Syftet i föreliggande uppsats Àr att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrÄn ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen anvÀnde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag anvÀnde mig Àven av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. UtifrÄn analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket gÄr i linje med den tidigare forskningen inom omrÄdet. Det framkommer Àven att det Àr fler faktorer Àn kön som Àr av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, bÄde inom arbete och privatliv.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av mÀn. En anledning till att kvinnor Àr en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi Àmnar undersöka i denna artikel Àr vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkÀtfrÄgor har vi faststÀllt vilka egenskaper som generellt appliceras pÄ kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om bÄde de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig Ät.

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever anvÀnder och uppfattar informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var Àven att undersöka vilka IKT-verktyg som anvÀnds i respektive miljö samt pÄ vilka sÀtt dessa anvÀnds. Vidare undersöks ocksÄ elevernas uppfattning om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever frÄn en IKT-profilerad grundskola, Är fyra, intervjuats. Resultatet visade att de medverkande eleverna i studien hade en positiv instÀllning till IKT generellt, dÄ de ocksÄ visade att de var medvetna och insatta i en mÀngd olika företeelser inom IKT-omrÄdet.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i Äldrarna 2-3 Är intervjuats. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. UtifrÄn sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen.

Vi vill ta reda pĂ„ hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för vĂ„r studie Ă€r:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmĂ€rksamhet i samling pĂ„ förskolan. Är det sĂ„ att pojkar fĂ„r större talutrymme/uppmĂ€rksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhĂ„llningssĂ€tt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssĂ€tt till flickor och pojkar vid tillsĂ€gelser och bekrĂ€ftelse?· AnvĂ€nder pedagoger lika/olika ordval, röstlĂ€ge, tonfall, kroppssprĂ„k gentemot flickor och pojkar?I vĂ„r fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angĂ„ende genus och jĂ€mstĂ€lldhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

The focus of this study has been to plumb social workers experiences regarding their work methods in two institutions regarding unaccompanied children through a perspective of gender. In this study, four semi-structured qualitative interviews has been contrived in purpose to gather in material which has been presented in five themes to ease an analyse focusing of gender. In all the interviews both authors participated with one in charge and one taking notes. One of the main focuses has been the relations between both social workers and their clients and between colleges in the institutions. The other main focus has been the activities, both planed and spontaneous, which the clients been offered, for example football, bowling and boxing.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger bemöter barnen i samlingen pÄ förskolan, fÄr pojkar och flickor olika mycket uppmÀrksammhet och Àr i sÄ fall pedagogerna medvetna om sitt sÀtt att bemöta barnen. Vi har undersökt detta genom intervjuer med tre pedagoger samt observationer av sex samlingar. Vi har sedan analyserat materialet och med hjÀlp av tidigare forskning och vÄra egna tankar och Äsikter fört en diskussion om resultatet. Resultatet visar pÄ att pedagogerna inte bemöter barnen sÄ som de i intervjuerna menade att de gjorde. Av intervjuerna framgick att barnen bör bemötas utifrÄn deras personlighet och behov, men av observationerna framgick att flickorna inte alls fick lika mycket utrymme som pojkarna.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

VÄrt undersökta problem Àr brytningen nÀr en kvinna intrÀder i en mansdominerad organisation och vi har dÀrför valt att studera svensk polis. Syftet Àr att studera vad som förÀndras, hur det förÀndras och de kausala mekanismerna bakom förÀndringen.Vi har utifrÄn ett kultur-, och genusperspektiv intervjuat poliser av bÄda könen för att fÄ en inblick i hur de upplever förÀndringar inom organisationen som en följd av en ökad andel kvinnor.Studien visar att den manliga normen fortfarande Àr stark inom kÄren, men Àven att ett mjukare förhÄllningssÀtt uppvÀrderats hos bÄde manliga och kvinnliga poliser. De kausala mekanismerna bakom förÀndringen visade sig vara flera, men frÀmst visade sig kvinnors blotta nÀrvaro och imitation vara av stor betydelse..

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn det postmoderna perspektivet som i denna studie innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ den pedagogiska processen. Det vill sÀga att utforma en lÀrandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begrÀnsas av könsstereotypa normer. Detta innebÀr att miljöns utformning samt förskollÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lÀrandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan ocksÄ identitet.

Syftet med undersökningen Àr att genom fyra lÀroböcker i religionskunskap som anvÀnds i Ärskurs 9 ta reda pÄ vilket budskap bilderna i avsnitten om hinduism förmedlar till eleverna. Detta har gjorts med utgÄngspunkt i genus, dÀr stor vikt lagts pÄ könsfördelningen inom det religiösa livet.HuvudfrÄgorna som undersökningen grundas pÄ Àr hur mÀn respektive kvinnor skildras i bilderna. Vad sÀger de oss om könsfördelningen inom hinduismens religiösa liv? Hur förhÄller sig bildmaterialet till den omgivande texten och till bildtexten?Tidigare forskning har framförallt inriktat sig pÄ islam och omrÄdet kring hinduism Àr relativt outforskat. Undersökningen baserades pÄ cirka 50 bilder frÄn de valda lÀroböckerna och resultatet visar att det finns en majoritet av mÀn pÄ bilderna, dels nÀr religiösa handlingar framstÀlls, dels ur allmÀn utgÄngspunkt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i klassrummet, kan öka jÀmstÀlldheten mellan flickor och pojkar gÀllande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en Ärskursblandad 5-6:a. Vi anvÀnde oss av "lyssnarövningar", dÀr tyngdpunkten lÄg pÄ aktivt lyssnande och koncentration. JÀmsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebÀr, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vÄrt arbete visar tendenser pÄ att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet Àr, och har börjat reflektera över hur det anvÀnds.