Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

In this paper I present a website on the Internet. The EuropeanLinkTreasury ELT is a resource to Swedish children between 10 and 15 years of age. I am looking at this resource from a gender point of view. I want to see if ELT has thought of this perspective. Are there as many websites for girls as there are for boys? I want to see if the text is separated between gender.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vÄr barndom. Könsroller som verkar enligt tradition stÀllas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vÄrt samhÀlle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tÀnker pÄ vÄr förhÄllning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan Àr för mig vÀldigt viktigt. DÀrför har jag valt att se pÄ en del inom förskoleverksamheten som sÀllan, om nÄgonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker Àr nÄgot som mÄnga barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utlÀsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat elva elever frÄn grundskolan (Äk 2, Äk 4 & Äk 9) för att fÄ en inblick i elevernas syn pÄ inflytande. VÄra frÄgestÀllningar fokuserade pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. FrÄgorna berörde ocksÄ elevernas syn pÄ genus och om det har nÄgon koppling till inflytande. I resultatet av vÄr undersökning ser vi att det Àr lÀraren som bestÀmmer innehÄllet i undervisningen och eleverna fÄr till viss del pÄverka genom att komma med förslag pÄ aktiviteter.

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats dÄ intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollÀrare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tÀnka pÄ hur de anvÀnder sprÄket, de lÀgger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, mÄnga vÀljer att se till individens behov och intressen istÀlletför till könet och att de lÄter barnen vÀlja fritt i leken. Det framkom ocksÄ att nÄgraav förskollÀrarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkÀnd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fÄtt fram Àr att förskollÀrarearbetar olika med genus beroende pÄ vilken fortbildning de fÄtt och att det Àr viktigtatt ledningen ser att genusarbetet mÄste vidareutvecklas..

Uppsatsen avser att undersöka, beskriva och analysera hur kvinnor och mÀn upplever kvaliteten av ICAs kundklubb. Genom att studera detta kan företaget ICA fÄ information om hur de ska ta hÀnsyn till genusperspektivet nÀr de sÀtter samman och marknadsför kundklubbserbjudanden. Den genomförda studien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning som Àr besvarad av 50 stycken respondenter som Àr medlemmar i ICAs kundklubb.Studien visar att kvinnorna upplever en högre kvalitet av ICAs kundklubb Àn vad mÀnnen gör. Detta för att mÀnnen inte tar del av de förmÄner som erbjuds frÄn kundklubben i lika stor utstrÀckning som kvinnorna. DÀrför bör företaget anpassa utskicken beroende pÄ om budskapen riktas till kvinnorna eller mÀnnen.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att presentera diskussionsfrÄgor i samband med lÀsfrÀmjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frÄgor innehÄller uppsatsen Àven en analys av bÀrande karaktÀrer i samtida populÀr ungdomslitteratur med avseende pÄ framstÀllningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att bÄde traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktÀrerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket sÄledes innebÀr att lÀsarna av dessa verk fÄr ett differentierat utbud av genusframstÀllningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade pÄ den hÀr uppsatsens litterÀra analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrÄgor arbetats fram och dessa diskussionsfrÄgor Àr tÀnkta att fungera som utgÄngspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis lÀsfrÀmjande aktiviteter för ungdomar..

Hunting is considered as the most masculine activity in our society. Historically, man has been described as the provider for his family, this in the forms of hunting and gathering. Today hunting is still associated with a male hunter, but women have started to infiltrate the hunting culture. In this study hunting culture is analyzed with a gender perspective. In a modern society with gender and equality as a big subject of debate it is interesting to examine this impact on a culture so linked with masculinity.

SammanfattningI denna studie undersöks förÀldrars attityder till klÀder pÄ smÄ barn ur ett genusperspektiv. Nio förÀldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrÄn socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. FörÀldrarna visade sig navigera genom ett komplext nÀt av förestÀllningar om klÀders betydelse för barnets identitet och klÀdernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i pÄklÀdningen. Vilken genuskodning klÀdesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, bÄde genom sin fysiska utformning och hur de pÄverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod förÀldrarnas syn pÄ kön som ett kontinuum, dÀr bÄde klÀderna men ocksÄ barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

Syftet med studien har varit att utröna huruvida Oriflames svenska reklamtexter skiljer sig frÄn sina polska översÀttningar samt om eventuella skillnader beror pÄ kulturell anpassning till mÄlkulturen. Vidare har en bildanalys genomförts med syfte att undersöka samspelet mellan text och bild samt hur detta samspel eventuellt kan pÄverka konsumenterna. Trots att den kvantitativa analysen visar att kÀll- och mÄltexterna inte skiljer sig Ät sÀrskilt mycket, avviker texterna dels innehÄllsmÀssigt, dels nÀr det gÀller de könsroller som konstrueras i de undersökta texterna..

Vi har i den hÀr studien undersökt vilken instÀllning historielÀrare verksamma inom LuleÄ kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lÀrare anser om ett tÀnkt arbetsomrÄde, dels har vi undersökt lÀrarnas instÀllning till lokalhistoria i ett mer allmÀnt perspektiv. VÄrt tÀnkta arbetsomrÄde innebÀr att elever i LuleÄ börjar med att forska om det egna bostadsomrÄdet, vÀver in det i LuleÄs historia, och vidare hur LuleÄ genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsomrÄde? Resultatet visar att vissa lÀrare anser att det Àr svÄrt att finna relevant material som Àr anpassat för denna elevkategori, material som inte Àr för avancerat skrivet, samt att det krÀver mycket tid och mer arbete för lÀraren.

Finns det skillnader i kvinnor och mÀns sÀtt att leda? Inom forskningen Àr det ett omtvistat Àmne och vissa hÀvdar att det finns skillnader inom omrÄdet. HÀr menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste Ären. Idag blir allt fler kvinnor chefer och vi förutsÀtter att vi i framtiden kommer att se allt fler kvinnor i ledande roller.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppvÀxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig sjÀlva och sin omgivning. Vi har studerat tvÄ leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framstÀlls samt hur genus framstÀlls i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har anvÀnt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildsprÄk som finns i reklambladen. Det vi sett Àr att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man lÄter traditionella roller styra. Flickor förvÀntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och ÄtrÄvÀrd medan pojkar förvÀntas att inte ha rosa leksaker, gÄ in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Idag Àr modet mer kommersialiserat Àr nÄgonsin och bilder som portrÀtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare Àn nÄgonsin. Vad Àr det egentligen för bild av kvinnan som framstÀlls pÄ dessa bilder? Syftet med följande uppsats Àr att med hjÀlp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda pÄ om svenska ELLE anvÀnder sig av nÄgra Äterkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen Àr gjord ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt frÄn stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats Àr fyra stycken bildreportage om cirka Ätta bilder frÄn svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011).

Stress Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar mÀnniskan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt dÄ samhÀllets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress Àr ett fenomen som Àr svÄrt att pÄvisa dÄ alla individer upplever stress pÄ olika sÀtt. Detta problematiserar troligtvis forskningen dÄ stress inte Àr pÄvisbart i samma utstrÀckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i Àmnet och det finns Àven pÄgÄende forskning.