Brist pÄ beröring kan leda till ohÀlsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsÀttning för en professionell och optimal vÄrd. En fördjupning i Àmnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bÀttre omvÄrdnad av patienten. Beröring kan mÄnga gÄnger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevÀrt i olika grupper med mÀnniskor.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i tvÄ förskolor och elever i Är 2 i tvÄ skolor vÀljer att lÀsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare, gjort boklistor pÄ böcker barn i förskolorna har tillgÄng till och eleverna i skolorna lÀser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av Ätta av de mest populÀra barnböckerna i vÄrt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lÀrarna arbetar mycket med litteratur, men inte i nÄgon större utstrÀckning utifrÄn ett genusperspektiv. De vÀljer eller pÄverkar inte heller elevernas val utifrÄn genus nÀmnvÀrt.

Syftet med undersökningen Àr att se ifall lÀrare planerar och genomför sina lektioner olika beroende pÄ om det Àr en mono- eller mÄngkulturell klass. För att fÄ en sÄ bred bild av vÄrt ÀmnesomrÄde sÄ anvÀnde vi oss av tvÄ olika metoder nÀr vi samlade in data. Vi har intervjuat lÀrare och gjort enkÀter som eleverna har besvarat i Àmnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun dÀr vi har intervjuat fem lÀrare. Vi har gÄtt lite djupare in i vikingatiden nÀr vi har gjort lÀrarintervjuerna, för att lÀttare kunna jÀmföra de olika intervjuerna.

Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mÀns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jÀmföra kvinnors och mÀns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frÄgestÀllningar som varit vÀgledande berör kvinnorna och mÀnnens upplevelser av vÀgen in i missbruket, bemötandet frÄn socialtjÀnsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frÄgestÀllningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har Ätta intervjuer utförts med kvinnor och mÀn som genomgÄr en missbruksbehandling.

Som historielÀrare finns olika nyckelbegrepp som Àr centrala för Àmnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats dÀr syftet Àr att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lÀrares verklighet och de bÄda lÀroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp Àr dÀrmed uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar och dÄ texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden anvÀnts.Studien visar att begreppet historiemedvetande Àr mÄngtydigt och svÄrdefinierat, bÄde för lÀrare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen Àr prÀglad av den kronologiska traditionen, vilket Àven kan benÀmnas som det genetiska perspektivet.

Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv.METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Deltagarna i studien ansÄg att sjuksköterskeutbildningen Àr könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svÄr att leva upp till, dÄ de inte kunde relatera och kÀnna igen sig sjÀlva i bilden som mÄlats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen pÄ utbildningen upplevde detta som mycket pÄtagligt och frustrerande. Andra vÄrdyrken upplevdes inte lika tydligt könsprÀglade som sjuksköterskan Àven om hierarkin ansÄgs vara mycket tydlig och frustrerande.

A quantitative and qualitative study of all LIS Master theses applying a gender perspective on children-centred issues previously published at the Swedish School of Library and Information Studies. Two hypotheses were investigated: 1) studies with explicit gender perspective express strongest urgency; 2) study results confirm predeclared assumptions. A content analysis of all theses, and closer thematic analysis of ten, form the main question: Is there a risk that the theses? similarities in terms of urgency and confirmation create predictable conclusions? The theses? motivations behind the choices of research problems are explored in the content analysis. Two categories of motivation can be identified: 1) personal; 2) generally applicable.

Studien har gjorts pÄ uppdrag av stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun och Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tio stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna Àr slumpvis utvalda dÀr det enda vi hade i Ätanke var att blanda kvinnor och mÀn. VÄrt syfte Àr att se vad det finns för förestÀllningar om jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete inom verksamhetsomrÄdet skola/förskola för att kunna urskilja möjligheterna för intervjupersonerna att ge jÀmlik service till brukarna ur ett genusperspektiv (Wahl m fl 2001 s.171). Detta kan vi uppnÄ genom att synliggöra ett antal erkÀnda sÀtt att tÀnka kring jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbetet. Resultatet visar att det finns bÄde skillnader och likheter i attityder, tankar och kÀnslor angÄende jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbetet hos de kvinnor och mÀn vi intervjuat.   Resultatet kommer i kombination med de valda teorierna att anvÀndas som ett sÀtt att förstÄ hur detta kan komma att pÄverka hur det ges jÀmlik service till brukarna i stadsdelen.

Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv, med hjÀlp av i huvudsak semiotisk text- och bildanalys samt kompletterande diskursanalys, undersöka hur kvinnor och mÀn framstÀllts i tre dokumentÀrfilmer. DokumentÀrfilmen har valts som medium i syfte att undersöka hur genus hanteras i en mediestruktur dÀr utrymme för eftertanke kring innehÄllet kan förmodas finnas hos skaparna. Detta i motsats till det snabba reportageformatet Àmnat för nyhetssÀndningar, dÀr sÄ kallad genusslentrian kan tÀnkas förekomma i och med brist pÄ tid för eftertanke. Filmerna har behandlat de hÀndelser som kom att kallas "de norska terrordÄden" som drabbade Norge den 22 juli 2011, dÀr en ensam man utlöste en bomb i norska regeringskvarteret i Oslo samt utförde en omfattande skjutning pÄ norska ön Utöya, dÀr 69 personer dÄ eller senare omkom. Undersökningen har behandlat intervjusituationer med överlevande frÄn dessa tvÄ hÀndelser.Uppsatsen Àr kvalitativ i meningen att semiotisk bild- och textanalys har utgjort grunden för analysen av materialet.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

Vi presenterar i detta arbete ett förslag pÄ kursupplÀgg för att undervisa emancipatoriskt i historia pÄ gymnasiet. Tanken med vÄrt förslag Àr att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvÀrld tillbÄde nutid och dÄtidshistoria. Syftet med detta kursupplÀgg Àratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sÀtt att bedriva historieundervisning pÄ. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell Àrde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvÀrdering. KursupplÀgget Àr uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som föresprÄkas i lÀroplanen.

Film is a tool frequently used by teachers, but it is often limited to showing students how historical time periods looked like, or as a way for students to search for historical inaccuracies. The aim of this essay is to study whether it is possible to use two films based on the legend of Robin Hood as a way to teach students how to contextualize gender history. Through the use of film analysis and gender analysis of two different versions of Robin Hood, The adventures of Robin Hood and Robin Hood: Prince of thieves were analyzed. The study has shown that it is indeed possible to use film as a source material for the study of gender history, and that film can tell us a lot about the contemporary view of gender, masculinity and femininity. The didactical analysis concluded that there was no theoretical objection of using film as a source material; however, there are some things that a teacher should be aware of. Although film may be a good way to create a varied study environment and benefit students with reading- and writing disabilities, there is a risk that time-constraints and lack of knowledge of film and its methodology on, behalf of both teachers and students, may make it hard to implement.

I den hÀr studien har jag tittat pÄ hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar pÄ att pojkarna dÀr dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar Àven i gymnasieÄldern. Jag valde att göra observationer dÀr jag tittade pÄ elevernas kommunikation med lÀraren vid genomgÄngar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare Àn flickor, men de fick inte nÄgon extra uppmÀrksamhet av lÀraren i form av att de tilldelades ordet oftare Àn flickorna..

Syftet med studien Àr att beskriva pedagogens konstruktion av genus hos elever i grundskolans Ärskurs 5 inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Studiens syfte utmynnade i tre forskningsfrÄgor; Hur organiserar pedagogen undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa med val av lektionsinnehÄll och arbetsmetoder ur ett genusperspektiv? Hur gestaltar pedagogen undervisningen verbalt och fysiskt genom attityd, kroppssprÄk, sprÄk och dialog ur ett genusperspektiv? Hur medveten Àr pedagogen om sin delaktighet i elevers konstruktion av genus? Studien genomfördes pÄ fyra skolor i Norrbotten, med fyra verksamma pedagoger i skolÀmnet idrott och hÀlsa. För att uppnÄ det jag Àmnade studera anvÀnde jag mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, semistrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. Det empiriska underlaget analyserades och tolkades genom menings-koncentrering med det sociokulturella- och genusperspektivet som teoretisk utgÄngspunkt.