SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer Àven att undersöka hur lÀrarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera pÄ frÄgestÀllningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hÀlsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrÄn ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp Ätskiljandets princip och vÀrderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemomrÄdet bÄde ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ dÄ de metoder jag anvÀnt mig av pÄ sÀtt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende pÄ informationen som framkommit.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lÀrare, specialisering 2Ht 2011Handledare: Anna Lyngfelt.

Syftet med denna studie var att undersöka barns lekmönster i förskolan under den fria leken. De olika frÄgestÀllningarna som utgÄtts frÄn Àr: Vilka olika aktiviteter vÀljer flickor respektive pojkar i den fria leken? Leker flickor och pojkar tillsammans med varandra? Finns det nÄgra skillnader pÄ flickors respektive pojkars fria lek? Undersökningsmetoden som anvÀnts i denna uppsats var kvalitativ och de metoder som anvÀndes var strukturerade observationer med ett observationsschema med lekkategorier, ostrukturerade observationer och barnintervjuer. Resultatet av denna studie visar att barnen mÄnga gÄnger valde könsstereotypiska lekar i sin fria lek pÄ förskolan. Studien visar Àven att barnen oftast valde att leka med barn av samma kön som dem sjÀlva men att det fanns bÄde pojkar och flickor som gick över könsgrÀnserna i sin lek.

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.

Syftet med studien var att belysa tvÄ förskollÀrares syn pÄ matematik och matematikundervisning, deras syn pÄ barn och matematik samt deras syn pÄ interaktionen mellan förskollÀrare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollÀrarnas syn utifrÄn ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie dÀr en intervjustudie som baseras pÄ observationsfall anvÀndes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i tvÄ block som visar pÄ hÀndelser som upprepar sig i vÄra observationer och som anvÀndes i intervjuerna med de tvÄ förskollÀrarna. Resultatet visar pÄ att de tvÄ förskollÀrarna Àr medvetna om vikten av att fÄ in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars förestÀllningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begrÀnsande. De ungdomar som undersökts kan med lÀtthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus lÄg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framtrÀder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tÀnka att det inte gÀller dem sjÀlva. Dessa unga mÀnniskors starka förestÀllningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vÄgar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vÀgledningen skulle kunna uppmÀrksamma vad som bidrar till att en mÀnniska hindras frÄn att förverkliga sina drömmar.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare pÄ barn- och ungdomsavdelningen bedömer förÀldrars omsorgsförmÄga utifrÄn ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angÄende förÀldraförmÄgan utifrÄn ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras pÄ en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, dÀr intervjuerna har utgÄtt frÄn konstruerade fallbeskrivningar, som Àr typiska för barnavÄrdsutredningar. HÀlften av deltagarnas intervjuer utgÄr frÄn en vinjett och hÀlften frÄn en annan, men vinjetterna Àr detsamma förutom att förÀldrarnas könstillhörighet Àr utbytta.

Författare: Magnus Gustafsson Niclas HagelHandledare: Thomas KnollExaminator: Martin DanielssonTitel: Al-Jazeera och CNN - En jĂ€mförande fallstudie i krigsjournalistikTyp av rapport: C - uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: Höstterminen 2008Sektion: Sektionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lleSyfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera och jĂ€mföra al-Jazeeras och CNN:sbevakning av en hĂ€ndelse i Afghanistankonflikten för att kunnaredogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorerpĂ„verkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektivkommer ocksĂ„ att göras.Metod: Fallstudie har tillĂ€mpats som huvudsaklig metod och vid analysav material har innehĂ„llsanalys och kritisk diskursanalys anvĂ€nts.Slutsatser: Efter att ha jĂ€mfört de tvĂ„ nyhetskanalerna kan vi tydligt se attdet finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikansktflyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansknyhetskanal visar att deras rapportering pĂ„verkas av detamerikanska medieklimatet dĂ€r en neutral krigsrapportering kanses som stötande och journalister stĂ€ndigt utsĂ€tts förpĂ„tryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydligalikheter mellan kanalerna..

VÄr uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger pÄ flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvÄrd, gÄr sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstÄr samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har anvÀnt oss av strukturerad intervjumetod. DÄ vi intervjuat fyra vÄrdnadshavare över Internet passade denna metod bÀst.

Bakgrund: Florence Nightingale Àndrade den allmÀnnauppfattningenom omvÄrdnad och sedan dess har kvinnor domineratinom sjuksköterskeyrket. Genusperspektivet pÄ sjuksköterskeprofessionen pÄverkar hur kvinnliga och manliga sjuksköterskor uppfattas i sitt omvÄrdnadsarbete av patienter. Kvinnor och mÀns beteende och kommunikation skiljer sig Ät och kan sannoliktpÄverka patienters vÄrd. Syfte:SyftetÀratt beskriva hur patienter vÄrdas av sjuksköterskor utifrÄn ett genusperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄsju kvalitativaoch tre kvantitativa vetenskapliga artiklarvaldes för att ta reda pÄ befintlig forskning inom omrÄdet.Resultat:Presenteras utifrÄn trehuvudteman: VÄrd utifrÄn patientperspektivet, vÄrd utifrÄn sjuksköterskeperspektivet och sjuksköterskors beröring av patienter i vÄrden samttvÄunderteman: Beröring och intim beröring.

This paper is about finding a set of unwritten rules pertaining to the teaching of history in an exclusively Swedish college. I want to know if truancy among immigrants has anything to do with SO teachers? choice of content or their teaching methods. Unwritten rules are a complex phenomenon but by applying different perspectives and teaching methods a pattern will emerge. It is possible to discover different influences in the way the teacher chooses their material and work plan.

För att öka ungdomars intresse för teknik Àr det viktigt att det finns goda förebilder av bÄda könen för elever att identifiera sig med. DÀrför har jag gjort en kvantitativ analys av tvÄ lÀroböcker i teknik för skolÄr 6-9.Böckerna Àr publicerade 1995 resp. 2005 och Àr skrivna av samma författare. Analysen har ett genusperspektiv och frÄgestÀllningarna Àr följande:Har bildmaterialet förÀndrats sÄ att könen Àr mer jÀmt representerade i antal och typ av sysselsÀttning? Har textmaterialet förÀndrats sÄ att könen Àr mer jÀmt representerade i antal och typ av sysselsÀttning? Har tillgÄngen pÄ förebilder för bÄda könen ökat i den senaste upplagan av boken?Resultatet Àr att könsfördelningen Àr mycket ojÀmn till mÀnnens fördel och ojÀmlikheten Àr större i text Àn i bild.

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka hur mÀnniskan framstÀlls i fyra lÀroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. LÀroböckerna Àr frÄn Ären 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar sÄledes ett diakront perspektiv. FrÄgan Àr om framstÀllningen förÀndrats under tidsperioden 1973-2006, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Metoden utgÄr frÄn beskrivande idéanalys dÀr textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg anvÀnds en analysmodell vilken i sin tur Àr förankrad i teorin.

I den hÀr multimodala analysen som utgÄr frÄn kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer frÄn 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen Àr att undersöka hur kön framstÀlls i informationsbroschyrer riktade till barn. För att Àven belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anlÀggs ett intersektionellt perspektiv och dÄ kön Àr kopplat till sexualitet undersöks dÀrmed Àven heteronormativitet. Det görs genom att ta reda pÄ hur kön markeras, hur karaktÀrerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jÀmlikt förhÄllande mellan könen dÄ bÀgge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker dÄ broschyrerna speglar stereotypa förestÀllningar om vad som Àr manligt och kvinnligt.