Denna undersökning handlade om lĂ€rares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lĂ€rare att en eurocentrisk undervisning kan pĂ„verka elever med annan kulturell bakgrund Ă€n svensk? Vilka faktorer styr lĂ€rares innehĂ„ll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lĂ€rare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som diskuterades i denna undersökning. MetodmĂ€ssigt utgick undersökningen frĂ„n intervjuer med sex yrkesverksamma lĂ€rare. Dessa lĂ€rare intervjuades med hjĂ€lp av nĂ„gra intervjufrĂ„gor och intervjuerna Ă€mnade att se till deras tankar och attityder om Ă€mnet i frĂ„ga. Det framgĂ„r av undersökningen att de intervjuade lĂ€rarna till stor del sĂ„g sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lĂ€rare menade att undervisningen till övervĂ€gande del var eurocentrisk medan nĂ„gra menade att det rĂ„dde en ganska jĂ€mn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar resultatet frĂ„n en enkĂ€tundersökning bland ledare och medarbetareanstĂ€llda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet Ă€r att se om det verkar finnas nĂ„grakönsbundna mönster i de anstĂ€lldas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n andrahandsmaterial i form av resultatet frĂ„n nĂ€mnda enkĂ€tundersökning samtregisterdata och rapporter gĂ€llande den aktuella organisationen. FrĂ€mst Ă€r det tre av kommunensförvaltningar som stĂ„r i fokus, tvĂ„ kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt förvaltningarnas genusmĂ€rkning kan spela in för de anstĂ€lldas upplevelser.Även genomgĂ„ende skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrĂ„n dengjorda enkĂ€tundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gĂ€llandekommunen anvĂ€nds för att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring den omgivning som de anstĂ€llda sombesvarat enkĂ€ten Ă„terfinns i.

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip.To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap pÄ lekmannanivÄ ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att fÄ reda pÄ detta stÀller jag följande frÄgor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmÀn i olika former av ledarskap Àr engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero pÄ?Hur uppfattar och vad berÀttar de aktiva kvinnorna sjÀlva om sitt ledarskap?.

Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen pÄ gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lÀrare kan pÄverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar Àven lÀrarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger pÄ ett strukturerat observationsschema, utförda i tvÄ olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lÀrarna. De tvÄ olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning Àr mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dÀmpad och osynlig stÀllning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprÀtthÄllas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lÀrare..

Trots epitetet ?ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jÀmstÀlldhet, visar forskning av lÀromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av mÀn jÀmfört med kvinnor i innehÄllet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av lÀromedelsgranskning framförallt av lÀroböcker för moderna sprÄk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och mÀn pÄ bilder i fem lÀroböcker konstruerade för första Ärets studier i franska pÄ högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr syftet Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn framstÀlls pÄ bilderna i materialet. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ mÀns och kvinnors representation gÀllande synlighet, yrken och fÀrger samt pÄ hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..

Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelÀttnader fo?r hushÄllstja?nster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framstÀllning av proposition 2006/07:94 om skattelÀttnader fo?r hushÄllstja?nster - dÀr fortsÀttningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jÀmsta?lldhetsperspektiv. Studien har haft sin utgÄngpunkt fra?n Carol Bacchis analysmetod ? What?t the problem represented to be? Denna metod utgÄr frÄn hur problemet framstÀlls genom att studera vilken lösning som presenteras.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielÀrare anvÀndning av och uppfattningarom digitala lÀrresurser i historieundervisningen utifrÄn ett didaktiskt och ett fenomenografisktperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var sÄledes: vad framhÄller lÀrare om de didaktiska frÄgornaavseende digitala lÀrresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lÀrareav sina val av didaktiska frÄgor gÀllande digitala lÀrresurser? För att kunna behandlafrÄgestÀllningarna sÄ har bÄde enkÀt och intervju anvÀnts som metod. Genom anvÀndandet avenkÀt sÄ har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyseratskvalitativt med hjÀlp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades pÄ 30enkÀtrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor.

Vilka normer och vÀrderingar bidrar till en god vÀnskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre mÀn och tre kvinnormellan 20-30 Är. Respondenterna som rekryterades via ettbekvÀmlighetsurval svarade pÄ 15 frÄgor om deras syn pÄ vÀnskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.VÀnskap visade sig ha en betydande roll för vÀlmÄende eftersom detÀr en grundlÀggande del av mÀnniskans liv. Studien visade Àven attdet ur ett genusperspektiv fanns förvÀntningar som skiljde sig Ät i envÀnskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig pÄ normer ochvÀrderingar. Resultatet visade slutligen att normer och vÀrderingargenom Ären har skapats genom kulturen som har sin grund isamhÀllet..

Inom sociologin önskas det att fÄ ökad förstÄelse för mÀnniskors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger Àven i att förklara och förstÄ kulturella strukturer som prÀglar vÄr verklighet. En viktig aspekt som formar mÀnniskans verklighet Àr konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tÀnkas att sociologin har ett vÀl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad gymnasieeleverna anser att ?lÀrarens uppmÀrksamhet? Àr, samt om eleverna tycker att de fÄr tillrÀckligt mycket av lÀrarens uppmÀrksamhet. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns skillnader/likheter mellan de bÄda könen i denna syn pÄ uppmÀrksamhet, samt om nÄgot av könen tycker att det andra könet fÄr mer uppmÀrksamhet.Metod: Kvalitativ förundersökning med semistrukturerade intervjuer dÀr svaren anvÀnds för att konstruera enkÀten. Huvudundersökningen baserades pÄ 262 pÄ ett kvantitativt sÀtt bearbetade enkÀter. Dessa enkÀter samlades in pÄ fem skolor i södra Sverige.

Sverige har under lÄng tid varit ett av fÄ lÀnder i VÀsteuropa dÀr ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft vÀljarmÀssiga framgÄngar. Detta har numera förÀndrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare Är skett en betydande ökning av hatbrott med frÀmlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns nÄgot samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begÄngna hatbrott pÄ kommunnivÄ. En regressionsanalys av tvÀrsnittsdata genomförs utifrÄn minsta kvadratmetoden (OLS), dÀr resultatet visar pÄ att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

I kursplanen för Àmnet historia i gymnasieskolan slÄr skolverket fast att undervisningen i Àmnet skall syfta till att ge eleverna en förstÄelse för olika nationer, lÀnder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolvÀsendets övergripande lÀroplan och den vÀrdegrund som förmedlas, vilken lÀgger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förstÄelse för olika grupper och deras situation utifrÄn hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning Àr att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det gÄr att förÀndra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan Àven mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella Àmnet samt utfört attitydundersökningar i tvÄ grupper av elever.

Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.