vi redogjort för tidigare forskning inom genusomrÄdet samt vad somstÄr i förskolans styrdokument. Tidigare forskning har vi valt att dela in i tre delar, pedagogernasbemötande av barn, genus formas i interaktion med andra och könsidentitet och könsroller.Vi upptÀckte att pedagogernas förvÀntningar pÄ barnen ligger till grund för att de behandlarbarnen olika och dÀrmed blir barnen bemötta pÄ olika sÀtt.SYFTET:Syftet med vÄr studie Àr att tillföra diskussion om det finns nÄgon skillnad i uppmÀrksamhetenriktad mot flickor och pojkar i matsituationen respektive lÀrarledda aktiviteter.METOD:Vi har gjort observationer som vi sedan anvÀnt som grund för intervjuer med tio stycken pedagoger.NÀr man vill se och fÄnga helheten anvÀnder man en kvalitativ undersökning. MetodenanvÀnds i dess naturliga miljö och mÄlet Àr att fÄ förstÄelse för ett visst omrÄde. Denkvalitativa forskningsprocessens utgÄngspunkt ligger i de förutfattade meningar och den förstÄelsesom forskaren har om det som undersöks.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna svarade att de ser barnen som individer och inte som pojkar ochflickor. SamhÀllet har sina normer för vad som anses vara feminint och maskulint, men pedagogernaanser att de inte förstÀrker dessa normer genom sitt arbete med barnen utan att dearbetar pÄ ett könsneutralt sÀtt..

The purpose of this master?s thesis is to see why there seem to be little interest in the management position at the public libraries. Since librarianship is a field that are proportionally dominated by women we chose to approach the study with a gender perspective. This study has excluded men and our main interest is the women?s point of view.

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor framstÀllts i 00-talets musikjournalistik. Tanken Àr att, genom en fallstudie, uppmÀrksamma genus som en pÄgÄende konstruktion och visa hur denna konstruktion Äterkommande reproduceras i medier idag.Genom en analys av utvalda omslagsbilder och reportage i musikmagasinetGroovehar det framkommit att skillnader finns i framstÀllningen av de olika könen. Journalistens sprÄkstil och fokus i texten varierar beroende pÄ den intervjuades kön dÄ kvinnor beskrivs utförligt, bÄde till det yttre och hur hon Àr som person, medan det fokuseras pÄ musiken snarare Àn personligheten nÀr det gÀller manliga artister. Vidare uttrycker journalisten ofta förvÀntningar pÄ den kvinnliga artisten, för att sedan visa att hon egentligen Àr det motsatta. Detta Àr ett inslag som sÀllan förekommer i reportage om manliga artister, dÀr istÀllet frÄgor om politik och ekonomi fÄr utrymme.