Det personliga som grund för övertygandet
En ethos- och topikanalys av SVTs "Nyfiken på partiledaren"
Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario. Kopplingen mellan nutid, dåtid och framtid har genom de tre granskade läroplanerna visats bli allt tydligare, likaså elevens egen påverkan av historien i morgon. Faktamässigt har historieskildringarna visats vara korrekta till text, dock skiljs läromedlen åt mellan hur stort utrymme epoken får och därmed hur utförliga texterna är. Detta har sett ut på liknande sätt över de 50 åren som de åtta utvalda läromedlen har blivit granskade, från först utgivna läromedel och det sist utgivna i undersökningen. Bilden som kunskapsbärare är en svaghet i faktatexterna om häxprocesserna då majoriteten av läromaterialen påvisar en inkorrekt faktabild, vilket motsäger texternas innehåll. Av de granskade begreppen kring häxprocesserna har ingen större förändring skett av vilka begrepp eleverna har mött över tid, däremot har utrymmet i textmassan av begreppen förändrats. Dock från ett läromedel till ett annat, ju kortare texter kring epoken desto större procentuellt utrymme tillges begreppen och vice versa.