Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoÀng i Barn Unga SamhÀlle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet Àr att ta reda pÄ hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod som baseras pÄ intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: VÄr uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stÀmde bra överens med vad mÄnga filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrÄn vÄr undersökning Àr att bÄde flickor och pojkar uttrycker att lek Àr nÄgot som Àr roligt och glÀdjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som Àr ?flickigt? och vad som Àr ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning prÀglar deras resonemang pÄ vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vÄrt arbete bra och vi kÀnner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig Ät mellan förskolorna beroende pÄ huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som anvÀndes Àr en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes pÄ tvÄ förskolor, en privat och en kommunal, med barn i Äldrarna fyra till sex Är. dÀrefter analyserades resultaten utifrÄn tidigare forskning författarna tagit del av.

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna frÄn 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten lÄg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framstÀllde deltagarna beroende pÄ de tÀvlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts pÄ sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har anvÀnts i bearbetningen av resultatet.

FörskollÀrarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen, utan begrÀnsningar utifrÄn bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollÀrare arbetar med genusfrÄgor samt vilket förhÄllningssÀtt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollÀrarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjÀlp av bÄde kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollÀrare om deras syn pÄ genus.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek pÄ förskolegÄrdar kan se ut. Vi ville ta reda pÄ med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrÄn ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med Ätta pojkar och Ätta flickor i fem- till sexÄrsÄldern frÄn tvÄ olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades dÀrefter under sin lek pÄ förskolegÄrden. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har sedan 1800-talet ansetts vara passande för endast kvinnor. SÄ sent som pÄ 1900-talets mitt blev det accepterat för mÀn att utöva yrket. Forskning visar att sjuksköterskeyrket fortfarande domineras av kvinnor och prÀglas av fördomar och stereotypa bilder med förutfattade meningar om vem sjuksköterskan Àr och hur en sjuksköterska ska vara. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken subjektsform sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet anvÀnder vid benÀmning av sjuksköterskan i godkÀnda examensarbeten, att analysera detta ur ett genusperspektiv samt att se om det har förÀndrats över tid. Metod: Deskriptiv, kvantitativ och kvalitativ metod.

Syfte:Jag har velat svara pÄ frÄgestÀllningarna hur maskulinitet och femininitet framstÀlls i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgÄtt frÄn Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier pÄverkar vÄra perspektiv angÄende genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika pÄ 1970-talet utifrÄn ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhÀllet utifrÄn ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första sÀsongen av "The vampire diaries". Det Àr en serie som sÀnds i televisionen pÄ kanalen TV6 i Sverige och pÄ kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlÀra. I analysen har jag utgÄtt frÄn ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framstÀllning av femininitet och tvÄ framstÀllningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De bÄda maskulina framstÀllningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Syftet med den hÀr studien var att utifrÄn ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar vid mÄltider och i tamburen i förskolan. De frÄgestÀllningar vi hade var ? Finns det skillnader i uppmÀrksamheten riktad mot flickor och pojkar i mÄltidssituationen respektive i tamburen, med avseende pÄ de observerade situationerna? ? Finns det skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades pÄ tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en teoritriangulering bestÄende av genusteori, Skinners inlÀrningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns skillnader i bemötandet av flickor och pojkar.

Syfte: Syftet med studien Àr att med statistiska mÄtt undersöka om företags aktiekurs reagerar pÄ ett vd-byte samt se hur ledarskap pÄverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv. Metod: Undersökningen Àr en eventstudie som innefattar Ätta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, dÀr aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förÀndring i rörelseresultatet kommer att studeras tvÄ Är innan och tvÄ Är efter ett vd-byte har intrÀffat.Teori: Undersökningen utgÄr frÄn effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin.Empiri: Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gÀller för företagens procentuella förÀndring i rörelseresultatet. En jÀmförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Slutsats:Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förÀndring i AAR Àn för företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Aktiekursens lutning pÄ CAAR för företag med en kvinnlig vd Àr starkare Àn för företag dÀr det har skett ett manligt vd-byte.

I denna medievetenskapliga uppsats har vi riktat vĂ„r uppmĂ€rksamhet mot den svenska musikjournalistiken och utifrĂ„n ett genusperspektiv undersökt vilka kvinnobilder som manifesteras och hur dessa förĂ€ndrats över tid. Anslaget har varit hermeneutiskt dĂ„ vi valt att genomföra en komparativ kvalitativ innehĂ„llsanalys av de tvĂ„ musikmagasinen Pop och Sonic dĂ€r tidsspannet varit nio Ă„r. Analysen har visat pĂ„ en skev genusrepresentation dĂ€r kvinnan marginaliseras frĂ„n en manligt könad musikbransch och förvĂ€gras den manliga friheten dĂ„ hon förpassas till den privata sfĂ€ren. Även om kvinnan pĂ„ senare Ă„r tillmĂ€tts ett större utrymme i musikmagasinen sĂ„ uppvĂ€gs detta genom att hennes prestationer förringas i gestaltningen. Sammanfattningsvis har vi att göra med en androcentrisk musikjournalistik som reproducerar en hegemoni dĂ€r mannen blir till norm och kvinnan fĂ„r nöja sig med en nĂ€rvaro dĂ€r hennes framgĂ„ng Ă€r beroende av mannen.Kvinnobilder i förĂ€ndr.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan frÄn födseln, bemöts pÄ olika sÀtt beroende av kön och stÀlls inför skilda förvÀntningar. Studier visar pÄ att könsskillnader syns lÄngt ner i Äldrarna nÀr det gÀller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förvÀntas av respektive kön och vilken ordning som gÀller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.

AnhörigvÄrdare Àr en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmÀrksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förstÄelse frÄn den formella vÄrdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos Àldre som vÄrdar sin partner i hemmet utifrÄn ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vÀgledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera lÀromedel i svenska och matematik för grundskolans lÀgre Äldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt lÀromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhÄllanden mellan mÀn och kvinnor förmedlas i de analyserade lÀromedlen och om de Àr förenliga med styrdokumenten. Analysen Àr baserad pÄ fyra lÀromedel, tvÄ i varje Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr grundade pÄ genusteorier; att kön konstrueras i samhÀllet.