Studien belyser pedagogers syn pÄ leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns pÄ förskolan. Den belyser Àven pedagogiska leksaker och krigs- och vÄldsrelaterade leksaker. Studien jÀmför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer pÄ flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gÀllde leksaker och material..

Detta arbete behandlar oförberedda prov ? nÄgot som det forskats lite om ? och utgÄr frÄn tanken att ytinlÀrning och provfokusering Àr vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sÄdana förhÄllanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktÀr och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig pÄ dels ett experiment och dels ett enkÀtunderlag.

Vi har ett samhÀlle och en skola som genomsyras av en strÀvan efter jÀmstÀlldhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning pÄ flickors och pojkars lika förutsÀttningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolÄren Àr mycket fokus pÄ lÀsning och lÀskunnighet. Men vad Àr det dÄ eleverna lÀser och vad speglar texterna utifrÄn vÄr strÀvan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.

Sjuksköterskeyrket Àr av tradition ett kvinnodominerat yrke och Àn idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekÄren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för lÄngtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohÀlsa Àr personal inom vÄrd- och omsorg, dÀribland sjuksköterskor. De senaste 15 Ären har en ökning av den hÀr typen av lÄngtidssjukskrivning skett och det Àr tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad Àn mÀn. Det gÄr ocksÄ att se att mycket i rollen som sjuksköterska pÄminner om den traditionella kvinnorollen, dÀr en egenskap som premieras Àr att vara mer uppmÀrksam pÄ andras behov Àn pÄ sina egna. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hÀlsa samt att ta reda pÄ hur dessa strategier bidrar till detta.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what.The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education.According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today.

Movies are a part of everybody?s, including student everyday life. Teachers have to give their students the tools and means to critically examine movies and media as a whole. This study aims to examine how seven teachers in southern Sweden didactically motivate their use of movies; specifically entertainment features in the history subject. The theoretical framework of this study is Knud Illeris theories about the three dimensions of learning.

Uppsatsen handlar om hur historielÀrare tÀnker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nÄ de ambitiösa mÄlen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter sÄ att elever kan förstÄ och bli intresserade av historia samt hur lÀrarna konkret lÀgger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielÀrare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in pÄ band medan den fjÀrde antecknades. Intervjuerna skrevs ut frÄn band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar pÄ vikten av att lÀraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvÀndiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling frÄn lÀraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och dÄ försöka tydliggöra varför en del flickor söker in pÄ fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har anvÀnt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkÀtmetoden. Informanterna har varit elever pÄ olika gymnasieskolor, gymnasielÀrare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som pÄverkar eleverna, bÄde pojkar och flickor, mest i sitt val Àr instÀllningen att lastbil det Àr nÄgot som mÀn hÄller pÄ med. De flickor som trots denna instÀllning vÀljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..

Fotografi handlar om teknik. Det gĂ€ller att ha rĂ€tt kamera vid rĂ€tt tillfĂ€lle, att ha rĂ€tt instĂ€llningar vid sjĂ€lva fototillfĂ€llet utifrĂ„n ljusförhĂ„llanden och annat samt att göra rĂ€tt vid sjĂ€lva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flĂ€tas samman och fotografen mĂ„ste behĂ€rska dem bĂ„da för att lyckas.För en pressfotograf Ă€r det tekniska kunnandet viktigt dĂ„ en pressfotograf inte har rĂ„d att misslyckas, varken vid fototillfĂ€llet eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte rĂ€ddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska anvÀndandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvÀgledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp fÀrdigutbildade vÀgledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vÀgledarna ser pÄ sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta pÄ hur synen pÄ individen i genusteori förhÄller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig pÄ mina praktikerfarenheter dÀr jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende pÄ vilket kön de hade.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur genus - vÄrt socialt skapade kön skapas i en musikpedagogisk verksamhet. Finns det nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors intresse i Àmnet musik, val av instrument eller agerande i undervisningen? Hur bemöter eleverna varandra, hur bemöter lÀraren eleverna och tvÀrtom ur ett genusperspektiv? Studien utfördes pÄ en grundskola i klasserna sju och nio med hjÀlp av observationsmetoden och videokamera. Resultaten visade pÄ skillnad mellan könen genom att pojkarna generellt dominerade musiklektionen genom att prata, brÄka och ta mer uppmÀrksamhet Àn flickorna. Undervisningens innehÄll och lektionstid blev kraftigt negativt pÄverkad dÄ lÀrarens uppmÀrksamhet riktades Ät pojkarnas brÄk.

Syftet med mitt arbete var att öka min förstÄelse för hur barn tÀnker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag lÀste litteratur i Àmnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser pÄ kunskap och inlÀrning. Martons m.fl. "InlÀrning och omvÀrldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlÀrning" har varit till stor hjÀlp. En viktig del i arbetet har Àven Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat Ätta barn i en Ärskurs fyra om vad de uppfattat att de lÀrt sig generellt och specifikt pÄ lÄgstadiet och jag har via enkÀt bett fyra lÄgstadielÀrare svara pÄ frÄgor om vad de tar upp inom Àmnena historia och religion samt vilka mÄl de har med sin undervisning dÀri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundlÀggande fÀrdigheter inom matematik och svenska.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.