Vi har valt att göra vÄrt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete dÀr ett Àmnesövergripande projekt har planerats och genomförts. UtgÄngspunkten för projektet har varit SVT:s ?HistorieÀtarna?. Syftet har varit att undervisa utifrÄn ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att lÄta eleverna laga och Àta mat frÄn 1800-talets Sverige.

Det vilar ett stort ansvar pÄ förskolan som verksamhet vad gÀller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begrÀnsa utifrÄn stereotypa könsroller beskrivs i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien Àr intressant att ta del av dÄ den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som Àr en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vÄr hjÀlp hade vi frÄgestÀllningarna Vilka intentioner har förskollÀrare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar nÀr det gÀller hjÀlp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien Àr kvalitativ.

Sammanfattning Hansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). JÀmstÀlldhet i lÀroböcker. En granskning av text och bild i lÀroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger pÄ en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fÄtt se barns lek och för en djupare förstÄelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benÀmner det som jÀmstÀlldhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ÀndÄ kan leka med allt..

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmÀnhet och förstÄelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta Àr inte minst intressant med hÀnsyn till lÀroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvÀrld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt Ättio elever ? fick lÀsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essÀ ?Om fattigdomens historia?. DÀrefter fick de svara pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor om lÀsningen och deras förhÄllande till historiekultur i stort.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger i förskolor med olika inriktning vÀljer ut och motiverar valet av leksaker för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var Àven att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring flick- och pojkleksaker samt att undersöka vad pedagogerna anser kan pÄverka barnens val av leksaker. Undersökningen syftade Àven till att söka svar pÄ om det finns nÄgra skillnader eller likheter i pedagogernas resonemang beroende pÄ om de arbetar i en förskola med genusinriktning eller inte. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teoretiska perspektiv pÄ barns lek med leksaker. Detta sker utifrÄn ett genusperspektiv. Som metod för undersökningen har intervjuer anvÀnts.

Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr Carol Lee Bacchis ?WhatŽs the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet Àr att undersöka synsÀttet pÄ anorexi inom den specialiserade ÀtstörningsvÄrden med utgÄngspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks nÀr- och frÄnvaro av genusperspektiv och i vilken utstrÀckning de fyra intervjuade företrÀdarna för den specialiserade vÄrden uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förstÄelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Denna studie syftar till att titta pÄ bilismen, som bidrar till en stor miljöpÄverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar Àven till att jÀmföra med tidigare studier för att titta pÄ hur detta stÀmmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda pÄ detta har en kvantitativ studie i form av enkÀter utförts med ett urval pÄ 100 respondenter för att pÄ sÄ sÀtt representera Norrköping. Denna metod hjÀlpte till att svara pÄ de stÀllda frÄgestÀllningarna. För att titta pÄ sambanden mellan könen och mellan olika frÄgor i enkÀten har ett chitvÄ-test utförts.Resultatet av studien visade pÄ att förvÀntningar kring mÀns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvÀndandet istÀllet speglar en annan bild.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt lÀrarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn pÄ historieÀmnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieÀmnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för sjÀlvinsikt och förstÄelse för omvÀrlden. Den förÀndrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lÀrare, dÀr till exempel kronologi och kanon fÄr stÄ tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen bestÄr av intervjuer med tvÄ gymnasieklasser och deras gymnasielÀrare. I intervjuerna fick lÀrarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrÄn vad det handlade om, vilka mÄlsÀttningar man haft, hur undervisningen gÄtt till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lÀrarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utstrÀckning prÀglar elevers perception av historieÀmnet. Elevernas normer och mÄlsÀttningar i relation till historieundervisningen följde respektive lÀrares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som lÀromedel, i nÀmnvÀrd utstrÀckning spelade in.

Syftet med arbetet Àr att undersöka framstÀllningen av pojkar respektive flickor i matematiklÀromedel för Ärskurs fyra frÄn lÀnderna Sverige, Jordanien och Bosnien. Med en checklista som formats med hjÀlp av det diskursiva synsÀttet har text ? och bilduppgifter analyserats. Huvudresultatet pekar pÄ att i den svenska matematikboken presenteras pojkar och flickor relativt jÀmt medan i den jordanska och bosniska dominerar pojkars förekommanden. I den svenska matematikboken förbinds bÄda könen med sysslor medan i den jordanska och bosniska mer till yrken..

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR..

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

Bakgrund: Genus Àr den sociala uppfattningen av att vara man, kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att mÀn lÀnge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de fÄr inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor.Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvÄrdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingÄende artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: En deskriptiv litteraturstudie dÀr 11 vetenskapliga artiklar frÄn Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frÄgestÀllningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanstÀllts under rubriker och kategorier.Resultat: MÀn och kvinnor har kÀnt sig ignorerade och underlÀgsna i omvÄrdnadssituationer dÄ de inte haft nÄgot att sÀga till om gÀllande sin egen vÄrd och vÄrdpersonalen inte lyssnat pÄ deras sjukdomsproblem. MÄnga av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter kÀnt sig krÀnkta av vÄrdpersonalen och mÀn har förlorat en del av sin maskulinitet samt kÀnt sig bortglömda. I de ingÄende artiklarna hade bÄde mÀn och kvinnor en större tillit till kvinnliga sjuksköterskor.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..