Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.

VÄrt syfte med den hÀr undersökningen var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrÄn ett genusperspektiv. Vi ville ta reda pÄ om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn pÄ genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vÄr undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att fÄ ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda pÄ om deras tankar stÀmde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den hÀr undersökningens resultat samt vÄr slutsats Àr att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

The Security Council?s resolution 1325 addressed the major negative impact that armed conflict has on women and children. This in turn complicates the Council?s work on maintaining international peace and security. The resolution therefore highlights women?s rights as participants in peace- and conflict processes.

AimThe purpose of this study is to investigate if there is any variance between masculine and feminine physical education teachers leadership.Are men more authoritarian than woman in their education? Do the influence of pupils have something to do with the gender of the teacher?s? Do the pupils respect masculine physical education teachers any different compound to feminine teachers?MethodWe have studied relevant literature that consider masculine and feminine leadership. The choice was to work with senior compulsory school. We choose the community of Botkyrka, through comfort choice. The criterion for the teachers were that they would have a swedish physical education and have been working at least for 4 years.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns nÄgonskillnad mellan mammors och pappors upplevelser av barnsutagerande beteendeproblem samt mellan mammors och papporsineffektiva fostranstrategier. Vidare avsÄgs att undersöka om det fannsnÄgot samband mellan mammors och pappors ineffektivafostranstrategier och barns utagerande beteenden. I studien ingick 304mammor och 214 pappor till 3-4 Äriga förskolebarn boende i Uppsalakommun. FörÀldrarna fick besvara en enkÀt dÀr de skattadeupplevelsen av sitt barns utagerande beteenden, bÄde avseendeintensiteten i dessa och huruvida det var ett problem. De fick Àvenskatta sitt eget beteende utifrÄn sÄ kallade ineffektiva fostranstrategier.Resultaten visade att mammor, jÀmfört med pappor, skattade sina barnhögre bÄde vad gÀller graden av utagerande och upplevelsen av dettautagerande som ett problem.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en kronisksjukdom som ökar pÄ grund av förÀndrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det Àr en sjukdom som stÀller stora krav pÄ individen eftersom det Àr viktigt med vÀlfungerande egenvÄrd för att mÄ bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det Àr viktigt att fÄ ett namn pÄ sjukdomen. Det finns studier som tyder pÄ att kvinnor verkar mÄ psykiskt sÀmre och har sÀmre reglerad diabetes Àn mÀn. För att kunna stödja kvinnorna i egenvÄrden behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. UtifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt har jag gjort en innehÄllsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fÄtt genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrÄn ett vardagsperspektiv nÀr jag sjÀlv har sett filmer. Mer konkret gÄr frÄgestÀllningarna ut pÄ att studera hur manliga och kvinnliga karaktÀrer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras pÄ de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet.

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

SÀg Àr det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss sÄ att vi omedvetet styrs att vÀljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att fÄ kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jÀmstÀlldhetsarbete i studie- ochyrkesvÀgledning Àr syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vÀgledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. VÀgledarnadeltar genom tvÄ intervjutillfÀllen och en mÄnads fokusering pÄ uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De anvÀnder olika metoder och berÀttar ompositiva, neutrala, obekvÀma, hÀftiga och negativa reaktioner frÄn sökande.

Disney is one of the largest media companies in the world. They have been critizied for portrayting men, women and love relationships with stereotypical behaviours and attributes. This may lead to negative effects on childrens and adolescents perception of reality. The purpose of this study was to investigate how Disney portrays the dynamic between the characters within the love relationship in their movies launched in the 21st century. This study has examined four movies released in the 21st century containing a love relationship between a man and a woman.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka sÀr- respektive samundervisning utifrÄn ett lÀ­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssÀtt som bidrar att förstÀrka jÀmstÀlldhet enligt verksamma lÀrare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnÄ vÄrt syfte. Enligt vÄrt resultat var alla sex intervjuade lÀrare överens om att de svaga och lÄgpresterande flickorna gynnas vid sÀrundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet dÀr det sociala samspelet trÀnas och förstÀrks. Vidare hade lÀrarna fö­restÀllningar om att samundervisning bidrar till jÀmstÀlldhet.

Studien har ett lÀrarperspektiv och den teoretiska utgÄngspunkten Àr Vygotskij?s sociokulturella teori. VÄrt gemensamma intresse för böcker och höglÀsning lade grunden för den hÀr kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid höglÀsningen ur förskollÀrarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollÀrarna med sig fem favoritböcker.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa Àr skapade av mÀnniskor som ingÄr i politiska och sociala sammanhang pÄverkas Àven de av omgivningens könsnormer. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur landskapsarkitekter ser pÄ genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade pÄ att de dominerande frÄgorna inom genusperspektivet Àr trygg- och sÀkerhetsaspekten samt barns lekplatser.