I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Studien vill belysa hur genusfrĂ„gan i lĂ€roböcker i Ă„r nio har framstĂ€llts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och mĂ€n ensidigt eller stereotypt framstĂ€llda? Undersökningen koncentrerar sig frĂ€mst pĂ„ analys av bilder och text i lĂ€roböckerna och den innefattar tvĂ„ lĂ€roböcker frĂ„n varje lĂ€roplansreform dĂ€r antal avbildade kvinnor och mĂ€n, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor rĂ€knats. Studien visar att flickor fĂ„r lite utrymme i de tidiga lĂ€roböckerna men att det i de moderna snarare rĂ„der jĂ€mvikt i fördelningen av de bĂ„da könen. NĂ€r det gĂ€ller utövande sysslor infinner sig en förskjutning frĂ„n kvinnor i kvinnliga sysslor i de Ă€ldre lĂ€roböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förstÄelse för hur genusmönster kan prÀgla idrottsundervisningen ur ett sÄvÀl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsÀmne, ska kunna förÀndras mÄste vi fÄ mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) Àr barns inflytande betydelsefullt vid förÀndringar av barnens rÀtt i samhÀllet. I studien problematiseras frÄgestÀllningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga Ären i grundskolan skolans idrottsÀmne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien anvÀndes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att fÄ inblick i elevernas perspektiv pÄ skolans idrottsÀmne.

NÀr barnen Àr ca 4-5 Är börjar de kunna könsbestÀmma andra mÀnniskor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta mÀrks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna Àr brandmÀn. NÀr jag skrev ett arbete i kursen Lek och lÀrande studerade jag barnens val av leksaker.

Detta examensarbete behandlar flickors och pojkars intresse för teknik sett ur ett genusperspektiv. Syftet med arbetet var att identifiera om vi kunde pÄverka flickors och pojkars intresse för teknik med metoden LÀrande cykeln, en konstruktivistisk arbetsmodell bestÄende av tre faser direkt beroende av varandra. Ett konstruktivistiskt synsÀtt innebÀr att lÀrandet Àr aktivt, dvs. att eleven sjÀlv konstruerar sin kunskap. För att utvÀrdera syftet har vi som metod valt att genomföra en enkÀtundersökning, detta för att fÄ en generell bild av den utvalda populationen i undersökningen.

I denna undersökning behandlas kroppsideal pÄ sociala medier med utgÄngspunkt frÄn skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Detta sker genom en diskursanalys pÄ kroppsbilder för att se mönster i hur en hÀlsosam kropp framstÀlls. Syftet Àr att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn pÄ hÀlsa ungdomar kan möta pÄ dessa sociala medier. De frÄgestÀllningar vi har Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna pÄ sociala medier som hanterar kroppsideal och hÀlsa?? samt ?UtifrÄn ett makt- och genusperspektiv, vilka synsÀtt pÄ kropp och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta pÄ de sociala medierna Instagram och Tumblr??.

I denna uppsats undersöks hur anvÀndarna pÄ det virtuella nÀtverket facebook vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva samt vad som ger social status dÀrpÄ, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook Àr ett socialt virtuellt nÀtverk som baserar dig pÄ relationer förankrade utanför internet, och har pÄ en mycket kort tid nÄtt en stor spridning. Facebook Àr dÀrför en social arena som möjliggör nya möjligheter men Àven begrÀsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras pÄ en innehÄllsanalys av statusuppdateringar och bilder frÄn facebook, som analyserats utifrÄn relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder pÄ att den framstÀllning som görs av anvÀndarna pÄ facebook Àr en idealiserad och ytlig sÄdan, dÀr bÄda könen strÀvar efter att framstÄ som populÀra, framgÄngsrika och lyckade.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.

Detta Àr en uppsats kring bildinnehÄllet i tre lÀromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framstÀlls i religionsböcker och dÀrmed kan forma vÄra uppfattningar kring skolÀmnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det Àr frÀmst vÄr uppgift som lÀrare att granska dessa lÀromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, dÀr genus kan vara en viktig faktor som pÄverkar vÄra perspektiv i bÄde skola och samhÀlle.Resultatet redovisas sedan i tvÄ olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen rÀknas antalet mÀn/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.

Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn pÄ kvinnor och sexualitet. UtgÄngspunkten förundersökningen Àr Franz von Bayros portfölj av erotiska bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. frÄn 1912. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur den tidens syn pÄkvinnor och sexualitet kan ses i dessa bilder. Detta Àr genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio bilder som Àr med i denna samling och genom att sedan sÀtta teman frÄn bilderna mot teorieroch idéer frÄn decennierna före och efter sekelskiftet 1900.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie Àr att förklara hur relationen mellan lÀrare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen pÄ skolan praktiseras och dÀrigenom förstÄ och förklara hur relationen mellan lÀrare och elev formas, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet pÄ lÀrande kommer min studie grunda sig i den rÄdande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmÀrksamheten, varför, och vad fÄr det för konsekvenser?Vad har tÀvling som moment för inverkan pÄ idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie dÀr jag anvÀnde mig av intervjuer och observationer.

Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.

Syftet med vÄr studie Àr att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollÀrare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vÄr studie pÄ tvÄ förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgÄtt frÄn tre olika situationer: fri lek, samling och mÄltid.För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod dÀr vi har observerat hur barn och lÀrare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har ocksÄ intervjuat fyra lÀrare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger om hur de tÀnker om jÀmstÀlldhet och traditionella könsmönster utifrÄn Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av vÄra observationer har vi sett att barn behandlas olika pÄ grund av kön, pojkar tillÄts ta mer plats, flickor hÄller ordning och Àr mer osynliga som enskilda individer Àn pojkarna. Flickors samtal Àr mer ordrika, medan pojkars Àr mer kortfattade och dÀrför fÄr pojkar fler följdfrÄgor.Intervjuerna visar att förskollÀrarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jÀmstÀlldhet och att de har kommit olika lÄngt i sitt genus- och jÀmstÀlldhetstÀnkande..