Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Alla mÀnniskor lever i ett historiskt sammanhang, dÀr de anvÀnder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. DÀrför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förstÄelse för detta. Eleverna kan pÄ sÄ sÀtt bli medvetna om att det finns en relation mellan dÄtid, nutid och framtid. De utvecklar dÄ ett historiemedvetande, som i sin tur fÄr konsekvensen att eleverna kan lÀra av historien, och dÀrmed bruka historien pÄ ett mer medvetet sÀtt.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

Research in the field of gaming and the gaming culture shows that the culture is characterized by sexism and hypermasculinity, however a majority of this research is conducted in an Anglo-Saxon context. Therefore the aim of this study was to elucidate the Swedish gaming discourse in relation to gender, gendered norms and stereotypes. We also sought to examine the relationship between the editorial content and the blog comments. The study was based on a critical discourse analysis with a gender perspective, applied to five Swedish gaming blogs. By implementing power theory and encoding/decoding theory, we have concluded that there is a discursive struggle, where one part of the gaming culture is characterized by male dominance, while the other part of the discourse is showing signs of resistance to this hypermasculinity.

This essay focuses on how women and the woman emancipation are described in high school history textbooks from the years 1970, 1980, 1990 and 2000, using the theories history consciousness and gender. Two textbooks are analyzed from each period. There are several gender theories, in this essay it is Yvonne Hirdman?s theory concerning woman- and gender history that is used. This means that the woman emancipation and women?s history are analyzed from the perspectives invisible, add, and-, how- and gender history.

Denna kvalitativa studies syfte Àr att synliggöra lÀrares perspektiv och arbetssÀtt gÀllande konflikter och konflikthantering. För att göra detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga lÀrare pÄ tre olika typer av skolor; en stadsskola, en byskola och en tÀtortsskola. Resultatet visade att det viktigaste vid konflikthantering Àr att alla elever ska kunna hantera konflikter sjÀlva, men nÀr de inte kan det mÄste lÀraren ingripa. För att uppnÄ detta behövs förebyggande arbete dÀr eleverna ska lÀra sig att sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor. MÄnga lÀrare kÀnde att de inte fÄtt nog med stöd frÄn sin utbildning gÀllande konflikter.

This study examines from a gender perspective how the gender distribution is viewed in the content of Göteborgs-Posten's sports pages and the short and long term effects of the the newspaper's gender equality plan that was introduced in 2005. It is a quantitative study for two sample periods, 2005 and 2009, that investigates how many articles in the newspaper which is about women's sports and male sports. Michel Foucault's theory of discourse is central to the study, his view of identity in society and how these are represented fit well on gender issues in sports journalism. The results show that women's sport is greatly subordinate to man's sport in terms of number of articles. The gender equality plan has not had any noticeable effects on Göteborgs-Posten's sports pages. This is due to a variety of factors ? economic aspects weigh heavily in this problem. .

Författare: Malin Pettersson & Emma SundÄkerTitel: ?Typiskt manlig? DÄ tÀnker jag pÄ fotbollsspelare som sjunger nationalsÄngen?: En studie om fyra manliga sÄngares berÀttelser om sÄng, sjÀlvkÀnsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBÄde för mÀn och kvinnor Àr det problematiskt att inkrÀkta pÄ ett fÀlt som domineras av det andra könet. PopulÀrmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat pÄ kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket dÀrmed gör oss nyfikna pÄ det motsatta. Att som ung kille vÄga erkÀnna att man tycker om att sjunga krÀver mod samt sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de mÀn som har sÄng som primÀrt instrument förhÄller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur manliga sÄngare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger pÄ fyra manliga sÄngares skrivna levnadsberÀttelser och Àr skriven ur ett genusperspektiv med fokus pÄ maskulinitet inom populÀrmusiken.

I uppsatsen undersöks pronomen som kan brukas könsneutralt och omskrivningar som brukas i stÀllet för dessa pronomen i Äsyftning av en könsneutral referent (personbeteckning). Materialet som undersökts Àr 20 studentuppsatser, varav innehÄllet i 12 har ett genusperspektiv. Jag har utgÄtt frÄn att följande varianter har anvÀnds i uppsatserna: pronomen som han och hon, dubbla pronomina: ex han/hon, det determinativa pronomenet den, reflexiva pronomen, demonstrativa pronomenen som denne/denna, indefinita pronomen, 2:a pers. personliga pronomen, pluralisformer, metonymier, upprepning av personbeteckningen, synonym till personbeteckningen, vÀxling frÄn singularis till pluralis, tilltal, infinitiv, passiv och substantivering.I regel brukas pronomen som han eller hon om det gÄr att utlÀsa ur kontexten att en personbeteckning innefattar majoriteten mÀn respektive kvinnor. Dessa Àr i grunden inte könsneutrala men kan brukas som sÄdana.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att titta pÄ livsfrÄgors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berÀttelse som SmÄtrollen och den stora översvÀmningen kan anvÀndas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika vÀl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr olika tolkningsprocesser stÄr i fokus.SmÄtrollen och den stora översvÀmningen Àr en del av ett stÀndigt pÄgÄende kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundlÀggande villkoren för livet. I texten förhÄller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje lÀsare i sin lÀsning förhÄller sig till sitt. I tolkningsprocessen Àr lÀsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur barn ser pÄ förskolans leksaker. Detta arbete kommer att utgÄ ifrÄn ett barnsperspektiv. I litteraturdelen skriver vi bland annat om olika tolkningar vad en leksak Àr, barns val och pÄ vilket sÀtt de leker med leksaker ur ett genusperspektiv. Lekmiljöer tar vi upp sist i litteraturdelen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjordes intervjuer med barn i Äldrarna fyra och fem Är, dessa intervjuer genomfördes pÄ en förskola i norra SkÄne.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur synen pÄ barnen förÀndrades under andra vÀrldskriget samhÀllsomdaning. Syftet Àr ocksÄ att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra vÀrldskriget vÄllade Sverige. Materialet ska sedan kunna anvÀndas till att bredda historieundervisningen pÄ omrÄdet: andra vÀrldskriget. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra vÀrldskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.