Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och mÀn ges i lÀroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta pÄverkar konstruktionen av ledare frÄn ett genusperspektiv. De tre utvalda lÀroböckerna har analyserats utifrÄn teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmÀrkning. Studiens resultat visar att mÀn ges ett större utrymme i böckerna. De finns med pÄ fler bilder och nÀmns fler gÄnger i texterna. Ofta reproducerar lÀroböckerna stereotypa könsroller men det finns ocksÄ exempel pÄ nÀr könsrollerna utmanas.

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns förmÄga att skriva texter förÀndras nÀr de fÄr anvÀnda datorn som verktyg jÀmfört med nÀr de skriver för hand, samt att analysera skrivförmÄga utifrÄn ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag Àr datorn en sjÀlvklar artefakt för vuxna mÀnniskor. Den Àr pÄ vÀg in i skolan men har Ànnu inte blivit en sjÀlvklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde fÄ skriva sig till lÀsning men pÄ grund av motoriska svÄrigheter att skriva och forma bokstÀver för hand tar undervisningen ofta sin början med lÀsning istÀllet. Detta vÀckte idén om att ta reda pÄ hur datorn pÄverkar förutsÀttningarna för en god skrivutveckling.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie Àr att djupare förstÄ relationen mellan nÄgra lÀrstilar som karakteriserar en elevgrupp pÄ ett gymnasium i södra Sverige med hur nÄgra lÀrare undervisar pÄ samma skola. Det Àr viktigt som blivande lÀrare att förstÄ hur elever tillÀgnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lÀrande. Föreliggande studie Àr en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestÄende av enkÀter och intervjuer. 27 elever och tre lÀrare ingÄr i undersökningen. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Kolbs teori om lÀrstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lÀrstilen.

SammanfattningMuseer har till uppgift att dokumentera, forska och samla in mÀnniskans och naturens lÀmningar för att berika kulturarvet och bidra med ny kunskap. FrÄgan Àr vad det Àr för kunskap som förmedlas och vad det Àr som vÀljs att ta med i kulturarvet. Denna uppsats syftar till att lyfta fram diskussionen kring huruvida kulturarvet och kunskapsförmedlingen Àr könsneutral och hur den dolda genuskonstruktionen speglas i utstÀllningarna samt att studera hur ett genusperspektiv anvÀnds och integreras pÄ Tekniska Museet i Stockholm och Malmö Museer. Som empiriskt underlag ligger kvalitativa intervjuer med sammanlagt 8 representanter frÄn bÄda museerna. Den teoretiska basen bestÄr av teorier kring kultur, kulturarv och genus.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill sÀga mobbning som sker via olika arenor pÄ Internet eller via mobiltelefoni. FrÄgor som rört hur anvÀndningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning Àr, om det finns nÄgon skillnad mellan flickors och pojkars sÀtt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen fÄr, har analyserats med hjÀlp av Bruno Latours aktör-nÀtverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn Ärskurs Ätta frÄn tvÄ skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framstÀllning av vad mobbning Àr framgÄr det att det i huvudsak handlar om att det Àr den utsatte som avgör och definierar om det Àr mobbning eller brÄk som Àger rum. De sÀger att det Àr svÄrt att faststÀlla grÀnsen mellan mobbning och brÄk dÄ det ofta beror mycket pÄ vem det Àr som sÀger det, vilken situation det Àr samt hur personen som fÄr kommentaren reagerar, om den tar Ät sig eller inte.

The purpose of this Masters thesis is to investigate if gender stereotypes are mediated to children between 0-3 years through books suitable for their age. This thesis concerns books that are available in public libraries. The content will be analysed by using a combination of methods, both content analysis of all the books in our study and a qualitative analysis of a smaller number of these books. With inspiration from both Robert Connell and Yvonne Hirdman and their theories of gender and gender stereotypes, this material was read and we wanted to examine if books for very young children might establish stereotypes. Our analysis showed that many known stereotypes are common in these books.

This study is about gender stereotypes that occur in the magazines of ELLE and KING's advertisements in 2014. The purpose of this inquisition is by using a gender perspective to examine the interpretation of women and men, compare how they relate to the traditional gender stereotypes. To answer our purpose of this study, a selection of 400 advertisements were analyzed based on it's content and visual expression. Through a content analysis, we could measure the frequency of 18 variables and put them in relation to each other to grasp the differences that exist between the genders. The results are presented in bar charts based on the variables that proved most interesting outcome between the genders.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frÄgestÀllningar som anvÀnts i studiens Àr: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhÄller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar Àr relativt stereotypa, nÄgot som pedagogerna förhÄller sig till..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka elevernas attityder till skönlitteratur samt vad som avgör om de lÄnar en bok eller inte. Detta belyses Àven ur ett genusperspektiv. PrimÀrmaterialet bestÄr av 77 enkÀter som Àr besvarade av elever i Ärskurs sju. EnkÀtsvaren Àr bearbetade och sammanstÀllda i diagram för att synliggöra resultaten.Forskningsbakgrunden utgÄr frÄn Joseph Appleyards stadieteorier, forskning av Gunilla Molloy, Louise Rosenblatt samt Kathleen McCormick. Undersökningen visar att cirka hÀlften av eleverna har positiv instÀllning till lÀsning, boktips frÄn lÀraren Àr inte det viktigaste, böcker med ett hjÀltetema Àr populÀrt hos pojkarna medan realistiska böcker toppar flickornas lista över favoritböcker.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpÄ manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av tvÄ fall med manliga mördareoch tvÄ fall med kvinnliga mördare har studerats utifrÄn 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjÀlp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast nÀr tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrÄn sina fysiska attribut Àn vad mÀnnen gjorde.

Studien handlar om hur lÀroplanens grundlÀggande vÀrden om jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn förankras i lÀromedel och undervisning i Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen analyseras tre lÀromedel i Svenska B som tre gymnasielÀrare frÄn SkellefteÄs tre gymnasieskolor anvÀnder sig av i undervisningen. Den andra delen bestÄr av intervjuer med tre lÀrare om hur de anvÀnder lÀromedlen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i lÀromedlen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus pÄ de kvinnliga andrasprÄkseleverna. Avsikten var Àven att undersöka karaktÀren av klassrumsprat dÀr eleverna har socialiserats i skilda kulturer, dÀr sprÄket för instruktioner gavs pÄ svenska och dÀr uppmÀrksamheten i en sÄdan kontext fokuserades pÄ könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar frÄn vilka samtliga yttranden skrevs ner och fÀrgkodades för att tydliggöra det sprÄkliga utrymme som deltagarna anvÀnde. Resultatet visar att lÀraren stÄr för den största delen av talutrymmet.

NÀr man gÄr pÄ bio eller sitter hemma i soffan och ser pÄ film tÀnker man sÀllan pÄ filmens egentliga innehÄll och symbolik. Man ser pÄ filmen för att slappna av eller för att tÀnka pÄ nÄgot annat. Syftet med denna uppsats Àr att framförallt analysera de kvinnliga karaktÀrerna i Lord of the Rings ur ett genusperspektiv och att höja medvetandet om dessa karaktÀrers roll i filmerna. Framför allt kommer fokus att ligga pÄ de tre kvinnliga gestalterna som skildras. Jag har Àven valt att kortfattat behandla karaktÀren Rosa Kattum, som kontrast till de andra kvinnorna dÄ hon skiljer sig frÄn dem pÄ ett för uppsatsens syfte intressant sÀtt..